This study examines the view of the people, unemployed in the city of Växjö during the period from 1820 to 1860. The focuses are on the perspective in which these people where seen by the municipal executive board in the city of Växjö. The result of this study shows that the rulers had a conservative wiev of them who were unemployed. Usually, the meaning was that their situation was only caused by their own laziness. Starting ?Workinghouse? was the best way solving the problem with them who were unemployed, was the common opinion in the view of the rulers..

The aim of this study is to examine marriage as something both desirable and normal in three popular novels from the 1860s about marriage: Rosa Carlén?s Agnes Tell: en äktenskapshistoria (1860), Marie Sophie Schwartz?s Alma eller De moderna äktenskapen (1860) and Sara Pfeiffer?s Aurora Trampe (1867). Using a theoretical perspective from Michel Foucault and Judith Butler, I have analysed the novels as being producers of, and resistance against, norms.The good marriage is partly depicted as a utopian vision in the novels, which therefore functions as fantasies for the readers. But it is also depicted as a realistic possibility. Though difficult to achieve, the main characters reach the goal through individual improvement towards correct behaviour.The question for the main characters is not whether they are going to marry or not, but how to make their marriages good ones.

Between 1860 and 1940 approximately 1,1 million Swedish citizens emigrated to North America. But over 200 000 of them returned to Sweden. In this essay I have tried to estimate the impact of these people on the Swedish society. To make a deeper analyze possible, I have studied the parish of Glima?kra in southern Sweden and tried to trace the immigrants? lives after their return to Sweden and thus estimate their impact on society.By statistical analysis of migrants between Sweden and USA and between the parish of Glima?kra and USA I have concluded that the result can be used as a model for Sweden on a national basis.

Denna uppsats belyser emigrationen till Nordamerika från Överluleå församling i Norrbottens län. Uppsatsen visar att 2.585 personer emigrerade till Nordamerika från Överluleå församling mellan åren 1860 och 1939. Medan emigrationen från hela Sverige hade sin höjdpunkt under 1880-talet, hade emigrationen från Överluleå sin höjdpunkt efter sekelskiftet 1900. Framför allt efter sekelskiftet 1900 var fluktuationsmönstret för Överluleå mycket väl överensstämmande med fluktuationerna för hela riket. I början av 1900-talet fanns det flera faktorer i Överluleå som troligtvis bidrog till den enskilda personens utvandringsbeslut.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier.Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, monotont växande samband.

The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided.At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity.The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:25.

Uppsatsen undersöker två svenska socknar kring nödåret 1867. Syftet är att se de direkta och varierande konsekvenserna av en missväxt.Socknarna är Vilhelmina i Norrland och Döderhult i Småland och den avgränsade tidsperioden är 1865-1870. Undersökningen har gjorts utifrån församlingarnas kyrkoarkiv samt Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik. Forskningsläget visar på varierande konsekvenser av nödåren 1867-1869 och ett tydligt samband med en ökad emigration till Nordamerika, men det finns ingen liknande jämförelse på mikronivå som detta arbete kan visa.I uppsatsen finns en översikt över Sverige på 1860-talet, missväxtåren samt en beskrivning över Vilhelmina och Döderhult. Stapeldiagram presenterar de två socknarnas födda, döda, utflyttade, emigrerade samt totala befolkningsmängd.

The purpose of this Masters thesis is to examine the representation of student life in Uppsala in the 1860s and 1870s in memoirs. This purpose is achieved by contextualising the memoirs in two different analyses. In the first, the representation of student life in the memoirs is compared to that in another literary genre, the university novel, and it is found that the two representational forms paint completely contradictory pictures, where in the novels the higher education is depicted as rotten and in dire need of reformation, whereas in the memoirs the system, albeit somewhat flawed, works. The memoirs and the novels thus seem to be competing systems of representation, created in different discourses, wherein the purpose and nature of higher education widely differed. In the second analysis, the examination of the memoirs is based on research concerning the nation building process in Sweden during the 19th century.

Anne Reese: Johan Lindegrens vägval : en studie i de faktorer som påverkade enskilda aktörers verksamhet inom Stockholms musiksamhälle 1860-1908, Uppsala universitet: Institutionen för Musikvetenskap, uppsats för 100 poäng, 2007.The aim of this essay is to show some of the factors which affected the production and work of the individual musician or composer within Stockholm's music society in the late 19th century. By a case study on Johan Lindegren (1842-1908) I demonstrate how a musician or a composer functioned in the social structures of the music society and how power affected the work of the musician or composer. This essay also fills another purpose as it gives Lindegren a more detailed biography, which is something that has been missing until now.By applying a concept of power, as discussed by Michel Foucault, to this subject and interacting it with the concepts of musical opportunism, I present a new way of talking about the social, as well as the individual factors that affects the individual musician within the music society.The conclusion is drawn that there are two different types of factors that affects the work of the individual; 1) the social network and power within society, which presents positions and opportunities for the musician and 2) the individual character of musician which determine the way the individual uses the position or opportunity he or she is given..

Denna uppsats visar hur representationen av dekadent maskulinitet i svensk dekadenslitteratur från tiden strax innan sekelskiftet 1900 konstruerades. Genom att se till de tre författarna Ola Hansson (1860-1925), Emil Kléen (1868-1898) och Axel Wallengren (1865-1896) visas hur den dekadente mannen ? dekadenten ? skapas som karaktär och litterär figur. Dekadenten var, menar denna undersökning, extremt bunden av rum, socialitet och kropp, och kunde endast agera inom mycket snäva ramar skapade av dessa kulturella kategorier. Vad som framträder är närmast en schablon enligt vilken dekadensförfattarna arbetade, och rum, umgängesformer och kroppsligheter är så gott som utbytbara från verk till verk och författarskap till författarskap.

The main aim of this research is to survey the general colour scheme for private dwellings inVisby, built 1860?1930. During this period the visual appearance of the town of Visby changedsubstantially, since the increased local production of lime led to the plastering of many woodenbuildings. Which colour schemes were chosen for the different building types of the historic centreof Visby, and which colours came to dominate the time period? The methods used for answeringthese questions have partly been field studies on site and sampling of selected buildings, andpartly critical reading and observation of iconographic material (paintings, drawings, aquarelles,postcards and photographs).

Frihandelsåren fr.o.m. ca 1846-1880 utgör bakgrund till studien. Med utgångspunkten att havre var det mest inkomstbringande sädesslaget på den internationella marknaden, används det här som en måttstock på kommersiellt beteende och medvetenhet. Nio skånska socknar med självägande bönder jämförs med varandra och med de tre gods som även ingår i stuiden. Tillsammans representerar de olika produktionssätt och geografiska områden..

Uppsatsen behandlar ångbåtstrafikens historia på Luleälven, vilken spänner över en tidsrymd på ca 60 år från 1860-talet till tidigt 1920-tal. Syftet är att beskriva och utreda ångbåtstrafiken, samt vad som fanns före respektive efter. Det teoretiska resonemanget diskuterar kring vilka förutsättningar som är nödvändiga för att ett teknikskifte ska kunna ske inom en viss del av transportväsendet. Ångbåtstrafiken kom igång på riktigt när The Gellivara Company vid mitten av 1860-talet skulle bygga kanaler förbi de två stora forsar som fanns på Luleälven och behövde alternativ till de existerande transportalternativen. De tidigare transportalternativen var sommarlandvägar i jämförelsevis dåligt skick och älvbåtar, vilka framfördes med roddkraft.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.