I uppsatsen undersöks hur statens förhållande till de arbetslösa har förändrats; från brännmärkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades åt alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv på hur synen på de arbetslösa har förändrats under århundradenas gång. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första årtionden förhöll sig till de arbetslösa för att därefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhållande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks är Arvika och tiden som undersöks är sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att få ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det är då som välfärdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen är att staten under uppbyggandet av välfärdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man använde var nödhjälpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare går att spåra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrågan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begränsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs också vilka nödhjälpsarbeten kommunen satte igång och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst åt staten och kommunen, även de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.

Uppsatsen behandlar byggnadsutvecklingen i Bonderups kyrka från romansk tid till mitten av 1800 talet. Den enskilda kyrkan sätts i relation till den mer generella utvecklingen hos skånska kyrkor som den framstår i litteraturen.Undersökningen har visat att Bonderups kyrka ter sig ha haft en tämligen typisk utveckling under senmedeltiden och även under senare perioder. Däremot har det varit svårare att nå några säkra slutsatser när det gäller kyrkans tidigaste byggnadsfaser..

Bakgrund: Kunskapen om sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård ur ett historiskt perspektiv, är begränsad. Beskrivningen av den psykiatriska omvårdnaden är sparsam, det är därför viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i den psykiatrihistoriska utvecklingen i Sverige.Syfte: Att ur ett historiskt perspektiv beskriva psykiatrisk omvårdnad och sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård.Design: Deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansatsMetod: Litteratur i form av akademiska avhandlingar, antologier och läroböcker som identifierats via universitetsbiblioteks katalogen Disa. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: På medeltiden ansågs sjukdomen som en förtrollning. Fram till 1800- talet var det prästen som behandlade de psykiskt sjuka. På 1800- talet kom de första centralhospitalen och det var diakonnisor som tog hand om patienterna.1900- talet första hälft arbetade sjuksköterskorna i en ledande befattningar.

I uppsatsen redogörs för de omfattande förändringarna i området Gamla stan i Motala. Studien beskriver processen allt sedan den gamla delen av Gamla stan jämnades med marken för att lämna plats till miljonprogrammets höghus och rådande ideal, till 2000- talets förnyelsearbete av den yttre miljön i bostadsområdet och fram till vad det är idag. Fokus läggs på arkitektoniska kvalitéer och utsmyckning av offentlig konst i området..

Automated Guided Vehicles, AGV:er, används i huvudsak som monteringsplattform inom tung fordonsindustri. En AGV kan användas vid montering av motorer, växellådor och chas-sin. AGV:n transporterar produkten genom en slinga i fabriken, där produkten monteras. Idag säljs AGV:n med ett löfte om femfaldig säkerhet mot brott för alla de ingående komponenter-na. AGV:n är konstruerad för att bära upp en last på maximalt 1800 kg, med säkerhetsfaktorn inkluderad.

Studiens syfte är att presentera en vision om en återbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska också förklara samhällsnyttan och syftet med en återbruksby. En återbruksby (även kallad kretsloppspark) är ett område för hantering av återbrukbara material och produkter. Dagsläget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs också i rapporten. Enligt EU direktiv skall återanvändning och återbruk öka för att främja miljön.

Den kvinnliga konstnären och hennes förutsättningar till utbildning och arbete beskrivs och utgör den fond mot vilken Anna Ankarcronas liv och konstnärskap speglas. Tiden är det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet i Sverige, alltså den tidsperiod som utgör Annas levnad. Sociala mönster och samhällsstrukturers påverkan på konstlivet och kvinnornas rum där belyses. Uppsatsen beskriver också ett glömt konsthantverk, hyllningsadressen, som var en del av Anna Ankarcronas arbete..

Visade sig vara relativt liten rörlighet mella kyrkoherdrar och komministrar. Den låga rörligheten mellan de olika grupperna kan antyda att det var olika typer av männinskor som blev olika typer av präster, även ålder hade betydelse. Slutsats; den faktor som hade tydligast påverkan på huruvida en präst blev kyrkoherde eller komminister var deras utbildningsnivå. Även ålder spelar också in, men dessa kan möjligen vara relaterade..

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framväxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag även studerat baptismens etablering på nationell nivå. De frågeställningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; När, varför och genom vilka uppkom baptismen i Piteå? Vilka människor kom att ansluta sig till baptismen i Piteå? Vilka orsaker fanns till baptismens förändring och utveckling på lokal nivå? Den metod som använts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, där studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och årsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar använts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vårt land därifrån.

Kan man optimera en verksamhet genom planering? Den här uppsatsen tar avstamp i hypotesen att det finns skillnader i förvaltning av fastigheter och parker och att fastighetsförvaltningar generellt sett är bättre på att upprätta drift och underhållsplaner än parkförvaltningar. Vidare behandlas frågan om planering kan förbättra verksamhetsstyrning i en verksamhet.De grundfrågor som behandlas i arbetet är:- Behov och nytta- Problem och hinder- Kommunikation- Innehåll - Kan dessa planer användas som instrument för verksamhetsstyrning?- Skillnad mellan förvaltning av fastigheter och parker/utemiljöerI arbete sammanställs litteraturstudier i hur man kan förbättra sin verksamhetsstyrning genom god planering, samverkan och kommunikation. För att en verksamhet ska fungera är det viktigt att alla har en gemensam värdegrund.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter.

The aim of the study was to examine if the benthos in a restored portion of a small lowland stream south of Linkoping differed from two non restored reference areas two years after restoration. The reference areas were one stretch downstream and one upstream stretches of the restored stream. The benthic invertebrates were collected using standardized kick sampling. In order to classify the communities and estimate any differences, three different indices were exercised. In addition rank-abundance curves and checklists were used to get a picture of species composition.

Uppsatsen behandlar gardinernas utveckling och relation till dräktmode och kvinnans kropp mellan 1600 och 2000. I uppsatsens första del undersöks representationer av gardiner i flamländskt 1600 tals måleri. Därefter behandlas 1700 och 1800 talens dekorerade gardiner, dess antika referenser och relation till dräktmode. Sängförhängets erotiska representationer i konsten och förhållande till den nakna kvinnokroppen undersöks i uppsatsens tredje del. Slutligen behandlas modernismens bortvalda gardiner, postmodernismens stilblandningar och samband med mode och kvinnans kropp idag.Bildanalyserna fokuserar på gardiner och sängförhängen, hur de representeras i måleri, illustrationer och fotografier samt hur de förhåller sig till bland annat dräktmode, kvinnans kropp antik skulptur, symbolik och allegoriska budskap. Gardiner har många betydelser bortom alla praktiska funktioner.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka & C:o ser ut jämfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstå och deskriptivt kunna redogöra för detta tillämpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter två redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioårsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna åskådliggöra den förändring som finns i genusbeskrivningen i såväl verkligheten som i tidningarna.Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det såg ut i en jämförelse med genusföreställningen i Sverige.