Sveriges ytstridskrafter hade länge en förmåga att hävda sig mot fiendens stridskrafter ute till havs på 1950- och 60-talen. Nedrustningsprogrammet av försvaret på 1960-talet innebar att teknikutvecklingen bromsade upp och flottans större fartyg kryssare, fregatter och jagare skulle bytas ut till en lätt flotta med små snabba enheter. Detta resulterade i att flottans taktik anpassades till ett tillbakadraget uppträdande längs med kustbandet och inom skärgården. Svenska officerare bevittnade på när Sovjetunionen rustade upp och utvecklade nya vapen och fartyg med robotar av högsta kvalité i Östersjöområdet. Detta hot medförde att officerarna i flottan ville satsa på ett långräckviddigt vapen för att bli mer jämbördig mot fiendens styrka ute till havs.Resultatet blev en svenskutvecklad sjömålsrobot, Robotsystem 15 (RBS 15), som infördes i marinen i början av 1980-talet.

Är det möjligt att arbeta med grafik från 1980-talet för att forma om och lansera på nytt? Kan man komma bort ifrån klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn på 1980-talets stil som går att använda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det är en del av våra liv och en beståndsdel som ständigt ändras av medias rörliga plattform. Den ständiga förändring som design för med sig blir många gånger ifrågasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rätt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pålägg av texturer och färg/form på fotografier, visar mitt arbete en bildserie som är skapad med färg och form från 1980-talet. En bildserie som är framtagen för att få svaret på om det går att lansera gammal grafik på nytt och få det accepterat i dagens mediala samhälle..

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Det har i Colombia sedan 1960-talet pågått en konflikt mellan regeringen och olika väpnade grupper. Konflikten har visat sig vara svårlöst.Vi har utgått från Mary Kaldors teori om nya krig för att analysera vilken roll olika faktorer har spelat i konflikten, för att sedan kunna dra slutsatser om de har försvårat en konfliktlösning.De väpnade gruppernas ökade inblandning i narkotikahandeln har lett till att de har kunnat finansiera sin fortsatta krigföring. Konsekvenserna av detta har blivit att de delvis frångått sin ideologiska målsättning, då de tjänar på att upprätthålla konflikten. Vidare har våldet mot civilbefolkningen ökat, till följd av gruppernas nya krigföring där erövring av territorium sker genom folkfördrivning och mord.Den colombianska regeringens strategier för bekämpning av de väpnade grupperna har förändrats för att svara mot det nya konfliktmönstret. Regeringens strategier har möjliggjorts till följ av den internationella bekämpningen av terrorism.

Under de senaste decennierna har rättsliga reformer ökat kraftigt. Idag satsas stora summor pengar och mycket tid på området. Ett stort antal organisationer och länder ser idag rättsreformer som något av det viktigaste i utvecklingssamarbeten med länder i tredje världen. Som grund för de flesta av reformerna finns principerna om rättsstaten. Organisationerna och ett stort antal av världens ledare ser rättsstaten som en lösning för olika problem, inte bara rättsliga utan även ekonomiska och politiska.

På 1960-talet uppkom hospice, där sjukvården tog över rollen som vårdare. Men nu är vi åter tillbaka att vårda i hemmet, där de närstående får ta sig an den ibland mycket krävande rollen som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes upplevelser i sambans med palliativ hemvård. Metod som användes var en allmän litteraturstudie baserad på systematiska sökningar i olika databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Resultatet delas upp i två delar.

Denna uppsats handlar om ridportens framväxt i Norrbotten. Syftet med denna uppsats är att utifrån ridsportens framväxt i Norrbotten utreda varför ridsporten gick från en mansdominerad sport till en kvinnodominerad sport. Frågeställningarna jag har använt mig av är, när blev ridsporten i Norrbotten en mer utpräglad kvinnosport? Varför, på vilket sätt skedde denna förändring? Vilka drivkrafter fanns det i samhället och i ridsporten för att göra denna förändring? För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ samt kvantitativ metod. Resultatet jag kom fram till var att, när försvaret avhästades och blev motoriserat tappade hästen sin status som maktsymbol för männen och samhället började arbeta för att få ridsporten till en civilsport.

På 1960-talet uppkom hospice, där sjukvården tog över rollen som vårdare. Men nu är vi åter tillbaka att vårda i hemmet, där de närstående får ta sig an den ibland mycket krävande rollen som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes upplevelser i sambans med palliativ hemvård. Metod som användes var en allmän litteraturstudie baserad på systematiska sökningar i olika databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Resultatet delas upp i två delar.

Uppsatsen handlar om hur SAS har agerat strategiskt för att ta sig ur två olika kriser. Vi har studerat och beskrivit den ekonomiska kris de haft under de senaste åren då flygmarknaden samtidigt har präglats av hyperkonkurrens. Dessutom har vi jämfört denna kris med den kris företaget hade på 80-talet för att se om det skulle vara möjligt att använda sig av samma strategiska inriktning under 2000- kris som under 80-talet..

Samhället idag riktar sig mer och mer mot en av de stora miljöfrågorna - vad ska världen göra för att minska koldioxidutsläppen? En början är att minska ner på energikonsumtionen i hemmen men även industrier borde undersöka vad de kan förbättra. Våra boenden och lokaler står för en ganska stor del av det totala energianvändandet i Sverige. Målet med studien är att undersöka hur mycket energi en äldre industrifastighet kan spara genom olika investeringar och åtgärder. Genom olika utredningar och beräkningar presenteras olika alternativ på besparingsåtgärder. Många äldre byggnader borde ses över, var och vad de kan minska sin energikonsumtion på.

När den andra sträckan av Karlshamn - Halmstads järnväg anlades år 1878 fick Ljungby sin första järnvägsförbindelse. Järnvägen resulterade i ett uppsving för köpingen, som växte från 300 till 3000 invånare på 20 år. När den sista etappen av Skåne -Smålands järnväg anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en järnvägsförbindelse. Nu blev Ljungby en järnvägsknutpunkt, som staden kom att växa kring och varifrån hundratals resenärer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken på de båda sträckorna ner och det enda som återstod var godstrafiken mellan Ljungby och Värnamo. Rälsen på banan mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rälsen på Skåne - Smålands järnväg legat kvar långt in på 2000-talet. Nedläggningen resulterade i att bangården i centrala delar av staden lämnades öde och oanvänd. Än idag, 14 år sedan det sista godståget gick på banan, är området nästintill lika öde och oanvänt. Trots att kommunen har tagit fram visioner och förslag på hur området skulle kunna utvecklas, så har ingenting gjorts. Bangården har tidvis betraktats som en skamfläck i samhället, vilken stadsplanerna försökte förminska så mycket som möjligt.

Bakgrund: Outsourcing har funnits sedan 1960-talet, men var då vanligast inom IT-sektorn. Numera är outsourcing betydligt mer förekommande efter ett större genomslag under 1990-talet. Då kom en slogan att bli vanlig lydande ?satsa på din kärnkompetens?. Outsourcing handlar om att lämna ut en del av ett företag till en extern aktör för att denne ska sköta den delen.

This paper examines the structure of The Golden Notebook and in which way it reflects thethemes in the novel. This paper also describes the context of the 1960`s in which a certaintype of ideas were developing and wants to place The Golden Notebook in this context. Finallythe paper investigates what can be understood by reading the novel as a part of that context..

Detta är en kandidatuppsats med samhällsvetenskaplig inriktning med fokus på människors egna berättelser. Fem intervjuer och observationer ligger som grund för denna studie som avgränsas till Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård. Jag vill med denna uppsats förmedla en känsla av öbornas vardagsliv och hur de själva ser på det. Med den fenomenologiska teorin belyser och analyserar jag informanternas egen livsvärld och tidsmedvetande. Hur de själva talar om dåtiden, nutiden och framtiden har en betydande roll igenom hela texten.

Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som sträcker sig från andra hälften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lånade från Rolf Torstendahl kan uppsatsen sägas röra sig från tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.Särskilt intresse ägnas åt att arbetarskyddslagstiftningen först år 1963 utvidgades till att också omfatta de anställda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrån det faktum att politiker inte bara är förtroendevalda till uppgift att företräda medborgarna, utan också är arbetsgivare åt dem som arbetar i det allmännas tjänst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av värderingar utgår uppsatsen från antagandet att aktörers handlingsutrymme begränsas av olika hinder som uppställs av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas på riksdagens behandling åren 1943 till 1963 av frågan om huruvida arbetarskyddslagens tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.