Uppsatsen undersöker om den rashygieniska ideologin även florerade i 1920-talsfilmen, med tre valda närläsningar..

Den här uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehåller, hur de är strukturerade och vilka referenser/hänvisningar som författarna gör. Uppsatsen går också igenom 1917 års kyrkohandboks två konfirmationsgudstjänster, deras bakgrund och innehåll. Slutligen jämförs böckernas innehåll med gudstjänstens innehåll..

This study of literature from the period 1920-1955 has shown that the profession of gardeners in Sweden went through several structural changes in the early and midst 20th century. The gardeners knowledge, which used to cover the whole horticultural spectra, was due to that no longer appreciated or useful. Prior the 1920?s the gardeners, especially the skilled craftsmen working for the upper-classes, were the ones who led progression in the horticultural field forward and their qualifications were many and diverse. Due to many factors, such as low economic and social status, functionalistic style and the fact that the branch were rationalized and modernized in general, lead up to a point where the gardener of old no longer fitted in, in the much more globalized and modern world of the 1950?s. .

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen.Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

Med bakgrund av de händelserika åren 1917-1920 (ryska revolutionen, världskrigets slut, Versaillesfreden, bildandet av NF med mera) vill jag se vad det kan finnas för framtidsvisioner och farhågor vad gäller utvecklingen i Europa i några svenska tidskrifter mellan åren 1920 och 1923. Den största fredsglädjen har vid denna tid lagt sig och de första konsekvenserna av kriget var allmänt kända och debatterade.Jag väljer att granska sex stycken tidskrifter, vilka dels har olika politiska inriktningar; en konservativ, en socialistisk, en högerextrem, en vänsterextrem. Dels med olika intressesfärer; Allmänna försvarsföreningens tidskrift och Svenska freds- och skiljedomsförenings tidskrift.Versaillesfreden blev genomgående utdömd i de analyserade tidskrifterna. Freden måste inom kort revideras, fredligt med initiativ från segermakterna, eller så var ett nytt världskrig oundvikligt. Många skribenter förutsade att de hårda villkoren skulle stärka den tyska nationalismen, och att Tyskland snart skulle samla krafter till ett revanschkrig..

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan åren 1920-1933, vilket är en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring området Falun/Borlänge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskärma sig från de underordnade som biträden och kämpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stärka kårandan men även arbeta för löne- och arbetsförhållandefrågor, vilket på den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de även få till stånd en platsbyrå för föreningens medlemmar.

Denna uppsats syftar till att beskriva skillnaderna mellan hur informationskällor behandlas i olika dagstidningars nyhetsartiklar i olika tider genom en kvalitativ analys av den tillgängliga informationen i de enskilda artiklarna. Analysen begränsas till händelse-, åsikts- och faktaartiklar ur Piteå-Tidningen och Dagens Nyheter, och till två tidpunkter, åren 1920 och 1999. Studien omfattar de angivna informationskällorna, i vilka led informationen gått, källornas oberoende, urvalet av information och uttryck för värderingar. Artiklarna från 1999 skiljer sig från 1920 genom att nyhetens väg mellan nyhetsbyråer anges, och att DN presenterar källorna till samliga artiklar. Det finns heller inga uttryck för värderingar i artiklarna från detta år.

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Kungliga Gotlands infanteriregemente drabbades av spanska sjukan under 1918-1920. Det har även jämförts hur detta regemente drabba¬des i jämförelse med Dalarnas och Västmanlands regementen under 1918. Frågeställning¬arna som besvarats handlar om hur många som insjuknade och dog, hur regementets ansva¬riga agerade samt vilka åtgärder som vidtogs när epidemin hade nått regementet. Det huvudsakliga materialet jag har använt mig av är förste provinsialläkarens årsberättelser och regementets inkomna och utgående skrivelser. Studiens resultat visar att Kungliga Gotlands infanteriregemente med sina cirka 500 sjuk¬domsfall och fyra dödsfall under epidemins första period, 1918 drabbades i hög grad i jämfö¬relse med Dalregementet, men i liten grad i jämförelse med Västmanlands rege¬mente.

Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet.Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till musiken och författarena till texterna.

I uppsatsen undersöks fem "allmänna svenska" folkbildningsmöten hållna, huvudsakligen i Folkbildningsförbundets regi, mellan 1904 och 1920. Trots att de är väldokumenterade och gavs betydelse för folkbildningens utveckling av sin samtid, har de inte tidigare varit föremål för en egen studie. På grund av forskningsläget strävar undersökningen efter att tematisera mötena som en helhet, den iscensatta aktören Folkbildningsmötet. Undersökningens huvudsakliga källmaterial har varit de mötesberättelser som gavs ut i anslutning till mötena. Undersökningen visar att Folkbildningsmötet huvudsakligen ägnade sig åt administrativa frågor och agerade för en allsidig, "liberal" antiklassbildning..

Denna studie uppmärksammar engagemang och intressen inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället.