I det moderna samhället är det många faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero på samhällets snabba förändringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller är risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar även krav efter arbetet när man måste ägna sig åt familjen. Min studie fokuserar på att ta reda på vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande föräldrar.

Rydsgård är ett stationssamhälle som ligger i Skurups kommun ungefär mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skånska sydkusten. Rydsgård, som har anor från slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invånare och innehåller bebyggelse från olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. Pågatågen trafikerar Rydsgård gelbundet på sträckan Malmö-Ystad från tidig morgon till sen kväll. Tidigare har intresset för att bosätta sig i Rydsgård varit ytterst begränsat, men allt eftersom efterfrågan på bostäder i Malmö- och Öresundsregionen ökat så har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende. Det har medfört att det hänt en del i Rydsgård på sistone; det finns inte längre några tomma hus och priserna har så smått börjat stiga, det har gjorts satsningar från kommunens sida på upprustning av det centrala ?torget? och orten har fått en helt ny stationsutformning.

Genom traditionell juridisk metod har avsikten med den här uppsatsen varit att förmedla en översikt över lagstiftningen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn. Med begreppet offentlig upphandling avses de åtgärder som en upphandlande myndighet vidtar i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. Bestämmelserna om offentlig upphandling betraktas ofta som komplicerade. I den här uppsatsen har perspektiven igår, idag och imorgon därför tillämpats för att klargöra dessa bestämmelser samt för att ge viss kunskap om rättsområdet. Enhetliga regler för statliga myndigheters upphandlingar utfärdades redan under slutet av 1800-talet.

Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys av könsrepresentation bland de intervjupersoner som får synas och komma till tals i nyhetssändningar. Med två nedslag, en vecka 2009 och en vecka 2014, har vi studerat könsrepresentation i stort, på ämnesnivå samt personnivå. Vi har frågat oss om Sveriges största nyhetsförmedlare, Rapport i SVT1, Aktuellt i SVT2 och TV4Nyheterna, med mål och policys om jämställdhet, faktiskt förmedlar en könsrepresentativ bild av samhället.Genom att undersöka 2009 och 2014 ser vi hur könsrepresentationen i nyhetssändningarna förändrats se senaste åren. En studie likt denna är ständigt nödvändig då tidigare forskning inte visar några bestående sanningar utan hela tiden behöver uppdateras. Studien grundas i teorier om kön och makt, hur redaktioner kan bidra till att reproducera stereotypa normer och föreställningar i samhället.

Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentärfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionärers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentär som väcker känslor utan att provocera. Döden är något som man inte ofta talar om och därför kände vi att vi ville ta upp detta ämne i en seriös men ganska lättsam film. Vi bestämde att lägga tyngdpunkten på research för att få en så bra grund som möjligt.

Utifrån frågeställningarna "Vilka författare finns representerade i läroböckerna och hur ser representationen ut med avseende på texternas genre och originalspråk, författarnas kön och när texterna är skrivna?" och "I vilka sammanhang används skönlitteraturen i läroböckerna?" undersöks det skönlitterära texturvalet och dess sammanhang i två läroböcker i svenska för gymnasieskolans svenskämne, Svenska etc. och Svenska timmar genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet vad gäller det skönlitterära urvalet i de undersökta läroböckerna visar att det kvantitativt sett finns en stark manlig norm och ett ännu starkare västerländskt perspektiv samt att de flesta skönlitterära texterna hör till genren lyrik men att epiken får större utrymme per utdrag. Dramatiken är underrepresenterad som genre i båda läroböckerna och kvinnliga dramatiker saknas helt.

Unlike previous research, this thesis considers the possibility of regarding the morning prayers in Swedish schools as preaching, rather than teaching. 28 morning prayers, delivered in the church of S:t Johannes in the city of Malmö during 1939-1954 by the religious teacher Astri Heimer (1889-1986), constitutes the material for analysis. The purpose of this thesis is to examine if Heimer's morning prayers may be regarded as preaching, and to discuss the significance of this, in particular considering her role as leader of morning prayers.The examination is conducted in three steps. The first step investigates how morning prayers in general ought to be understood - as teaching or preaching? This is done by describing and comparing the literary genres of religious teaching and preaching, looking into the rules and principles which define the field of application.

Läroboken är, bortsett från lärare och elever, den faktor som påverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att förlita sig på attläroböckerna uppfyller läroplanens och ämnesplanernas mål. En del av det centralainnehållet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt ämnesplanen vara att eleverna lärsig om globala förändringsprocesser och händelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen.Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historieläroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespå Immanuel Wallersteins världssystemteori enligt vilken länder kan delas in i kärna,periferi och semiperiferi. Kärnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, åt sig rikedomar från periferin och semiperiferin.

Emma Eriksson and Christina Henriksson: Mirror mirror on the wall: A study on how ballad texts reflect women as carriers of tradition in nineteenth century Sweden, Växjö: Musikvetenskap C, 10 p 2005.The aim of this essay is to analyze relations between ballad texts and the lives of female carriers of tradition in nineteenth century Sweden. Four carriers of tradition have been chosen, connected by being informants to Gunnar Olof Hyltén Cavallius, a collector of medieval ballads in Sweden around 1850. The four women are Anna Ehrenström (1786-1857), Catarina Andersdotter (1792-1857), Johanna Gustafva Angel (1791-1869) och Wendela Hebbe (1808-1899). Their lives are seen from a women?s historical perspective.Although there are uncertainties regarding to what extent the collected repertoire of the four women reflects their repertoire as a whole, some conclusions can be drawn regarding relations between remaining ballads and their lives as women.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har sedan 1800-talet ansetts vara passande för endast kvinnor. Så sent som på 1900-talets mitt blev det accepterat för män att utöva yrket. Forskning visar att sjuksköterskeyrket fortfarande domineras av kvinnor och präglas av fördomar och stereotypa bilder med förutfattade meningar om vem sjuksköterskan är och hur en sjuksköterska ska vara. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken subjektsform sjuksköterskestudenter vid Uppsala Universitet använder vid benämning av sjuksköterskan i godkända examensarbeten, att analysera detta ur ett genusperspektiv samt att se om det har förändrats över tid. Metod: Deskriptiv, kvantitativ och kvalitativ metod.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen.

Denna kandidatuppsats består till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjänsten och fyra med mellanchefer inom äldreboenden. Ålder på informanterna har varit allt från 30-60 år, alla är dessutom kvinnor. Det brukar sägas att en mellanchef är i kläm från alla håll, där av namnet mellanchef men samtidigt har även mellanchefer möjligheter att se verksamheten från både botten upp till toppen vilket gör att de får ganska bra koll på verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjänst och äldreboenden ser på sitt eget ledarskap. Dessa är frågeställningar:1. Hur är det att vara en så kallad mellanchef inom äldreomsorgen?2.

Barn som bevittnar våld i nära relationer har kommit att uppmärksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste åren. Lagstiftningen har ändrats så att barn som bevittnar våld i en nära relation har rätt till brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen och i socialtjänstlagen betraktas barn som bevittnar våld i en nära relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskärpningsgrund år 2003. Den anger att det som försvårande omständighet särskilt ska beaktas att brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person.

Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.

In this essay I present an outline and examination of the Finnish Luther research, withan aim to learn more about some different aspects of Luther?s teaching on justificationas sanctification, and sanctification as the growth of the new man. I will also draw myattention to the formal language of metaphysics, as it is continuously employed by Luther to depict the issues and the content of his reformation theology. Apart from the program of research in Helsinki, I have turned to the writings of Luther himself; and I have as well tried to engage in a broader survey of Luther-scholars, some of which seem to, or in fact, support the Finnish interpretation, others which raise a critical stance towards it. The later portion of the essay picks up on the Finnish critique of dominant 19th and 20th century German Lutheran theologians, such as Albrecht Ritschl and Gerhard Ebeling.