Vi som distriktssköterskestudenter upplever att distriktssköterskans kompetens inte efterfrågas av en del arbetsgivare utan ofta likställs med en allmänsjuksköterskas. Att känna till distriktssköterskeyrkets tillkomst och utveckling över tid, gör det lättare att förstå hur yrkesrollen formats. Kunskap om yrkets historia kan synliggöra den specifika kompetens som distriktssköterskan besitter än idag. Distriktssköterskeyrket började ta form under 1920 -1930-talen. Syftet är att beskriva hur distriktssköterskans arbete, värderingar och villkor såg ut under 1920-1930-talen i Sverige.

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriär och produktion med fokus på åren 1927-32, hans första sex år som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka några samtida tidskrifter försöker uppsatsen även utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria så länge.I uppsatsen ingår flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men också stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ?Swedish Grace? eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett något svalare klassicistiskt uttryck än övriga länders.

Uppsatsen undersöker om den rashygieniska ideologin även florerade i 1920-talsfilmen, med tre valda närläsningar..

Undersökningens syfte är att studera läraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framställdes i samt sehur dessa skiljer sig åt i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmänna folkskollärarföreningstidningsorgan Svensk läraretidningoch undersökningsperioden är åren 1928- 1930. Undersökningen visade på att bådeden manlige och den kvinnliga läraren framställdes i stort sett lika även omdet skiljer sig åt procentuellt sett. Läraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lärare/lärarinna som på ett dugligt, intresserat ochsjälvuppoffrande sätt utförde sitt kall. Därtill tillkom ideal såsom glad,avhållen och godhjärtad.

Uppsatsen ämnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrån analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgångspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegångar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans..

Den här uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehåller, hur de är strukturerade och vilka referenser/hänvisningar som författarna gör. Uppsatsen går också igenom 1917 års kyrkohandboks två konfirmationsgudstjänster, deras bakgrund och innehåll. Slutligen jämförs böckernas innehåll med gudstjänstens innehåll..

This study of literature from the period 1920-1955 has shown that the profession of gardeners in Sweden went through several structural changes in the early and midst 20th century. The gardeners knowledge, which used to cover the whole horticultural spectra, was due to that no longer appreciated or useful. Prior the 1920?s the gardeners, especially the skilled craftsmen working for the upper-classes, were the ones who led progression in the horticultural field forward and their qualifications were many and diverse. Due to many factors, such as low economic and social status, functionalistic style and the fact that the branch were rationalized and modernized in general, lead up to a point where the gardener of old no longer fitted in, in the much more globalized and modern world of the 1950?s. .

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen.Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man kan bearbeta Piazzollas Café 1930 ur sviten "Histoire du Tango", för att åstadkomma en konstnärligt tillfredställande och idiomatisk version för flöjt. Jag har genom studier av Piazzollas inspelningar försökt att utforma en ny version av verket som bättre harmonierar med hans uppförandepraxis. Jag har i mitt arbete även utgått ifrån en inspelning av Café 1930, gjord av musikerna Nestor Marconi och Yo-Yo Ma. Mina resultat redovisas i en textdel där jag jämför originalnoternas överensstämmelse med nämnda inspelning, samt kommer med förslag på ändringar. De ändringar som gjorts rör bland annat pauseringar, ornamentik och effekter såsom glissandi och oktaveringar.

Museum of Modern Art har varit mycket tongivande för historieskrivningen och definitionen av modernismen, "the international style". Svensk modernisms mest kärnfulla period 1930-1960, representeras av 55 objekt i MoMAs arkitektur och designsamling. De svenska objekten i samlingen visar på en reception av svensk design som mest inflytelserik under 1950-talet. Årtiondet är det mest välrepresenterade, till antalet objekt räknade, men ger också den mest representativa bilden av hur svensk design marknadsfördes i USA.De mest inflytelserika tillfällena för marknadsföringen av svensk design i USA under åren 1930-1960 är enligt konstprofessor Jeff Werner (Medelvägens estetik: Sverigebilder i USA), världsutställningen i Chicago 1933, världsutställningen i New York 1939 och utställningen Design in Scandinavia 1954-1957. Knappt hälften av de representerade formgivarna i MoMAs samling fanns med under marknadsföringen ,vilket kan visa på samband mellan marknadsföringen och samlingens karaktär..

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

AbstractHow do we remember? What do we remember? How does the memory change over time? These are the main questions in this essay.Five persons, who have lived or are still living in the old parish Rystad, situated seven kilometers from the town Linkoping south of Lake Roxen, have participated in interviews. They have been given the possibility to present their oral history which has been recorded and later transmitted to texture. The participants represent different social backgrounds and professions and they were born between the years 1920 ? 1936.

Med bakgrund av de händelserika åren 1917-1920 (ryska revolutionen, världskrigets slut, Versaillesfreden, bildandet av NF med mera) vill jag se vad det kan finnas för framtidsvisioner och farhågor vad gäller utvecklingen i Europa i några svenska tidskrifter mellan åren 1920 och 1923. Den största fredsglädjen har vid denna tid lagt sig och de första konsekvenserna av kriget var allmänt kända och debatterade.Jag väljer att granska sex stycken tidskrifter, vilka dels har olika politiska inriktningar; en konservativ, en socialistisk, en högerextrem, en vänsterextrem. Dels med olika intressesfärer; Allmänna försvarsföreningens tidskrift och Svenska freds- och skiljedomsförenings tidskrift.Versaillesfreden blev genomgående utdömd i de analyserade tidskrifterna. Freden måste inom kort revideras, fredligt med initiativ från segermakterna, eller så var ett nytt världskrig oundvikligt. Många skribenter förutsade att de hårda villkoren skulle stärka den tyska nationalismen, och att Tyskland snart skulle samla krafter till ett revanschkrig..