Utbyggnaden av vattenkraften var en viktig del av industrialiseringen i Sverige. Ett nytt skede i denna historia inleddes på 1950-talet då alltfler invändningar började resas ur naturskyddssynpunkt. Motsättningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressena kulminerade vid 1960-talets slut i striden om Vindelälven. Den kom att markera början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnadsepoken Hur avgörande denna på naturskydds- och forskningsintressen grundade motståndsopinion var för den fortsatta vattenkraftsutbyggnadens historia är inte helt lätt att avgöra. Tydligt är att vattendragen dittills hade byggts ut i den turordning som de kraftekonomiska motiven inbjudit till.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur P3 Nyheter är utformat, utifrån de tre nivåerna public service, radion som medium och programanalys. Tidigare forskning: Margareta Rönnberg har undersökt public service-nyheter för barn (8-14 år), genom att jämföra Barnjournalen (1978-1979) med Lilla Aktuellt (2007), och menar att eftersom barn är politiska varelser så borde de få ta del av den offentliga diskussionen. Studien rör sig över såväl offentlighetsfrågor och public journalism som ungdomskultur, och fokus ligger på utvecklandet av demokratin genom ett stärkande av medborgarnas makt. Det är ett stort hopp från de barn som tittar på Lilla Aktuellt till P3:s 20-30-åringar, men vad jag vet finns det inget nyhetsprogram som riktar sig till åldersgruppen 14-20 år. Det gör att P3 Nyheter blir nästa steg på vägen. Är det rent av möjligt att P3 Nyheter ska slussa människor vidare till Dagens Eko och "vanliga" Aktuellt när de blir äldre? Metod och material: Jag gör en explanativ, kvalitativ textanalys för att förklara varför texten ser ut som den gör.

A segmented market, according to traditional methods, appears increasingly difficult in mature consumer markets. A common explanation is that the mature markets are often characterised by over-supply which results in a great variety of choices for the consumer. Furthermore, the consumer of today has a more complex and flexible purchase behaviour which is difficult to catch. This makes consumer segmentation difficult. International studies indicate that dividing consumers into generation cohorts might be advantageous in understanding consumers of today.

Vid lantmäteriförrättning är huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammanträde ska hållas. Syftet med sammanträdet är att informera sakägarna dels om ansökningen och dels om de åtgärder som har eller ska utföras i ärendet. Det finns dock undantag från regeln, i de fall inga enskilda- eller allmänna intressekonflikter föreligger får handläggning ske utan sammanträde. Hur förrättningslantmätaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrättningslantmätaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakägare som inte ansökt inte motsätter sig åtgärden efter att de delgivits ansökan.

Skogens konung eller präriens prins: var hör visenten hemma egentligen? Visenten är Europas tyngsta nu levande landdjur. Då en vuxen tjur kan nå nästan två meter i mankhöjd och väga upp mot ett ton så är det sannerligen en uppseendeväckande best. Trots detta är den relativt okänd: många jag talat med har varit omedvetna om existensen av denna art. Av dom som känt till den har flera haft föreställningen om att den är utdöd, eller blandat ihop den med antingen uroxen eller myskoxen.

Bakgrund och problem: EU Kommissionen har under flera år arbetat med att förenkla och harmonisera redovisningsreglerna för små och medelstora företag. En harmoniserad redovisning är dock inte oproblematisk och forskning inom ämnet av framförallt Nobes & Parker (2006), presenterar en rad orsaker till skillnader i länders redovisningssystem som hindrar harmonisering. Vidare har tidigare studier av bland annat Durocher m.fl. (2007), Sutton (1984), Saemann (1999), Hill, Shelton & Stevens (2002), Watts & Zimmerman (1978), undersökt vilka intressentgrupper som är med och påverkar i processen att upprätta redovisningsstandarder. Exempelvis kan nämnas paradoxen att användare, vilkas behov den finansiella redovisningens ska uppfylla, inte är särskilt aktiva i processen.

När det talas om test pratas det på ett sätt som om det vore ett nytt fenomen, men i själva verket kan rötterna spåras tillbaks till 1978. Det är först på senare år som test har börjat etablera sig mer och mer och nyttan med test bland systemutvecklingsorganisationer respektive testorganisationer. Människan omges ständigt av information vare sig det är av elektronisk, fysiskt eller annan form. Det är därför inte så konstigt att tidsåldern människan befinner sig i kallas för ?informationsåldern?.

In autumn of 2021, the anthology A Bridge of Poetry was given to all six-year-olds in Sweden. The anthology contains both older and contemporary poetry, as well as both children?s poetry and poetry written for experienced readers. The idea is that, with the help of an adult, texts and images, and in some cases short movies, will together stimulate children?s thoughts and initiate conversations, as well as arousing children?s curiosity about poetry.

Thylander, Camilla (2007): Hur hanteras läs- och skrivproblem i klassituationer?Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

Syfte: Föreliggande studies syfte är att undersöka hur sociokulturella faktorer som språk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lärande (VFL) i karriärgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och därmed får inträde eller ej i samhälle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, såsom det framställs av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. Säljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man språket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som används vid kunskapande. En viktig tanke är att språket aldrig objektivt kan avspegla världen utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande är avhängig kunskap och erfarenheter hos både den som yttrar och den som tolkar budskapet.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta.

Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön? - Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).

Restaurering handlar om att spara något av det existerande och använda sig av det, om det så är en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. Frågan är varför man i vissa fall sparar en träbit från 1700-talet som är sned och sliten, när man skulle kunna byta ut den till en rak istället, men måla den i samma kulör. Det är alltså någonting i just den slitna träbiten som förmedlar något till oss. Kanske en känsla av att vi är del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men också skapandet av framtiden.