Denna uppsats har sin utgångspunkt i Eli Heckschers beskrivning av stationssamhällens utveckling i och med järnvägen tillkomst under 1800-talets senare del. Fallstudien av stationssamhället Ljusdal under 1870-1890, tio år före stationens öppnande och tio år efter, beskriver befolkningsökningen och handeln och industrins utveckling under perioden. Resultatet visar att befolkningen ökade redan innan stationens öppnande, troligen till följd av förväntningar på järnvägen, men att den allra största ökningen sker under 1880-talets senare del, i samband med att stationen blir en knutpunkt. Hand i hand med befolkningsökningen går tillkomsten av handlanden och hantverkare. Utbudet blir bredare med tiden, och störst variation kan ses mot slutet av 20-årsperioden.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Parker Hannifin AB i Trollhättan ingår i en koncern som består av 263 fabriker med över 50 000 anställda. Med 300 anställda produceras, utvecklas och säljs huvudkomponenterna i mobila hydraulsystem. Parker i Trollhättan har konstruerat och tillverkat fasta pumpar och motorer för lastvagnar sedan 1980-talet.Genom att eliminera aktiviteter som inte är värdeskapande och införa nya system strävar Parker efter att uppnå kortare ledtider, minskat bundet kapitel och ständiga förbättringar. Orsaken till att Parker vill införa konsignation är att det innebär många fördelar. Fördelarna är bland annat minskad administration, minskat bundet kapital och ökad tillgänglighet av detaljer.Examensarbetet visar att den största vinsten med konsignationslager för kunden är att det eliminerar flera delar av flödet mellan avtal till betalning.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjälp av inventering på plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvärdering av platsens kvalitéer och brister följs därefter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremål för en arkitekttävling. Med hjälp av texter av Jürgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet är så viktigt. Därefter beskrivs det spänningsfält mellan auktoritet och tillgänglighet för allmänheten som präglar många offentliga platser, däribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

Den här uppsatsen berör folkbildningsideal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet på skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsideal som format två av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och även hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsideal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia Bååth-Holmberg, representerar två av de tre bildningsideal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.

I många städer sker idag en förtätning för att försöka skapa så hållbara samhällen som möjligt. En förtätning av staden har dock inte endast positiva effekter då det idag sker en tydlig minskning av städernas andel vegetation. Vilka blir då konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgång för människors hälsa och välbefinnande. Kan man ersätta stora kvantitativa grönområdena med små kvalitativa parker? Vilka rekreationsvärden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera kring frågan: Kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör människors hälsa och välbefinnande som finns i urbana parker.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjälp av inventering på plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvärdering av platsens kvalitéer och brister följs därefter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremål för en arkitekttävling. Med hjälp av texter av Jürgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet är så viktigt. Därefter beskrivs det spänningsfält mellan auktoritet och tillgänglighet för allmänheten som präglar många offentliga platser, däribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jämförs några nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. Träden i parken har inventerats med hjälp av muntliga anteckningar,det vill säga ljudinspelningar, som gjorts på plats.

I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete på Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering är ett brett och omfattande område vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre år. Förutom hantverket som praktiskt arbete har insikt om en långt mer komplex och mångfacetterad bild av området gjort sig gällande. I den här rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden på Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberättande med utgångspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill säga 1800-talets andra hälft.Historieberättandet utgår från en möbel som jag valt utifrån den information och de historier som är väsentliga för tiden och som bör synliggöras.

Det statliga järnvägsnätet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillväxt. Banornas sträckning och byggsätt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenät som än idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spårvidd som skulle användas var en viktig fråga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spårvidd var långt ifrån självklart.Denna studie undersöker och analyserar varför de norrländska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spårvidd som övriga landets stambanor, och därigenom bli en integrerad del av det statliga järnvägsnätet. Ursprungligen var de norrländska banorna tänkta att byggas med smalare spårvidd, något som skulle innebära att detta nätverk skulle ha isolerats från södra Sveriges. Detta beslut ändras emellertid innan byggandet påbörjats.Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen från debatterna om järnvägen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgränsen för att ansluta till en norsk bana kommande från Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel.

Möjligheter att reducera vikten på en hydraulmotor, som tillverkas på Parker Hannifin AB i Trollhättan, har studerats. Målet med arbetet var att ge förslag på hur motorn kan göras lättare för att nå det framtida målet att erbjuda kunder en lättviktsmotor (LWM) lämpad som fläktmotor.För att identifiera komponenterna och deras vikter vägdes alla delar var för sig. Värdena visade att trumhus, lagerhus, axel och lagerpaket stod för ca 75 % av motorns totala vikt. Arbetet koncentrerades därför på att reducera vikten på dessa delar.Flera koncept togs fram med lägre vikt och bibehållen prestanda. Vissa delar kontrollerades mot hållfasthet med handberäkningar och FEM-analyser.

Uppsatsen handlar om hur Västerås centrala parker används. Arbetet syftar till att utvärdera om deras utseende, karaktärer och funktioner bidrar till att tillgodose invånarnas behov och intressen. Hur användningen förändrades beroende på aspekter som väder, vardag eller helgdag samt tid på dagen undersöktes genom platsobservationer vid olika tider och dagar. De tre parkerna Vasaparken, Rudbecksparken och Djäkneberget i Västerås valdes ut för undersökningen. Vasaparken och Rudbecksparken liknar till utformning och karaktär majoriteten av stadens centrala parker.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Då den statliga granskningen av läromedel upphört är det upp till varje undervisande lärare att bedöma huruvida läromedel ligger i linje med de gällande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen är att granska 1800-talet i fyra läromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas två olika kursplaner i svenskämnet, den nu gällande kursplanen i Svenska 1 hämtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hämtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella läromedlen. Resultatet visar att de fyra läromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan således möjliggöra att eleven uppnår målen när det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

Examensarbetet har utförts på Parker Hannifin AB i Trollhättan under läsperiod två vårterminen 2011. Parker utvecklar, producerar samt säljer hydraulmotorer och hydraulpumpar. Hela koncernen har över 60 000 anställde och är verksam världen över.Då ett förbud infördes mot lyfttruckar med åkande förare inom produktionen för några år sedan, har frågan angående hur interna materialtransporter skall lösas ständigt varit aktuell. Frågan har tillfälligt lösts genom att använda en så kallad "tvestjärt" som förser produktionen med material. "Tvestjärten" drar upp sin last bakom sig på lyftgafflar vilket gör att den hamnar i en gråzon om den är tillåten eller inte att användas i produktionsområdet.

La scapigliatura började som en litterär strömning under andra hälften av 1800-talet i Italien. Arrigo Boito (1842-1918) skapade en plattform för en operareform där han överförde den litterära estetiken inom scapigliatura till musik vilket framkommer i hans opera Mefistofele. I den här uppsatsen undersöks huruvida Giacomo Puccinis (1854-1924) första opera Le Villi kan ha inspirerats av Boitos operareform. Genom musik/textanalys utreds samband mellan musik och text i verket, användandet av återkommande teman och operans övergripande form och struktur. Resultatet visar på många kopplingar mellan Le Villi och scapigliatura.