Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt.Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden.Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna..

Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt.Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden.Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna..

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjälp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieämnet historia påverkats av det rådande samhällsklimatet. Fokus har legat på 1900- talet, men det har även ingått en historisk bakgrund, då nuet ej uppstår utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjälp av den empiriska studien som bygger på djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som använts med verksamma historielärare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhällets syn på historia. Gymnasieämnet historia har använts för att fostra lojala samhällsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vår tid demokratiska individer i ett globaliserat samhälle..

The paper, with a brief summary of timber floating in Sweden and also of some previous re-search in this field, contains a study on costs for timber-floating in the river Dalälven located in central Sweden. The public used timber-floating system in Dalälven and the historical background about this activity is described. The study is focused on the total costs for timber-floating in the public open floating system in Dalälven from 1900 to 1970, the year before the timber-floating was definitively closed down. Also the costs for separating the logs of a specific owner when they reached the point where they could be separated from the timber of other owners are analyzed..

Denna uppsats har sin utgångspunkt i jämförandet av styrdokument och läroböcker. Analysen har gjorts i tre läroböcker från tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal på tre historiska händelser: Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och hur kvinnor har framställts under 1500- talet och 1600-talet. Läroböcker har genomgått en drastisk förändring både innehållsmässigt och layoutmässigt under 1900-talet. Vissa händelser och personer lyfts inte fram i dagens läroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gått från att lägga stor vikt på enskilda individer till att lägga vikt på kollektivet..

Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter.

Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt.Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden.Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna..

Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia på gymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådant upplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåt genetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades, och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes.

Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker.

Uppsatsen behandlar husen i småstugeområdet Norra Ängby i Bromma, som är ett resultat av den bostadspolitik som bedrevs i Stockholm under 1900-talets första decennier. Området Norra Ängby byggdes ut mellan 1930 och 1938 och är Stockholms största sammanhängande småstugeområde.Uppsatsen diskuterar begreppen egnahem, småstugor och trädgårdsstad. Uppsatsen tar även upp en historik om trångboddheten i staden efter industrialismens framfart och de bostadspolitiska åtgärder som gjordes för att få bukt med bostadsbristen.Området Norra Ängby och dess arkitektur undersöks i fem avslutande fältstudier, med fokus på byggnadernas arkitektur vad avser rumsfördelning och exteriör, med utgångspunkt i rådande byggstilar som nationalromantik, 20-tals klassicism och funktionalism..

1924 invigdes idrottsplatsen Tunavallen i Eskilstuna, då ansedd som en av Sveriges förnämsta. I mer än 75 år kom den oförändrad att stå kvar som ett minne av sin tid. Vid 1990-talets slut ansågs det dock att tidens sprungit ifrån gamla Tunavallen och att en allvarlig modernisering behövde göras. 2002 sker återinvigningen, Tunavallen är nu en modern fotbollsarena, specialanpassad för fotboll, helt enligt tidens krav. Vad denna uppsats syftar till är att jämföra två byggnationer av en idrottsanläggning.

Syftet med uppsatsen ?Plikt och elände? var att sätta 1900-talets statare och deras levnadsförhållande i fokus genom att jämföra det muntliga berättandet av en före detta statarunge med tre skönlitterära verk. Verken skrevs av Ivar Lo-Johansson och ingår i den så kallade ?statarskolan? (kollektivistiska berättelser), i Ivar Los fall ofta baserade på hans egna upplevelser från barndomen. Uppsatsens analys omfattar ämnen som statarnas boende, flyttarna, kvinnornas utsatthet, maten med mera.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig ? litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrån genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner.

Syftet är att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka på vilket sätt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag.Utöver syftet har två frågeställningar ställts upp;Vilka termer och uttryck är av stor vikt inom bokstavsformgivningen?På vilket sätt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag?För att söka svar på syftet och frågeställningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 åren, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som är av vikt att känna till för att förstå indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks också på vilket sätt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen.

Jag har valt att skriva om migrationen i USA mellan 1900 och 1950, detta eftersom dessa årtal var då migrationen var som störst och den har också gått till historien som bokstavligt talat just en folkrörelse.Det har pågått en jämn ström av in- och utflyttning från södern men jag tänker fokusera på den migration som skedde mellan 1900 och 1950.Det som är intressant med migrationen är att den förändrade hela USA genom att den visade att svarta kunde förändra genom att förflytta sig eftersom man därigenom började ändra infrastruktuen och maktbalansen..