Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

The subject of this thesis is the history of the library at The Göteborg Museum of Art. The aim of the thesis is to depict and analyze the emergence and the expansion of the library?s holdings until 1939. To fulfill the aim, two questions are asked. The first question is: Is it possible to argue that the library?s holdings were collected to document the entire world of art? The question is formulated in relation to a comment by Susan Wyngaard.

During the late 1800s fire suppression became increasingly effective in northern Sweden which led to decreased areas of fire-disturbed woodland and successive changes in the structure of forests. In the long run this can pose a serious threat to fire-dependent and fire-favored species. Today some fire-prone forest reserves are burned as a nature conservation act. Often partial cuttings are made before burning, with somewhat different motives. The purpose of the study in Långsidberget nature reserve was to give a general picture of forest history and its affect on today?s forest condition, and to show how partial cuttings affect burning conditions and results. Långsidberget is located close to areas that were colonized during the Middle Ages.

This paper is interested in Swedish psychiatry during the period between 1930-1950,localized to Mariebergs hospital in Sweden. The purpose of this paper has been to testSjöstroms evidence of the pattern that he used to create three analytical concepts, roughlytranslated to; morally educative discipline-treatment, the production process and the idealinstitution citizen. Sjöström motivates that his concepts gives insight into one aspect of thepsychiatric expansion between 1860-1960 as well as creates an understanding of psychiatryas an institution. The source material for this paper has been patients' medical notes writtenby the chief physician of the institution. Via a method which mainly different from Sjöstromin its selection, categorization and more thorough presentation, this paper has seen the samepatterns which Sjöström has created his three concepts from.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under åren 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utställningshallar och bilförsäljning, service och bensinstation-långt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmärktes huset år 2001.  Idag finns andra affärsverksamheter i gatuplan, resterande våningar står relativt tomma och mycket nedgånga. Automobilpalatset ägs av kommunen och det finns för närvarande ingen plan för förändring.  Jag vill i mitt förslag addera människan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen på bilen har förändrats sedan 1930.

Denna uppsats undersöker bilden av Tyskland under det första världskriget utifrån tre aspekter: objektivitetskravet, läroböckernas forskningsanknytning och problematisering och hur läromedelsgranskning och styrdokument har påverkat den bild som förmedlas.           Den undersökta litteraturen är huvudsakligen ämnad för gymnasiet och studien sträcker sig mellan åren 1920 och 2009.           Huvudsyftet är att undersöka hur och om bilden, i läroböcker, av Tyskland förändras under de år som studien fokuserar på och vad som har varit de bidragande orsakerna till denna förändring..

Denna uppsats undersöker självmordets utveckling i Karlstad, Eda, Mjölby och Linköping under perioden 1801 till 1920, utifrån Norbert Elias civiliseringsteori och Arne Jarricks självmordsteori. Därutöver undersöks även lite närmare vilka självmördarna var samt hur och när de dog. Uppsatsen är vidare av kvantitativ art där uppgifterna ur död- och begravningsböckerna från respektive kyrkoarkiv har sammanställts statistiskt i tabeller och figurer.Genom studien ser man att antalet självmord, både i absoluta och relativa tal, generellt sett ökar över undersökningsperioden. Linköping skiljer sig dock i detta hänseende något från de övriga samhällena eftersom de högsta självmordstalen, uträknat per 100 000 invånare, där redovisas redan 1821/1840.Vidare framgår det att de manliga självmördarna totalt i de fyra samhällena både var fler till antalet och dessutom generellt sett något äldre än de kvinnliga. Merparten av männen tog nämligen livet av sig då de var mellan 45 och 54 år gamla, medan en relativ majoritet av kvinnorna gjorde detsamma innan de hade fyllt 25.

I den här uppsatsen har antalet kvinnliga ledamöter inom  stads- och kommunfullmäktige jämförts mellan perioderna 1920-1929 och 2004-2014 i Gävle kommun.Under perioden 1920-1929 presenteras de fåtaliga  kvinnliga ledamöternas namn och vilket parti de tillhör. För den  senare perioden  presenteras de betydligt fler  ledamöterna med siffror rörande antal och partitillhörighet. Fokus ligger på att jämföra  hur mycket andelen kvinnliga ledamöter har ökat mellan de båda perioderna och utifrån detta understryka vad detta kan betyda för kvinnornas inflytande inom kommunalpolitiken.Från början var det inte ens säkert att det skulle finnas några kvinnliga ledamöter  i stadsfullmäktige i Gävle stad under tjugotalet  och framåt. Man kan dock konstatera  att det har funnits kvinnor som har kämpat för sin rätt ända sedan den kvinnliga rösträtten trädde i kraft och att det när tillfälle bjöds tog sitt politiska ansvar.Ett av mina syften var att jag ville studera hur den politiska utvecklingen har sett ut under de senaste 90 åren. Ett studium av politiska församlingars sammansättning syntes då vara ett viktigt bidrag till kunskapen om kvinnors inflytande.

This study deals with questions about male and female, power and church, related to the Mariologies of three prominent leaders in the Church of Sweden in the last century: Erling Eidem, Paulina Mariadotter and Cristina Grenholm. The mentioned topics are important for conservative High Church people as well as for radical feminists, and they are therefore necessary to address in the context of discussions about the church´s identity and the search of greater unity.Each Mariology is related to contemporary ideas about the relations between male and female, and to the tradition of the church as the leaders themselves see it. During the years 1920-2010 the relations between the sexes changed a lot as a result of the impact of modernity, which also affected how people perceived the relationship between the individual and the tradition/authorities. The present study concludes that there is a connection between Mariology and contemporary ideas about male and female. However, the Mariologist´s attitude to the tradition of the church seems to decide which perspective is allowed to dominate.

Den här uppsatsen fördjupar sig i de kulturhistoriska värden som trädde fram vid och inför restaurang ?Byttans? byggande på 1930-talet i Kalmar stadspark. Den fördjupar sig i samma värden vid byggandet av Kalmar konstmuseum i stadsparken på 2000-talet. Med hjälp av kulturhistorisk värdeteori, dokumentvärde och upplevelsevärde, analyseras dokument. Har det varit liknande värden och åt vilket håll styr det?.

I denna uppsats har jag jämfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jämföra hur två romaner av författarinnor som är kända för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkår. För att kunna göra det använde jag två teorier. Den ena är utformad av Gunilla Domellöf och tittar på hur kritiker, framförallt manliga, i allmänhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgår istället från kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen.