[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sÀtt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och pÄ internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshÀrdar har pÄ den senaste tiden aktualiserats med de sÄ kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har sÄ lÀnge den funnits försökt hÀvda sitt vÄldsmonopol med blandad framgÄng. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket Àr förhÄllandet mellan stat, krig och organiserat vÄld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjÀlpa oss att förstÄ dagens PMC och kan vi i sÄ fall sia om dess framtid?.

Under de senare Ären har intresset att betrakta Àldre musik pÄ ett stiltroget sÀtt ökat. Detta intresse har medfört att man nu lÀgger allt större vikt vid kunskap om tiden dÄ musiken skrevs, för att förstÄ denna musik pÄ ett djupare plan. Forskningen kring detta har försvÄrats genom att de kÀllor man har frÄn tiden, ofta sÀger emot varandra. Detta gör det svÄrt att avgöra vad i kÀllorna som man egentligen kan pÄstÄ Àr en avbild av en tradition eller vad som Àr en mans egen uppfattning och tolkning av samtidens musiktradition. Genom detta arbete har jag nÀrmat mig denna problematik genom att jÀmföra tre viktiga spelböcker frÄn 1750-talet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram vilka olikheter och gemensamma nÀmnare dessa böcker har.

Denna uppsats behandlar Àndelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv frÄn yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet Àr att frilÀgga de sprÄkliga faktorer som haft en reglerande effekt pÄ de svaga maskulina substantivens variation och förÀndringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomsprÄkliga förhÄllanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet bestÄr av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna Àr valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomsprÄklig heterogenitet i undersökningen.

I slutet av 1800-talet startade mÄnga vÀsteuropeiska lÀnder vad som kallats ?kampen mot tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vÄrd och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. PÄ 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade.

I slutet av 1800-talet startade mÄnga vÀsteuropeiska lÀnder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vÄrd och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. PÄ 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fÀmja hÀlsa genom nÀringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.

Title in original language: HantverksmÄleri i folkhemmets trapphus 1940-50tLanguage of text: SwedishNumber of pages: 51.

AbstractElisabeth Hellström: Hur lÀt Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe? En studie av sÄngskolor och röstideal under 1800-talet. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.The aim of this essay is to, with starting point in the Garcia- and Lamperti-schools, describe the voice ideals of the 19th century, and how it may have sounded. To exemplify the last-mentioned I have studied the voices of the three singers Jenny Lind,  Christina Nilsson and Signe Hebbe (there are no recordings of any of them).The essay contains two major parts. In the first I describe the technique of the Garcia- and Lamperti-schools and their views on registers, vibrato and messa di voce, ending with a summarizing analysis of the 19th century vocal ideals.

Den nationella trenden Àr idag att den ekonomiska aktiviteten koncentreras till nÄgra fÄ geografiska omrÄden. Dessa representeras i huvudsak av storstadsomrÄdena. Andra regioner som under stora delar av 1900-talet har haft en tillvÀxt- och befolkningsmÀssigt positiv utveckling, har under den senare delen av 1900-talet vÀnt denna till en negativ utveckling. Ett sÄdant omrÄde Àr Norrbottens lÀn. Uppsatsens syfte Àr dels att med teorierna som gemensamt bildar den Nya ekonomiska geografin, förklara de fördelar som Äterfinns för hushÄll, konsumenter och företag vid en koncentration av ekonomisk aktivitet.

I den hÀr uppsatsen behandlas uttalet av de personliga pronominas singularaobjektsformer. Dessa har sedan medeltiden stavningsmÀssigt genomgÄtt enförÀndring frÄn mik till mig. Klart Àr ocksÄ att mej-uttalet fanns etablerat i vardagligttalsprÄk redan pÄ 1600-talet.Synen pÄ objektsformerna som markörer för stil och Älder undersöks i enlitteraturgenomgÄng av sprÄkvÄrdsrekommendationer frÄn 1600-talet och framÄt.Dessutom görs en intervjuundersökning av hur körledare idag ser pÄ saken och pÄvilka grunder de bestÀmmer sig för det ena eller andra uttalet. Undersökningenmotiveras av att man i körsammanhang ofta stÀlls inför valet mellan uttalen [mig]och [mej].Resultaten av litteraturgenomgÄngen visar att mig-uttal sedan flera hundra ÄranvÀnts som en markör för högre stil medan mej-uttal varit den vardagliga formen.Den visar ocksÄ att olika stilmarkörer har utvecklats Ät olika hÄll, vilket man kanbehöva ta hÀnsyn till vid stilanalys av Àldre texter.De intervjuade körledarna anger stil och Älder som de viktigaste faktorernatalande för mig-uttal. De underskattar ocksÄ i samtliga fall Äldern pÄ mej-uttalet.Resultaten ger förhoppningsvis ett fylligare underlag för att i, frÀmstkörsammanhang, göra ett stilistiskt medvetet val mellan de bÄda uttalen av mig..

The following essay studies the change in the use of terminology pertaining to socioeconomic categorising in public political material, and how this relates to ideological changes in politics. The aim is to determine which expressions government commission reports have used after the Second World War to classify citizens in social and economic groups, and subsequently, to link the understanding of these terms to the development of Swedish welfare politics. Welfare politics in Sweden have experienced a transition in a liberal and economistic direction that is reflected in the commission reports? choices of words and phrases ? thus studying the altering terminology can increase understanding of the ideological change. My methodology is grounded in ideology critique where I examine how dominant ideology is reproduced in public political documents.

Efterkrigstidens utveckling av ytstridsfartyg och dess utrustning kan tyckas ha varit dramatisk. Artilleribestyckadeslagskepp frÄn det andra vÀrldskriget upptrÀdde sida vid sida med moderna robotfregatter under 60-talet. VÀrldensörlogsflottor fick under 60-talet inslag av fartyg som var smÄ men med en vapenrÀckvidd som kunde mÀta sig medslagskeppens svÄra artilleri. Detta Àr nÄgra exempel pÄ fenomen som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsens syfte Àr attutröna om begreppet teknologisk utveckling Àr en faktor som pÄverkar utformningen av ytstridskrafterna.

This essay, Pictures from a death-bed, expands on the pictorial genre called post mortem portraits, a field with long history in the western society. A post mortem portrait is an artwork where the artist paint or photograph the model after her or his dead. My survey delineates to treat two specific pictures, one from the seventeenth century and one from the twentieth century. Both of them are portraits of dead boys on their death-beds, but the first one is a painting and the other one is a photo. By this survey I wanted to find both similarities and differentials between the pictures; if they were made by the same reasons, if you could see anything different between the portraits by children and by the portraits of adults, and finally, if there were any cultural or religious connections between the pictures and their existents.

Syftet med uppsatsen var att förstÄ hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstÀvling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, frÄn att ha varit starkt kritiserad, till att nÄ framgÄng och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmÄlsliknande former, att tÀvlingen möttes av kritik frÄn politiskt hÄll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade pÄ tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet Àven den hotades av illegalitet. SÄ har ocksÄ Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process pÄverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning Àmnar visa pÄ dessa paralleller, med fokus pÄ sporternas nÀra stundande illegalitet till förmÄn för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot frÄn de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

AbstractRoos, Fredrica: En kamp pÄ liv och död. LivsÄskÄdningen i Mahlers UppstÄndelsesymfoni. C-uppsats i musikvetenskap, 60 hp. Uppsala 2012.Syftet med denna uppsats Àr att analysera livsÄskÄdningen i Mahlers UppstÄndelsesymfoni, d.v.s. hur existentiella frÄgestÀllningar om livet, döden och religionen kommer till uttryck i musiken, samt att utifrÄn detta hÀrleda verket till Mahlers personlighet och religionsuppfattning.

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.