The aim of the study was to compare how the population of pine (Pinus sylvestris) and spruce (Picea abies) have changed between 1927 and 2013 in the oak landscape south of Linköping. A field study was carried out in 22 two kilometre lines which also had been studied in 1927. In these lines, which where ten meters broad and had a direction from west to east, the pines and spruces were counted, measured and classified by steam diameter. The obtained result was that the basal steam area (m²/ha) had increased for pine (44%) and spruce (57%) between 1927 and 2013. The amount of trees had increased in all diameter classes except thinner pine and spruce with a diameter of 5-10cm.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den lettiska konstutställningen arrangerades, hur den bemöttes i Stockholm 1927 och vilka följdverkningar detta fick..

The purpose of this BA-thesis is to examine how many girls, boys, women and men who appear in children?s programmes in the years 1978, 1992 and 2007. We have also studied if they are described as typical gender role stereotypes and we have looked at the power conditions between girls and boys, women and men and children and adults. From the results we then examined the changes through out the years. We have made this possible by choosing two days each year when most children were watching the programmes.With the gender role theory we have brought up the important issue of the fact that men appear more frequently in media then women and by doing so the media preserve men as the standard gender.

Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv.I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars.Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang.

Titel: Från politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerligalandsortspressens lokala innehåll 1927-2007Författare: Diana JacobssonKurs: Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Monika Djerf-PierreTermin: Vårterminen 2008Syfte: Studien avser att besvara frågan vad som fokuseras i landsortspressens lokalarapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehållet har sett ut under perioden1927-2007Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalysMaterial: De lokala morgontidningarna Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan den första onsdagen i februari vart tionde år 1927-2007, nio nummer av varje titelHuvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats ? frånatt under den första halvan av 1900-talet bestå av korta notiser som befinner sig i skuggan avartiklar som behandlar internationella och nationella händelser ? till att tydligt domineratidningarnas innehåll. Varje tidnings texter är på ett märkbart sätt en produkt av sin tid.Utifrån hur innehållet har förändrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarnahar gått från att vara ett partipolitiskt organ med ?global? blick och världshändelser i fokus ?till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst..

This essay is about possible causes to the female dominance in public libraries. We have focusedon the 20th century in Sweden and the development of public libraries during this time. Forthis purpose we have done a survey of three different cities, Uppsala, Jönköping and Skara,during three different years, 1938, 1958 and 1978. We have studied salaries, gender and titlesfor the employed at the head library in each city and then made comparisons between them.In conjunction, we have also studied how women were looked upon by the rest of society,regarding their education and work opportunities.To achieve a comprehension of the society's view of women we have, in the essay, put threedifferent theories of the so called "female nature" in center. The genderization in the labourmarket has also been set to discussion.A comparison between librarians, teachers at different levels, and postoffice employees, hasalso been made regarding their salaries during the years (1938, 1958 and 1978)..

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Uppsatsen handlar om Piteå stads Hantverksförening från år 1877 fram till föreningens 50-års jubileum 1927. År 1877 gick hantverkarna och fabrikörerna i Piteå samman och grundade Piteå stads Hantverksförening. Syftet med föreningen var att värna om yrkenas förkovran, hantverkets framtid och utveckling, den enskilde hantverkarens inflytande samt medlemmarnas utbildning. Genom Piteå stads Hantverksförening levde gesällproven vidare och mellan åren 1877-1927 delade föreningen ut 111 gesällbrev till lärlingar som ansökt om att bli gesäller. Föreningen inrättade även en kostnadsfri undervisning för lärlingarna, grundade ett eget bibliotek, samt bidrog till att det inrättades ett folkbibliotek i Piteå stad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på kvinnors rätt till utbildning och kvinnans plats i samhället i samband med riksdagsdebatten om läroverksreformen 1927. Genom denna reform skulle det bli ytterliggare förbättringar, mer lika vilkor för båda könen i vår utbildningshistoria. Utvecklingen av denna reform ledde till att kvinnor skulle få tillträde till de statliga läroverken och därmed kunde avlägga en högre utbildningsexamen. Genom denna undersökning vill jag lyfta fram de olika åsikterna om kvinnors rätt till utbildning på politisk nivå under mellankrigstiden i Sverige, för att vi som blivande lärare ska få en förståelse för andra länders situation idag när det gäller utbildning för flickor och pojkar..

In 1911 Valfrid Palmgren founded the Children's Library of Stockholm, the very first in Sweden.She was a well-educated woman, who believed in social and educational equality for all.During a journey to the USA in 1907, she was deeply impressed by the public libraries, andshe put many of the public library ideas to use in the Children's Library of Stockholm. Palmgrenstrongly opposed to the Swedish libraries not allowing admission to children, since shefirmly believed that educating the people had to start with the children.Other reasons for opening a children's library were to give children an alternative to roamingthe streets, to give children a quiet place to read, to give an alternative to the cheap trashliterature that flooded the market and to teach the young ones how to extract information frombooks. Of great importance was that the library should be equal to all classes in society.In 1927 the children's library was taken over by the new public library of Stockholm..

Den här uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmänna läroverkets gymnasium i Västerås mellan åren 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för både lärarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks även vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lärarnas attityder på något sätt kom att påverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lärarkollegiet varoenigt i frågan rörande flickors rätt till högre utbildning. Det främsta argumentet mot att tillåta flickorna att läsa vid gymnasiet var den hävdade lokalbristen, något som Kungl.

Syftet med uppsatsen är att beskriva en av arkitekten Bernt Nybergs byggnader. Han utbildades på KTH och examinerades år 1952. Den utbildning som bedrevs på KTH vid den tiden var präglad av modernismen. Bernt Nyberg visade redan under utbildningstiden ett stort intresse för tidigare arkitekturstilar och isynnerhet för klassicismen. Hans intresse för utpräglad ordning tog sig uttryck i byggnader som kan härledas till de geometriska grundformerna.I "Josephson" har han använt sig av kvadraten och kuben som utgångspunkt för rumsmodulens utformning.

This thesis aims to examine when democratic consolidation took place in Costa Rica from a maximalistic perspective. The hypothesis is that it?s likely that the democracy was not consolidated as early as 1953 which would be the case if applying a minimalistic perspective. Linz and Stepan?s theory about democratic consolidation has been chosen as the theoretical framework of the thesis and the research has been conducted by using a qualitative text analysis.

Based on the concept of rhetorical situation, the purpose of this study is to compare and describe the three Socialist leader's May Day speech from the years 1954, 1978 and 2011. The results of the analysis showed that there is a big difference in how the leaders chooses to appeal to the rhetorical audience. Erlander, 1954, never appealed directly to his audience which Palme, 1978, did both initially as repeatedly throughout his speech. Juholt, 2011, has a personal and frequent appeal which is repeated throughout his speech, which is interpreted as a sign of the intimization of the public language. It proved difficult to discuss the Socialist rhetoric as one unified form.

Föreliggande studie söker utröna vad som konstituerade den laestadianska ungdomsväckelsen i Sverige 1970-1978. Studien tar ett perspektiv inifrån väckelsen, och bygger på i första hand på ett antal kvalitativa intervjuer med centrala personer i väckelsen. Dessa intervjuer har utförts enligt en intervjuguide, där frågorna kretsat runt ett antal centrala kriterier för hur väckelsens konstituerande element ska upptäckas. Kriterierna vilar i sin tur på teorier runt väckelsebegreppet. Studien finner att väckelsen kan sägas ha varit en inom-laestadiansk akademisk väckelse med vissa karismatiska drag.