Musik har i Ärhundraden varit ett uttryck för mÀnskliga förhÄllanden och relationer i samhÀllet. Denna uppsats behandlar den brittiska och svenska punkkulturens identitetsskapande under slutet av 1970-talet. Tidigare forskning tyder pÄ att 1970-talets punkvÄg var en svÄrtolkad rörelse, vars attityder och aktiviteter Àn idag betraktas som ambivalenta av forskare runt om i vÀrlden. Huruvida punkkulturen var vÀnster- eller högerpolitisk, liksom sexistisk eller feministisk, Àr en komplex frÄga. Genom att granska de bÄda lÀndernas tvÄ frÀmsta, mest inflytelserika punkbands texter, med fokus pÄ politik, etablissemang, upproriskhet, utsatthet och genus, skapas förstÄelse för budskapen som formade punkidentiteten.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kÄkstaden revs pÄ 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte Àr att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stÀmplas som ful, farlig och olÀmplig av utomstÄende men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekvÀm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fÄtt deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 Är och Àr in place med Hagalund.

Visade sig vara relativt liten rörlighet mella kyrkoherdrar och komministrar. Den lĂ„ga rörligheten mellan de olika grupperna kan antyda att det var olika typer av mĂ€nninskor som blev olika typer av prĂ€ster, Ă€ven Ă„lder hade betydelse. Slutsats; den faktor som hade tydligast pĂ„verkan pĂ„ huruvida en prĂ€st blev kyrkoherde eller komminister var deras utbildningsnivĂ„. Även Ă„lder spelar ocksĂ„ in, men dessa kan möjligen vara relaterade..

Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förÀndrats de senaste Ären. Detta var vad vi fann:Göteborgs stads arbete med bostÀder Ät hemlösa har under 2000-talet gÄtt igenom enorma förÀndringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, dÀr förvaring av mÀnniskor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel Àn undantag. Göteborg har lappat och lagat nÀr problemen blivit akuta och missar att situationen Àr pÄ vÀg att bÄde förvÀrras och förÀndras. Dessutom har arbetet kantats av tjÀnstemÀn som skyller pÄ varandra, nödlösningar, motsÀgelser och statistik som sopas under matten..

I uppsatsen undersöks hur statens förhÄllande till de arbetslösa har förÀndrats; frÄn brÀnnmÀrkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades Ät alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv pÄ hur synen pÄ de arbetslösa har förÀndrats under Ärhundradenas gÄng. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första Ärtionden förhöll sig till de arbetslösa för att dÀrefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhÄllande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks Àr Arvika och tiden som undersöks Àr sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att fÄ ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det Àr dÄ som vÀlfÀrdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen Àr att staten under uppbyggandet av vÀlfÀrdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man anvÀnde var nödhjÀlpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare gÄr att spÄra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrÄgan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begrÀnsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs ocksÄ vilka nödhjÀlpsarbeten kommunen satte igÄng och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst Ät staten och kommunen, Àven de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.

Uppsatsen handlar om negationens placering i huvudsats. Min hypotes Àr att negationens placering Àndras under 1500-talet, frÄn fundament till satsadverbialsplats.Undersökningens material bestÄr av sju texter, JÀrteckensboken Àr den Àldsta och Johan Runis: Prosatexter pÄ svenska Àr den yngsta..

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förĂ€ndra synen pĂ„ patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen pĂ„ den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förĂ€ndringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock Ă€nnu inte blivit verklighet.Svensk patentrĂ€tt har över tiden kommit att nĂ€rma sig den europeiska, vilket Ă€r ettexempel pĂ„ det arbete som pĂ„gĂ„r inom Europa. Inom den svenska rĂ€tten Ă€r Patentlagenav stor betydelse dĂ„ internationella avtalsbestĂ€mmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan lĂ€nge Ă€r det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patentrĂ€tten. I slutetav Ă„r 2009 nĂ„ddes en politisk överenskommelse gĂ€llande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i nĂ„got nytt patent eller nĂ„gon ny patentdomstol Ă€r dockĂ€nnu oklart.

Bakgrund och problem: I och med en Àldre befolkning ökar trycket pÄ det offentliga Sverigeatt skapa lösningar för att lösa framtida problem. Sedan 1990-talet har fler och fler kommunerbörja organisera frivilliga krafter för att öka kvalitén och utveckla om Àldreomsorgen. Studierunder den tiden visade pÄ att det fanns ett starkt stöd för att de frivilliga skulle ses som ettkomplement till kommunernas verksamheter samtidigt som vissa forskare sett en trend mot attde frivilliga skulle gÄ bort frÄn rollen som komplement och med fÄ en substituerande roll.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det skett en förÀndring av defrivilligas roll inom ÀldrevÄrden sedan 1990-talet och hur denna förÀndring ser ut. Vidaresyftar uppsatsen till att förklara olika aktörers syn pÄ de frivilligas roll inom den offentligaÀldreomsorgen idag. Samt beskriva hur olika aktörers syn pÄverkar deras hantering av defrivilliga i relation till kommunens egen personal.AvgrÀnsning: Uppsatsen avgrÀnsas till att studera tvÄ utvalda kommuner ochfrivilligverksamheten kopplad till deras verksamheter inom Àldreomsorgen.Metod: För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar och uppfylla dess syfte sÄ har en fallstudiegenomförts med kvalitativa intervjuer som har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Tillsammans med det empiriska materialet och uppsatsensanalysmodell har jag kunna komma fram till att det inte finns nÄgot stöd för att de undersöktakommunerna anvÀnder sig av de frivilliga som ett substitut till den ordinarie personalen.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

The subject of this thesis is the history of the library at The Göteborg Museum of Art. The aim of the thesis is to depict and analyze the emergence and the expansion of the library?s holdings until 1939. To fulfill the aim, two questions are asked. The first question is: Is it possible to argue that the library?s holdings were collected to document the entire world of art? The question is formulated in relation to a comment by Susan Wyngaard.

NÀr statens kostnader för sjukskrivningar kraftigt ökade frÄn slutet av 1990-talet till början pÄ 2000-talet uppstod en diskussion om eventuella ÄtgÀrder för att förhindra en fortsatt negativ utveckling. Tillföljd av detta utvecklades hÀlsobokslut som ett medel för att belysa sambandet mellan medarbetareshÀlsa och dess ekonomiska konsekvenser. Det Àr ett faktum att en medarbetare som blir sjuk ellerskadas i arbetet kostar pengar för företaget, samhÀllet och individen sjÀlv. Genom att synliggörakostnaderna av ohÀlsa och vinsterna av hÀlsa Àr hÀlsobokslutet avsett att fÄ arbetsgivare att agera fören bÀttre hÀlsa hos personalen.HÀlsobokslut ses som en förenklad variant av den komplexa personalekonomiska redovisningen, ochproduceras pÄ frivillig basis i företag. Det kritiseras för att vara komplicerat och inte tillföra nÄgraförÀndringar i arbetslivet trots dess pÄstÄdda anvÀndbarhet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka bakomliggande skÀl som finns till implementering avhÀlsobokslut samt vilka funktioner det kan ha i praktiken, i de företag som studien undersökt.Studiens resultat visar att de undersökta företagen redan jobbade framgÄngrikt med hÀlsofrÄgor och attde med hÀlsobokslut sÄg ett verktyg att belysa och strukturera det befintliga hÀlsoarbetet.

I slutet pÄ 70-talet sÄ identifierades problemet med nÀstlade monitoranrop av A.M. Lister (1977). DÀrefter kom flera artiklar med förslag pÄ lösningar, men ingen kom med en generell lösning eller en lösning pÄ problemet inom ett specifikt omrÄde. PÄ grund av detta avser författaren att med detta arbete försöka identifiera egenskaperna hos en applikation som introducerar nÀstlade monitoranrop och försöker dessutom hitta sÀtt att undvika problemen med dessa anrop..

Strax efter milleniumskiftet har ett flertal svenska filmer gjorts som Àr influerade av populÀrgenrer som förhÄllandevis skiljer sig frÄn vad filmpubliken i Sverige Àr van vid, dÀribland science fiction och skrÀck. Tre svenska filmer gjorda under 00-talet: Storm, Frostbiten och Kenny Begins, har valts ut för att se hur de förhÄller sig till Àldre och mer vÀlbekanta konventioner i svensk film men ocksÄ konventioner hos de mer internationellt spridda genrer som analysexemplen tillhör. .

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet hÀrstammar frÄn 1920-talets England dÀr grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att lÀkarkÄren ansÄg att underhÄll av missbruk i flera fall kan vara nödvÀndigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt Àr tvÄ exempel pÄ Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid UllerÄkers sjukhus i Uppsala. LÀkemedelsassisterad behandling Àr dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex.