Uppsatsen tar upp tretton bilder som Hilma af Klint målade under tidsperioden 1906-1915. Bilderna ingår i en svit som kallas för Bilderna till Templet som omfattar nästan 190 målningar. Under hennes livstid var hennes livsverk okänt för hennes samtid. Hon målade abstrakta, geometriska former och använde klara färger flera år före sina samtida konstnärskollegor. Inom ett hermeneutiskt arbetssätt ingår det olika moment som tolkning, beskrivning och analys av bilder.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar.

The purpose of this essay is to examine and compare narrations by five witnesses, who has written about atrocities against Christians from 1915 to 1919 in what is today south-eastern Turkey, but what was then the Ottoman Empire. I have focused on how the roles of perpetrators, victims, spectators and protectors are featured in the witness narrations. Four questions were posed in the study: Who are portrayed as perpetrators, victims, bystanders and protectors in the various witness narrations? How are these roles expressed in the witness narrations? What differences can be found among the five selected witness narrations from Mardin and Urfa, 1915-1919? What are the explanations of the differences in the witness narrations? The method I have used has been an analysis in which I compare how the different narrations capture the events of 1915-1919. I have used three factors to look at the explanations why there may be differences in the witness narrations.

Den 11 mars 2010 beslutade Sveriges riksdag att erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Förutom en viss upprättelse för folkmordets offer innebär den svenska riksdagens erkännande en påtryckning på Turkiet att göraupp med sin historia. Trots den stora enigheten inom forskningsvärlden och ett brett faktaunderlag som bevisar folkmordets existens, är ett erkännande av folkmordet inget som står på den turkiska statens agenda utan något som i den turkiska statens ögon utgör en brottslig handling. Detta arbete syftar till att besvara frågan om folkmordet 1915 kan medföra rättsliga konsekvenser för Turkiet. Med denna huvudfråga väcks andra frågor som först behöver besvaras i förevarande uppsats.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

The aim of this paper is to map and analyze what role Swede's played in King Leopold II's colony in the former Congo Free State. Letters and messages that arrived at the Congo Consulate in Sweden between 1895 and 1906 have been used as the paper's primary sources. Application letters from 32 different Swedes, seeking to join the Congo Free State Army, to the General Consul of the Congo Consulate, Hans Hugold von Schwerin, have been used as primary sources, and constitute the basis of the paper's analysis. The letters arrived at the Congo Consulate in Sweden between 1895 and 1906. The applicants were all men of different social classes, and were between the ages of 20 and 30 years old. Their chief reasons for applying were primarily for own financial gain or because they did not get a chance to serve in the Swedish army.

From the mid 19th century to the early 20th century about 1.2 million Swedes left Sweden for a new life in America. Three parishes in Örebro län is at the centre of the research of this essay. The time span of this essay ranges from 1856-1915, divided into three periods; 1856-1870, 1881-1895 and 1901-1915. The main objective has been to compare the three parishes with each other, with Örebro län and with Sweden. What I have wanted to examine has been the following: How many people from each parish emigrated during each period? How many were men, women and children up to the age of 15? In the analysis part of the essay the results were compared parish with parish, and with Örebro län and Sweden.The analysis showed that the emigration of three parishes is commensurate with the Swedish emigration history.

From the mid 19th century to the early 20th century about 1.2 million Swedes left Sweden for a new life in America. Three parishes in Örebro län is at the centre of the research of this essay. The time span of this essay ranges from 1856-1915, divided into three periods; 1856-1870, 1881-1895 and 1901-1915. The main objective has been to compare the three parishes with each other, with Örebro län and with Sweden. What I have wanted to examine has been the following: How many people from each parish emigrated during each period? How many were men, women and children up to the age of 15? In the analysis part of the essay the results were compared parish with parish, and with Örebro län and Sweden.

This essay is a qualitative content analysis of Flickornas julbok andPojkarnas julbok from 1915/1916 to 1920 and from 1966 to 1970. Mainfocus is the representations of gender that is produced in the books, and howthe ideal of the girl and the ideal of the boy is described.The result shows that the girl is undergoing a change of personality. The idealimage of the girl develops from caring, helpful, compassionate, and diligent,to become independent and brave. The Ideal for the boy in the books, bothfrom the 1910s and 1960s, is described as adventurous, courageous, curious,independent, sensible, strong and loyal. In the 1960s books the girl and theboy are described with similar characteristics, but the girl is also expected tobe cute while boy is expected to be technical and knowledgeable.

I denna textmässigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag främst fokuserat på de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, både som sångerska och som konstnär. Det som har haft avgörande betydelse för mig är verkets unika uppbyggnad, men även mina personliga känslor och egna livserfarenheter, som hjälpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen är framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sätt som musik och sång kan samverka för att understryka och lyfta fram känslotillstånd och underliggande betydelser i ord..

Syftet med detta arbete är att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina årsböcker mellan 1915-1919, förhåller sig i sina utsagor om människorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frågeställningar som använts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sådana? I vilken ut-sträckning bär dessa utsagor en regional eller nationell prägel? Sätts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika är dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehåller fler eller färre av dessa utsagor? Finns det en förändring i dessa utsagor under den tid som undersökts? Källmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens årsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, Småland, Bohuslän, Västmanland samt Skåne i den ordningen. För att uppnå syftet har en kvalitativ textanalys använts.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

AbstractTitle: Den mångtydiga svenskheten: En studie av det svensk-amerikanska föreningslivet i Kalifornien utifrån en etnisk aspekt 1910 & 1915. (The multiplicity of Swedishness: A study of the Swedish-American society?s associations in California from an ethnic point of wiew 1910 & 1915.Author: Joakim FranssonMaster Thesis in History (10p)Växjö UniversityThe purpose of this thesis is to examine the Swedish-American associations in San Francisco and Los Angeles and how they withheld or/and formed a Swedish or American ethnic identity. The primary source for obtaining that objective is the newspapers Vestkusten and California Veckoblad were the announcements from the associations are analysed. The thesis main questions are as following: Which ethnic aspects appears in the announcements from the Swedish-American associations in the newspapers Vestkusten and California Veckoblad 1910 and 1915? And What similarities and differences in the ethnic expressions appears in the primary sources during these periods?The conclusions can be briefed as there was a great variety of Swedish-American associations during the examined periods, there was a frequent occurrence in both religious and secular movements.