Vad a?r det som go?r att en miljon ma?nniskor la?gger tid pa? att streama datorspel? Live streaming har funnits sedan 1920-talet, da? i form av musik i hissar. Pa? 1990-talet bo?rjade hemdatorer utvecklas ha?rdvaruma?ssigt tillra?ckligt fo?r att kunna streama film och ljud. Med en kvalitativ enka?t publicerad pa? na?tet underso?ker vi i den ha?r uppsatsen varfo?r en miljon personer idag va?ljer att streama na?r de spelar dator eller tv spel.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, dÀr olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhÄllanden har en framtrÀdande roll. Det övergripande syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förÀndringarna i markanvÀndning avseende vÄt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr pÄ Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotlÀndska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvÄrds-intressen, men visar ocksÄ pÄ en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur mÀnniskors olika idéer och vÀrderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan pÄ det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen stÀndigt nÀrvarande.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att belysa hur idrottssituationen har sett ut för svenska och finska kvinnor under 1900-talet fram till idag. Hypotesen Àr att stora framsteg har gjorts inom idrotten för kvinnor under ett Ärhundrade. FrÄgestÀllningarna Àr: hur sÄg möjligheterna till idrottsutövande ut för kvinnor i Finland och Sverige pÄ 1920?70 talet? Hur ser kvinnoidrotten i Finland och Sverige ut i dagslÀget?MetodSammanlagt deltog 104 kvinnor i Äldern 36-84 Är i studien, dÀr majoriteten av undersökningsdeltagarna var födda pÄ 1950- och 60-talet. Till denna studie anvÀndes en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning.

Produktplacering utvecklades pÄ 1920-talet inom amerikansk film och huvudsyftet dÄ handlade inte om att tjÀna pengar. Produkterna lÄnades pÄ den tiden bara ut till skÄdespelarna för anvÀndning. Senare upptÀckte företagen styrkan att koppla samman produkten med skÄdespelarna och produktplacering började att anvÀndas som ett promotionverktyg. Inte förrÀn pÄ 1980-talet började företag betala filmbolag för att fÄ placera sina produkter i filmer. Produktplacering anvÀnds för att demonstrera hur produkten anvÀnds, öka medvetenheten om ett varumÀrke och för att identifiera en livsstil pÄ ett naturligt sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i folkskollÀrarnas syn pÄ sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk LÀraretidning och Folkskolan ? Svensk LÀrartidning under perioden 1920-1956. UtifrÄn ett differentieringsperspektiv, med inspiration frÄn Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lÀrardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger pÄ ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt och intresserar sig för hur debatten förÀndrades över tid. Resultaten visar att lÀrardiskursen prÀglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sÄgs som ett samhÀllsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de mÄste avskiljas frÄn ?normalt? begÄvade barn.

Denna uppsats syftar till att beskriva skillnaderna mellan hur informationskÀllor behandlas i olika dagstidningars nyhetsartiklar i olika tider genom en kvalitativ analys av den tillgÀngliga informationen i de enskilda artiklarna. Analysen begrÀnsas till hÀndelse-, Äsikts- och faktaartiklar ur PiteÄ-Tidningen och Dagens Nyheter, och till tvÄ tidpunkter, Ären 1920 och 1999. Studien omfattar de angivna informationskÀllorna, i vilka led informationen gÄtt, kÀllornas oberoende, urvalet av information och uttryck för vÀrderingar. Artiklarna frÄn 1999 skiljer sig frÄn 1920 genom att nyhetens vÀg mellan nyhetsbyrÄer anges, och att DN presenterar kÀllorna till samliga artiklar. Det finns heller inga uttryck för vÀrderingar i artiklarna frÄn detta Är.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av svenska keramikers inspirationskÀllor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som Àr relevant för frÄgestÀllningen Àr att ta reda pÄ ursprunget till dessa kÀllor och varför just dem har inspirerat och banat vÀg för dÄtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillÀmpning av yta och dekor pÄ sina föremÄl under 1990-talet samt 2000-talet. En begrÀnsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet pÄ sÄ sÀtt att början av 1800-talet har utelÀmnats samt Àven alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar pÄ effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjÀrer och möjligheter att söka information.

This essay deals with Swedish unemployment politics during the period 1918-1932, and can be seen as a contribution to earlier research of how the policies, established by the State Unemployment Commission, was carried out at a local level. This study bears upon  Uddevalla municipality, a town in the southwestern part of Sweden, which had about 13,700 inhabitants in 1920.The research was conducted in Uddevalla municipality archives, and the sources used are above all municipal records and documents from the local unemployment committee. The measures taken by the local committee to reduce the effects of unemployment have then been compared with the directives of the State Unemployment Commission.The survey shows that the local unemployment committee, at least during the first half of the 1920s, was very keen to follow the directives of the State Unemployment Commission, and they also tried to charge the municipality's economy as little as possible. The local policy was often even more restrictive than the demands from the State Unemployment Commission. During a few years in the middle of the 1920s, when the unemployment was relatively low, most of the unemployed did not recieve any help at all.The restrictive policy, however, led to an increasing distress among the unemployed, and the poor relief had to give financial help to a lot of unemployed and their families.

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har Àven jÀmförts hur detta regemente drabbades i jÀmförelse med Dalarnas och VÀstmanlands regementen under 1918. FrÄgestÀllningarna som besvarats handlar om hur mÄnga som insjuknade och dog, hur regementets ansvariga agerade samt vilka ÄtgÀrder som vidtogs nÀr epidemin hade nÄtt regementet. Det huvudsakliga materialet jag har anvÀnt mig av Àr förste provinsiallÀkarens ÄrsberÀttelser och regementets inkomna och utgÄende skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjukdomsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jÀmförelse med Dalregementet, men i liten grad i jÀmförelse med VÀstmanlands regemente.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.