Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen.Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?.

Uppsatsen undersöker om den rashygieniska ideologin även florerade i 1920-talsfilmen, med tre valda närläsningar..

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet.Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till musiken och författarena till texterna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor har framställts i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut under decennierna 1920, 1950 och 1980-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på ett jämförande mellan den socialdemokratiska tidningen Västerbottens Folkblads texter respektive den moderata Norrbottens-Kurirens texter där kvinnor nämns. Frågorna som varit mål att få besvarade i undersökningen är hur kvinnor har porträtteras, om det finns någon skillnad i respektive tidning och hur utvecklingen har sett ut.  För att det skulle vara möjligt att genomföra en sådan här textanalys på ett sakligt sätt så ligger mycket arbete bakom att skapa förståelse för hur de historiska aspekterna såg ut under de valda decennierna. Undersökningen visar att det finns skillnader över hur porträtterandet av kvinnor har sett ut hos tidningarna. Den tydligaste tendensen är att under 1920-talet så ville Norrbottens-Kuriren ha kvinnorna stående i skuggan förutom när de verkligen behövdes medan Västerbottens Folkblad bjöd in dem till politiska debatter.

Uppsatsen behandlar ångbåtstrafikens historia på Luleälven, vilken spänner över en tidsrymd på ca 60 år från 1860-talet till tidigt 1920-tal. Syftet är att beskriva och utreda ångbåtstrafiken, samt vad som fanns före respektive efter. Det teoretiska resonemanget diskuterar kring vilka förutsättningar som är nödvändiga för att ett teknikskifte ska kunna ske inom en viss del av transportväsendet. Ångbåtstrafiken kom igång på riktigt när The Gellivara Company vid mitten av 1860-talet skulle bygga kanaler förbi de två stora forsar som fanns på Luleälven och behövde alternativ till de existerande transportalternativen. De tidigare transportalternativen var sommarlandvägar i jämförelsevis dåligt skick och älvbåtar, vilka framfördes med roddkraft.

Med bakgrund av de händelserika åren 1917-1920 (ryska revolutionen, världskrigets slut, Versaillesfreden, bildandet av NF med mera) vill jag se vad det kan finnas för framtidsvisioner och farhågor vad gäller utvecklingen i Europa i några svenska tidskrifter mellan åren 1920 och 1923. Den största fredsglädjen har vid denna tid lagt sig och de första konsekvenserna av kriget var allmänt kända och debatterade.Jag väljer att granska sex stycken tidskrifter, vilka dels har olika politiska inriktningar; en konservativ, en socialistisk, en högerextrem, en vänsterextrem. Dels med olika intressesfärer; Allmänna försvarsföreningens tidskrift och Svenska freds- och skiljedomsförenings tidskrift.Versaillesfreden blev genomgående utdömd i de analyserade tidskrifterna. Freden måste inom kort revideras, fredligt med initiativ från segermakterna, eller så var ett nytt världskrig oundvikligt. Många skribenter förutsade att de hårda villkoren skulle stärka den tyska nationalismen, och att Tyskland snart skulle samla krafter till ett revanschkrig..

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan åren 1920-1933, vilket är en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring området Falun/Borlänge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskärma sig från de underordnade som biträden och kämpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stärka kårandan men även arbeta för löne- och arbetsförhållandefrågor, vilket på den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de även få till stånd en platsbyrå för föreningens medlemmar.

Uppsatsen behandlar Svenska Socialdemokratiska Kvinnoförbundets (SSKF) medlemstidning Morgonbris. 1920- och 1950-talets upplagor studeras. 1920-talet undersöks eftersom kvinnoförbundet var nybildat och i en uppbyggnadsfas. På 1950-talet var kvinnoförbundet etablerat och undersökningens syfte är att undersöka vad kvinnoförbundet ansåg vara viktigt under dessa perioder och jämföra resultaten med varandra. Primärkällan är kvinnoförbundets medlemstidning Morgonbris.

Läroböcker har blivit en stor del av undervisning och det är viktigt att läroböckerna är rättvisa. Syftet och frågeställningen med uppsatsen är att få fram hur drottning Kristina framställs i läroböcker inom ämnet historia. Jag har använt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina.Det speciella med läroböckerna från 1920- och 1960-talet är att de innehåller sammanfattad text om drottning Kristina utan någon djupgående diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar på att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lärobok finns även i en nyare version från 2005 där man kan hitta en skillnad mellan de båda böckerna.

Den här uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehåller, hur de är strukturerade och vilka referenser/hänvisningar som författarna gör. Uppsatsen går också igenom 1917 års kyrkohandboks två konfirmationsgudstjänster, deras bakgrund och innehåll. Slutligen jämförs böckernas innehåll med gudstjänstens innehåll..

This study of literature from the period 1920-1955 has shown that the profession of gardeners in Sweden went through several structural changes in the early and midst 20th century. The gardeners knowledge, which used to cover the whole horticultural spectra, was due to that no longer appreciated or useful. Prior the 1920?s the gardeners, especially the skilled craftsmen working for the upper-classes, were the ones who led progression in the horticultural field forward and their qualifications were many and diverse. Due to many factors, such as low economic and social status, functionalistic style and the fact that the branch were rationalized and modernized in general, lead up to a point where the gardener of old no longer fitted in, in the much more globalized and modern world of the 1950?s. .

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.