Under 1900-talet ökade intresset i betydande utsträckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag är dock inte en helt lätt process vilket innebär att företag ger sig ut på en ofta okänd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende på vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man är verksam inom. En förståelse för marknaden möjliggör en minskad osäkerhet och en effektivare verksamhet för företag.Utifrån insamlad information utformades en föreställning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sättet företag hanterar dessa hinder är med hjälp av mutor.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign.Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön.Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen.

Det finns stora skillnaderna mellan västvärldens trädgårdstradition och den japanska trädgårdskonsten med sin starka koppling till religion, filosofi och den japanska kulturen. Det gör det komplicerat när vi vill hämta inspiration och applicera den japanska trädgårdskonsten i Sverige. Detta arbete behandlar när och hur den japanska trädgårdskonsten introducerades i Sverige. Arbetet visar också exempel på hur några olika trädgårdsarkiteketer förhållit sig till, inspirerats av och applicerat den japanska trädgårdskonsten vid gestaltning av trädgårdsrum i södra Sverige. Ett avsnitt i arbetet berör särskilt hur Ulla Molin inspirerats av den japanska trädgårds konsten. Hennes betydelse för spridandet av kunskap om den japanska trädgårdskonsten i Sverige betonas också. Litteraturstudier har kompletterats med platsstudier och intervjuer. Platsstudier har genomförts i 6 olika japanskinspirerade trädgårdar i södra Sverige.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid.

I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier.Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont.Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet.Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken..

Det här kandidatarbetet handlar om Barsebäcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som sträcker sig ända tillbaka på 1400-talet och kom i familjen Hamiltons ägor år 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under århundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till år 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men år 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var även under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanställt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl Hårleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att få ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn på godset samt egna förslag på hur man skulle ha kunnat förbättra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början på 1700-talet och spred sig över Europa och nådde Sverige på 1800-talet.

Under 1900-talet ökade intresset i betydande utsträckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag är dock inte en helt lätt process vilket innebär att företag ger sig ut på en ofta okänd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende på vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man är verksam inom. En förståelse för marknaden möjliggör en minskad osäkerhet och en effektivare verksamhet för företag.Utifrån insamlad information utformades en föreställning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sättet företag hanterar dessa hinder är med hjälp av mutor.

I föreliggande studie har mot bakgrund av ett framväxande kunskapssamhälle beskrivningar av lärande studerats i talet om ett livslångt lärande respektive i bildningsdiskursen. En systematisk genomläsning av tolv huvudartiklar hämtade ur tidskriften Utbildning & Demokrati utgivna 1995-2004 ligger till grund för studien utöver en tidigare granskning av texter om livslångt lärande. Studien visar att diskurserna delvis lever åtskilda och att de uppvisar skillnader i hur det inom ramen för dem talas om individens lärande. Studien beskriver inledningsvis de båda diskurserna, deras uppkomst och innehåll med fokus på hur de förhåller sig till varandra, till individens lärande och till hennes strävan efter frihet i relation till kunskapssamhällets framväxt och samhällets demokratiska utveckling. Teoretisk utgångspunkt tas i den teoriimpregnerade kritiska samhällsvetenskapliga metoden samt Habermas användning av begreppen system och livsvärld.

Syftet med denna studie är att redogöra för hur man i den vetenskapliga debatten ser på en europeisk säkerhets- och försvarspolitik och en gemensam säkerhets- och försvarspolitik för EU under 2000-talet, vilket möjliggör för en oinsatt läsare att kunna bilda sig en egen åsikt i frågan. Den valda metoden är en tankeskoleanalys som tar fram de olika åsiktslägren som finns i debatten, och redogör översiktligt över vilka åsikter dessa läger innehåller. Resultatet av denna studie är fem tankeskolor som har en liknande syn på EU och motiven bakom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.Tankeskolorna är emellertid mer olika när det gäller den framtida utvecklingen för politiken och EU, där allt från civil krishantering till militära insatser förespråkas med djupare integrering. Slutsatsen till varför det finns så många olika sidor och åsikter kring EU:s säkerhets- och försvarspolitik i debatten under 2000-talet är att det politiska läget och EU:s roll idag är förändrad. I tidigare debatter under det kalla kriget dominerade synpunkter om  USA:s roll för det internationella säkerhetsläget.

Alla sorters isaktiviteter utövades utomhus fram till i mitten av 1900-talet. Dettakunde vara blåsigt, regnigt och kallt. Man fick helt enkelt leva medväderförhållandena som var för tillfället. Sen blev kraven högre och möjligheterna atttillgodose dessa krav större. Man byggde väderskydd och med detta följde enstandardhöjning.

AbstractMårten Öhman: En studie av punkens uppsving i England under mitten av 70-talet. ? Uppsala: Musikvetenskap 2002. 60 p.Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva punkrockens framväxt i England vid mitten av 1970-talet samt vilka värderingar och idéer kom till uttryck genom denna. Utifrån ett musikaliskt perspektiv såväl som ett mer renodlat samhällsperspektiv ramar uppsatsen in de centrala elementen i denna musik- och livsstil.

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister..

Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet.Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen..

Split-screen innebär att filmduken är uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlarfilmer där subjektiva upplevelser beskrivs med hjälp av split-screen. Det är ett berättande utifrån en karaktär. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar på bland annat 1910-talet och 1970-talet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys.