I denna uppsats undersöker jag ångplogars och motorplogars påverkan på det svenska jordbruket, med syftet att utröna om, och i så fall varför eller varför inte, motorplogar spreds snabbare än de tidigare ångplogarna. Detta bygger på en hypotes om att ångplogarna skulle ha kunnat bevisa värdet av mekaniserat jordbruk för de svenska bönderna, och därmed berett vägen för motorplogarna. Undersökningen utförs genom att analysera hur attityderna hos bönderna gentemot dessa maskiner, och jordbruksmekanisering överlag, förändras i två stora tidskrifter med lantbrukstema under perioden 1890-1920. Detta tar avstamp i en presentation av forskningsläget angående ångmaskinens inverkan på den industriella revolutionen, där jag visar att visar det industriella systemet för produktion var viktigare än någon teknologi.Resultatet som framkommer är att motorplogar inte spreds snabbare än ångplogar och alltså inte kan sägas ha berett vägen för motorplogar, att båda teknologierna hämmades av kostnadsmässiga problem och låg lämplighet för mindre gårdar, samt att det är troligare att motorplogar skulle ha berett vägen för traktorerna i o m deras snarlikhet med varandra..

Every big scam starts with a small invite. You are about to face the inconvenient accusation of you being responsible for your own loss. At least, this was the case for the seller of ?Macbook Pro 15? 2.4 intel-core, 4GB, glossy? in early December 2010.This thesis is breaking apart the comfort zone of being a victim, suggesting we want to be betrayed. Although the ?victim? has detected a risk, his wish to beleive that the affair is what it?s told to be, nourishes the betrayal that can proceed.

The aim of this study was to analyze the transtextual relationship between Hjalmar Söderberg's Jahves eld (The Fire of Yahweh, 1918) and the Book of Exodus. A limitation was set to just focus on the theme regarding the horned face of Moses, which Söderberg extensively discussed in his book, both through narrative and commentary. The methodological and theoretical approach could best be described as a qualitative text analysis where Gérard Genette's model of five types of transtextual relationships (intertextuality, paratextuality, metatextuality, architextuality and hypertextuality) was used in order to systematically classify the various relationships and in a thorough way relate the texts to each other.The analysis shows that the transtextual relationships are many and varied, and some appears to be more relevant to the study than others. Due to the composition of Jahves eld, its first part (?I österland, i fjärran tid?, most easily described as a paraphrase and pastiche of the Book of Exodus) can be identified as a hypertext to the Book of Exodus, while the second part (?Markels försvar?) is rather a metatext to both the first part and the Book of Exodus.

?Det är så bra att läsa? är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Den här undersökningen ämnar kartlägga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts på detta sätt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare värld, där fredsfostran av unga sågs som den bästa metoden för att få till stånd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen är att, genom en kvalitativ innehållsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansåg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete på­verka barnen i en sådan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. Istället skulle barn lära sig att tänka kritiskt, vara självständiga och få en förståelse för andra folks kulturer.

Examensarbetet handlar om hur tanten framställs I text och på bild i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Böckerna är utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns också på bild. Syftet med arbetet är att kunna svara på hur tanten framställs som litterär gestalt. Jag har använt följande frågor för att kunna svara på detta.

The purpose of this master's thesis is to describe and analyse the origin and development of the libraries in the town of Värnamo, between the years 1908 and 1960, when a new modern public library was inaugurated. The method I have used is, to a great extent, examining and analysing source material from the archive of the municipality in Värnamo and the popular movement in Jönköping. As a background to my study I describe the development of the Swedish society, from the end of the nineteenth-, until the middle of the twentieth century. I also describe the local development of Värnamo, during the same period. Furthermore I also give a general description of the progress of the libraries in Sweden during the same time.

In this essay, I explore the history of the ideas that have shaped the profession of landscape architecture, in a Swedish context. To this purpose, I have sampled the professional debate on landscape architecture at four points in time. These are the years around 1890, 1930, 1970 and 2010. Drawing on G N Brandt (1920), I make the distinction between two arguably crucial approaches, i . e., naturalism and formalism. By identifying these perspectives, and by dividing the arguments of each time period according to this classification, I am able to compare the course of the debate over time. I take on the task through hermeneutics.

HaparandaTornio har varit med om en snabb tillväxt tack vare Ikeas etablering 2006. Möbeljätten blev startskottet på en ny och positiv era. Handeln exploderade och marknadsföringen har till stor del kretsat kring denna näring, men människorna stannar inte i den utsträckning som man vill. Syftet med mitt arbete har varit att ge förslag på hur man skulle kunna skapa en ny bild av regionen för att locka besökare och stärka vi-känslan hos invånarna. Med detta som utgångspunkt valde jag att förmedla regionens unika historia genom ett antal fiktiva karaktärer som har anknytning till denna tid och befinner sig i HaparandaTornio under första världskriget.

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät.

Floran av militärteoretiska verk är mycket omfattande och varierad avseende de idéer somframförs. Samtidigt har många debattörer ifrågasatt värdet av sjökrigsteori och dess påverkan påoperationerna. Man kan ifrågasätta om personer i position att påverka operationernasgenomförande läser litteratur om sjökrigsteori och om de i så fall applicerar dessa tankar. Syftetmed denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning teoretiserande kring sjökrig förefaller hanågon inverkan på krigs förande och hur sjökrigsoperationer bedrivs. De frågeställningar somavses besvaras är: vilka idéer kan sägas utgöra grunden för Corbetts och Mahans respektive teorierom sjökrig och i vilken utsträckning går det att återfinna dessa teoretikers tankar hos deundersökta befattningshavarna i samband med sjökrigsoperationerna under det första världskriget?Detta avses göras genom att analysera Corbetts och Mahans utgivna verk för att skapa en bild avderas huvudsakliga tankar.

This master's thesis examines the possibilities of correction and change in a classification scheme, with regard to the changes that occur in the world the classification system intends to describe.Applying a comparative method and classification theory, the classification of the example of the former Yugoslavia (1918-1941, 1945-1991), its republics and successor states, and the languages, formerly known as Serbo-Croatian are examined through a comparison of the main classes and divisions of language, geography, and history, in Dewey Decimal Classification (DDC), and Klassifikationssystem för svenska bibliotek [Classification for Swedish Libraries] (SAB). Eight editions of DDC, from 1876 to 2014, are compared to seven editions of SAB, from 1921 to 2013. The editions have been selected in order to show the changes prior to, and following, the First World War, changes after the Second World War, and changes following the collapse of Yugoslavia in 1991.The examination shows that both systems have updated their editions according to the changes in former Yugoslavia over the years. DDC has well constructed facet schedules, especially Table 2 concerning geography, but fails, in some cases, to construct a logic and hierarchical structure for the republics and languages of Yugoslavia, partly due to the fixed classes and divisions that survive from the very first edition of DDC from 1876, but also as a result of the decimal notation, and its limitations, itself.SAB seeks to construct a hierarchically logic and equal scheme for the languages, areas, and states of the former Yugoslavia. Although the facets for geography and chronology aren't as developed as the ones in DDC, the overall result is that of a logically consistent and hierarchically clear classification, with short notation codes, thanks to the alphabetic mixed notation, which allows more subdivisions than the numerals and the pure notation of DDC.This study is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies..

Detta är en uppsats som tar upp några elevers perspektiv på sin skolgång. Jag har intervjuat äldre personer som berättar hur det var att vara elev förr i tiden. Det är totalt fem intervjuer och de berättar om sin skolgång från 1920-1990-tal. Dessa berättelser har jag jämfört med en enkätundersökning och en observationsundersökning av elever som går i skola idag. Fokus ligger på tre frågeställningar vilka behandlar miljön i skolan, elevinflytandet och vilka skolämnen eleverna har och hade i skolan.