Sökresultat:
4295 Uppsatser om 1950-talet - Sida 5 av 287
Svenska Röda Korset-sjukhuset i Pusan 1950-58 : En studie av den svenska insatsen med avseende på dess varierande verksamhetsfokus samt generella utveckling
The aim of this paper is two-fold. Firstly, it is the production of a historical and chronological narrative describing the development of the Swedish Red Cross Hospital in Pusan during the years 1950-58. Secondly, it is the investigation of the objectives and aspirations of the organisations and institutions involved and how they affected how the hospital developed during the wartime years and up until the inauguration of the Scandinavian educational hospital, the National Medical Centre, in Seoul. Shortly after the outbreak of the Korean War in 1950 Sweden, a neutral nation, offered to send a contingent for the establishment of a 200 bed mobile field hospital which was to be subjected to the command of the Eighth US Army in Korea. In the end a larger semimobile evacuation hospital was set up in Pusan where both UN soldiers and PoWs were treated, and it came to be known as the Swedish Red Cross Hospital. The decrease in and finally the cessation of hostilities in 1953 opened up for treatment of Korean civilian patients and such work was conducted not only at the Swedish hospital but all over Pusan, though initially it was not formally sanctioned by American and UN authorities.
?Jag var lycklig på Marklunda?. Om ett dispensärbarnhem som institution, uppväxtmiljö och plats för minnen
I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats ?kampen mot tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade.
"Jag var lycklig på Marklunda". Om ett dispensärbarnhem som institution, uppväxtmiljö och plats för minnen
I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.
Från Socialgrupp till Inkomsttagare: Den ideologiska förändringens språkliga implikationer från 1950-talet till 2000-talet
The following essay studies the change in the use of terminology pertaining to socioeconomic categorising in public political material, and how this relates to ideological changes in politics. The aim is to determine which expressions government commission reports have used after the Second World War to classify citizens in social and economic groups, and subsequently, to link the understanding of these terms to the development of Swedish welfare politics. Welfare politics in Sweden have experienced a transition in a liberal and economistic direction that is reflected in the commission reports? choices of words and phrases ? thus studying the altering terminology can increase understanding of the ideological change. My methodology is grounded in ideology critique where I examine how dominant ideology is reproduced in public political documents.
Folkskoleseminariet i Falun : En geografisk rekryteringsstudie av folkskoleseminarister 1875-1950
Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun från 1875 till 1950. Resultaten jämförs med två liknade studier samt ställs mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar små förändringar över tiden, där rekryteringen var nära nog rikstäckande med en majoritet från nuvarande Dalarnas län och närliggande län. De antagna var i huvudsak från landsbygden, där det inte skedde några förändringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar på att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och då framför allt på landsbygden.
Lärarnas professionalisering genom 1900-talet
I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i.
Låt barnen komma till mig : En studie av Svenska kyrkans söndagsskola, avseende några historiska nedslag samt teologiska tankar på nationell nivå och Linköpings stift
Arbetet beskriver teologiska skäl och riktlinjer, sett ur ett teologiskt perspektiv, varför Svenska kyrkan bedriver söndagsskola. Resonemang förs också kring statistiska förändringar från 1950-talet, då söndagsskolan hade sina glansdagar, och framåt.En redogörelse presenteras också för vilka riktlinjer som finns på nationell nivå, men också på stiftsnivå, i detta fall Linköpings stift. I arbetet presenteras tänkbara förklaringsmodeller till söndagsskolans moderna utveckling.Arbetet visar att de teologiska skälen för Svenska kyrkan att bedriva söndagsskola är de samma som för 150 år sedan, då de första söndagskolorna startade. Dock har den kyrkliga aspekten på söndagsskolan försvunnit allmer, vilket gör att söndagsskolans popularitet började minska i slutet på 50-talet. Två faktorer som getts som förklaring till detta faktum, var att allt fler skaffade TV och bil.
Växtskydd i ekologisk humleodling : i samarbete med föreningen Humlebygget i Näsum
Humle, Humulus lupulus har under lång tid varit en viktig kulturväxt i Sverige. Den klättrande perennen producerar blomställningar som innehåller essentiella oljor och hartser, och används för att smaksätta öl. Förut var öl en mycket viktig källa till vätska och näringsämnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle åter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns främst i Näsumstrakten i Skåne och var aktiv mellan 1921-1959.
Utvalda religionsvetenskapliga teoriers förklaring till de oberörbaras uppror mot kastsystemet. : Vilken potentiell förklaring kan utvalda religionsvetenskapliga teorier ge till både kastsystemets existens och de oberörbaras uppror från 1850-
Vi ville undersöka den hinduiska samhällsordningen, som benämns som kastsystemet, samt de oberörbaras uppror mot kastsystemet från 1850-talet och framåt. Vi ville analysera det befintliga materialet genom att pröva religionsvetenskapliga teorier som en potentiell förklaring till existensen av ett sådant fenomen som kastsystemet. Enligt indisk lag är diskriminering av kasttillhörighet förbjudet och praktiserandet av kastsystemet avskaffades officiellt 1950. Trots detta praktiseras denna hinduiska samhällsordning och än idag förekommer det en social, ekonomisk och politisk ojämställdhet, på grund av kastsystemet, i det indiska samhället. De som är sämst ställda i denna samhällsordning och som drabbas mest av den ojämställdhet som råder i det indiska samhället är de oberörbara.
Förändringen av gymnasieläroböcker i historieämnet
Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förändringar som har skett i svensk historisk lärobokstext på gymnasienivå under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag använt mig av fyra olika frågeställningar, dessa löd enligt följande. På vilket sätt har textmassan förändrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förändrats? Hur förhåller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jämförelse dem i mellan? Vilket utrymme får de olika texterna? Hur är de olika texternas disposition? Som synes är uppsatsen en komparativ studie med kärnan i utvalda historieläroböcker, dessa från tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar på en påtaglig förändring i både didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhällspolitisk synvinkel..
Vad ligger bakom"knäet"på industrisysselsättningskurvan?
Vi utgår från ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns någon gång på 1960-talet en kraftig förändring, industrisysselsättningens andel ger sken av att minska kraftigt från ett år till ett annat. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad som ligger bakom denna markanta förändring,"knäet". Vi vill ta reda på om det verkligen sker en så kraftig förändring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knäet". Vidare vill vi ta reda på hur industrisysselsättningens utveckling vid denna tid kan förklaras.
Undersökning av renoverade va-ledningar i Malmö
Sammanfattning
Det befintliga va-nätet växer hela tiden och blir större och större. Ledningarna i nätet har en viss antagen livslängd som talar om ungefär hur länge de antas hålla. Man antar att de äldre ledningarna löper större risk att gå sönder och att därmed behöver renoveras mer än de yngre, eftersom de når förväntad livslängd först.
Innan 1980-talet renoverade man inte va-ledningar, istället grävde man upp de gamla ledningarna och anlade nya. I och med att nätet är så stort idag är det inte ekonomiskt hållbart att lägga om gamla ledningar hela tiden. Därför började man i början av 1980-talet prova olika renoveringsmetoder.
Fritidspedagog på 1980- och 2000-talet - Hur har yrkesrollen förändrats?
Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare.
Modiga pojkar och hjälpsamma flickor : En diskursanalys hur manligt och kvinnligt framställs i läseböcker från 1950-talet, 1970-talet och 2000-talet
Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions:How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits?How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls?What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable?I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction.
Andra världskriget och Sveriges roll i kriget : en studie av gymnasieböcker i historia mellan 1950 och 2000,
Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.