During the period of occupation of Norway between the years 1940-1945 the National Lutheran Church took the responsibility of supporting the Norweigans in their ideological battle against the Nazis. This was a period named Holdningskampen in Norwegian history. One person to remember was Eivind Berggrav, bishop in Oslo diocese. He was the one responsible for the theological document of importance Kirkens Grunn that became important as a document against the Nazis and the small percentage of Christians that related to the naziinspired-church. Berggrav was also one of the founders of Den Midlertidlige Kirkeledelsen, the organisation responsible for the non-nazified churches.

Background: There have been several reforms within the Swedish educational system since the 1960´s, not only within the elementary school but also within the teachers? education and the school leaders´ educational program.Aim: My aim with this study is to explore if teachers´ expectations and experiences of school leadership have changed since the many educational reforms began in the 1960´s.Method: For this study I have a used a comparative design. By making qualitative interviews with five teachers born in the 1940´s and five teachers born in the 1980´s I have then analyzed the result.Result: Regardless of the 40 years of age difference and the multiple reforms within the educational system in Sweden the result shows that the teachers in this study did not have any clear expectations on their school leaders as they started their careers..

Bostadsområdet Friluftstaden i västra Malmö ritades och uppfördes av byggherren Eric Sigfrid Persson i funktionalistisk stil under 1940-talet. Eric Sigfrid Perssons vision var att skapa bostäder omgivna av natur och blommande, friväxande grönska. Växterna valdes för sina typiska utryck och egenskaper som konturformande element i helhetsbilden. Grönskan utgör än idag en stor del av områdets identitet. Detta arbete berättar historien om Friluftstaden grönytor; anläggning, skötsel funktion och utveckling, men belyser också de problem som finns och ger förslag på hur de kan lösas.Genom sin tidstypiska karaktär utgör området ett kulturhistoriskt värdefullt inslag i stadsbilden och borde genom detta skyddas från ogenomtänkta förändringar.

Vinterkriget 1939-1940 väckte, hos det svenska folket, starka känslor av samhörighet med Finland och många valde att aktivt ställa upp på de finska bröderna och systrarnas sida. Efter påtryckningar beslutade Sveriges regering att ge tillåtelse att bilda en frivillig militärstyrka och som ett led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur flottiljen och dess uppgifter överrensstämde med regeringens politik före, under och efter konflikten. Under Vinterkriget, liksom hela andra världskriget syftade den svenska regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.

Syftet med den här uppsatsen är att se om lokalhistoria är ett bra arbetssätt i skolan när elever ska få ett fördjupat historiemedvetande. För att nå fram till detta har jag konstruerat ett lokalhistoriskt material kring Eslöv under mitten av 1940-talet vilket jag sedan testat i praktiken. Teorier kring hur ett historiemedvetande kan fördjupas har utvecklats av Per Eliasson och hans tankar är en central utgångspunkt i detta arbete. Mitt resultat pekar i riktning mot att eleverna genom detta arbetssätt utvecklat ett fördjupat historiemedvetande och att de tydligt ser sin egen roll i historian. Det finns olika faktorer som spelar in vid denna typ av undersökning vilket jag också diskuterar i uppsatsen. Det lokalhistoriska arbetssättet får inte speciellt stort utrymme vid de högre årskurserna i dagens skolor, detta är något vi borde ändra på då detta arbetssätt främjar elevers historiemedvetande och får dem att se sig själva i ett större sammanhang..

A lot has been written about Nobel and Nobel Prize winners. In literature it is common to describe patterns or trends in Nobel?s peace prize rewards. One aim with my study is to examine if the same is possible to distinguish in how the authors of textbooks have written about Nobel?s peace prize.

In what way were children in the 1930s and 1940s mean to each other, in which ways did theytease and bully one another? And what were the adults part, how did they react to thechildrens spite towards each other and did they do anything to stop it?These are the questions which have been addressed in this essay. In the answers given to us,by a survey in which 42 persons born in the 1920s and 1930s were asked, we have learned,that during the 1930s and 1940s when these children went to school, bullying did'nt occure asmuch. Not as they can remember today.We have also learned that it was mostly boys who were bullied, both mentaly and physical,with punches, being pushed, being laughed at and by being forced to do things they did notwant to do, such as stealing.The most common reasons for being bullied was that the children came from poor families,had ragged clothes, where dirty or had a physical disease such as cronical bronchitis.There where not many children who talked about being bullied with a teacher and the surveytells us that they didn't had any supervisors on the school yard.A number of the questioned answered that they thought that teachers had favourite students inthe classroom and they tell us stories in which teachers used corporal punishment, which waslegal at this time..

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

Denna uppsats behandlar hur vida Pippi Långstrump är en förebild eller ej och hur synen på Pippi har förändrats. Arbetet består av en litteraturgenomgång där det tas upp hur man såg på barnuppfostran under 1940-talet, hur Pippi skapades, de reaktioner Pippiböckerna väckte och Astrid Lindgrens bakgrund. Vidare redovisas en empiridel där resultaten av intervjuer med elever och pedagoger presenteras, följt av diskussioner. Vi har undersökt om Astrid Lindgrens litterära figur, Pippi Långstrumps karaktär och attityd kan användas till något användbart och positivt i pedagogisk verksamhet. Därmed besvaras frågeställningen om Pippi är en förebild för barn och på vilket/vilka sätt.

Under Finska Vinterkriget fanns två dominerande partier i Norrbotten, socialdemokraterna och kommunisterna. Tidningen Norrskensflamman var kommunistisk och socialdemokraternas tidning hette Norrländska Socialdemokraten, NSD. Under tidsperioden då Finska Vinterkriget rasade, 1939-1940, bildades två läger där det ena stödde Finland och det andra stödde Sovjetunionen. DE två dominerande partierna i Norrbotten bidrog till att befolkningen delades upp beroende på om man stödde Finland eller Sovjetunionen i Finska Vinterkriget. Medier är inte bara kanaler som förmedlar den politiska informationen och debatten i samhället utan de speglar också det politiska system som finns i landet.

Detta arbete diskuterar och belyser hur utvecklingen av mineralogiskanalysmetodik har sett ut genom att tillämpa samtbeskriva ett urval av både klassisk och modern metodik. Grundentill arbetet är en stensamling som byggts upp av HolgerJensen och beskrivits av hans son Rolf Jensen på 1940-talet.Den nya förteckningen som sammanställts jämförs med dengamla som Rolf gjorde. Den enda metoden som inte tillämpas ärgoniometri, vilken dock beskrivs på grund av dess historiskabetydelse i utvecklingen av kristallmorfologin. Klassisk metodikoch egenskaper som beskrivs och har tillämpats är exempelvisblåsrörsanalys, hårdhetstestning, streckfärg, spaltning ochbrott. Bland modern metodik valdes malmmikroskopi, röntgendiffraktion,elektronmikrosondanalys och Ramanspektroskopi.Tidigt under arbetets gång noterades att erfarenhet krävs oberoendemetodik för att få korrekt resultat och att det kommer dröjalänge innan de klassiska metoderna blir förlegade.

This essay investigates the relationship between Mildred and her daughter Veda in James M. Cains novel Mildred Pierce (1941). The purpose of the investigation is to point out how the relationship is portrayed in the film from 1945, and the TV-series from 2011. To facilitate the analysis I apply adaptation theorist Thomas Leicht?s list of ten different adaptation strategies to conclude the possible effects these strategies may have had on the relationship portrait and the themes of the novel.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt..