Vid Västerbottens museum finns ett antal byggnader som är flyttade från olika delar av Västerbotten för att visa hur livet vid en gård på 1800-tals såg ut. Idag kallställs husen under vinterhalvåret då de saknar uppvärmningssystem. Museet önskar installera ett värmesystem i ett av husen, Wallmarksgården byggd år 1736, för att möjliggöra användande av huset under den kalla delen av året. Värmesystemet skall i så liten utsträckning som möjligt påverka husets kulturhistoriska värden.Tre olika uppvärmningssystem; mobil pelletskamin, aerotemper och byggfläktar har jämförts under fem olika driftförhållanden. De olika driftförhållandena beskrivs i fall A-E, tre av fallen har en konstant inomhustemperatur och två har varierande temperatur med en grundtemperatur på 0 °C respektive 10 °C och värms två dagar per vecka till 20 °C.

The purpose of this study is to examine how different religious traditions are portrayed in teaching materials based on news reports. The main question concerns the way in which religious practices and holidays are described and in which contexts religion is presented. The method includes a both quantitative and qualitative content analysis. The study concludes that certain religious practices are presented in a way that describes the practitioners as more faithful and homogenous than others. This was especially prominent among Muslims and to a certain extent Hindus.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns bildskapande i förskolan och om bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.

Denna uppsats syftar till att visa på hur spädbarnsdödligheten skiljde sig åt mellan olika socio-ekonomiska grupper i stadsmiljö. Ämnet är tidigare studerat men det har inte hittats något tydligt mönster. Därför görs studien för att bredda forskningsläget och bidra till att förstå hur den sanitära förbättrigen påverkade spädbarnsdödligheten. Syftet uppnås genom en studie av Örebro mellan 1870-1895 där spädbarnens dödsorsaker jämförs med deras socio-ekonomiska ställning. Resultaten visar på en jämförelsevis liten skillnad mellan olika socio-ekonomiska grupper, framförallt under den senare tidsperioden..

Abstract I vår studie har vi valt att undersöka hur barn lär sig läsa ur ett pedagogiskt synsätt där vi har fokus på två metoder LTG (läsning på talets grund) och Wittingmetoden samt hur dessa två metoder förhåller sig till varandra. Vi ska även använda bedömningsmaterialet LUS som hjälpmedel på hur den kan integreras in i metoderna och elevernas utveckling inom läs- och skrivinlärning. I vårt examensarbete har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden där fokus har legat på litteraturstudie. I slutet av vårt examensarbete kommer vi fram till, utifrån litteraturstudien att LTG metoden är den metod där eleverna utvecklar läsförståelsen gemensamt med andra elever mest effektivt för varje elevs. Alla lärare strävar efter att hjälpa elever utveckla och underlätta läsutvecklingen med hjälp av kamrater, hjälpmedel för att eleven ska kunna utvecklas så bra så möjligt inom sin egen läsutveckling..

Ola Ljunggren: Outslitliga refränger. Om recensenters syn på musiken i 1920-talets svenska revyer, med särskilt fokus på jazzinslag. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap vt 2004. C-uppsats.Musiken i de svenska 1920-talsrevyerna utgör en viktig del av Sveriges populärmusikhistoria, men har tidigare behandlats vetenskapligt i mycket liten utsträckning. Syftet med detta arbete är att undersöka de samtida recensenternas syn på revymusiken, det vill säga revykupletter och -visor, särskilt beträffande eventuella jazzinslag.

Uppsatsen är en jämförande studie mellan den estniska och svenska förskolan under 1800-talet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna utvecklats i de respektive länderna och om det går att se några likheter eller skillnader. Uppsatsen behandlar bl. a. barnsynen, de tidiga pedagogerna och de första barninstitutionerna.

Uppsatsen syfte är att studera hur naturturism har förmedlats under nittonhundratalet och därmed få en djupare förståelse för hur och varför den har förändrats. Inom ämnesområdet landsbygdsutveckling är det angeläget att förstå vilken typ av naturturism som efterfrågas och varför. Detta eftersom turism är en av Sveriges nya basnäringar och turism på glesbygden i många fall anses vara ett möjligt framgångsrecept för en livskraftig lokalekonomi. Forskningsmaterialet består av Svenska Turistföreningens (STF) årsskrifter där turisters reseberättelser har publicerats sedan slutet av 1800-talet. En litteraturgenomgång med fokus på utsagor om turismens aktörer, rum och handlingar har gjorts och sedan diskuterats med hjälp av diskursanalytiska verktyg.

I denna studie studeras rekordårens betydelse som historiebärare och kulturmiljö i förhållande till nutida stadsbyggnadsförändringar för att tillmötesgå 2010-talets ideal om en tät och stadsmässig boendemiljö. Krav på ökad bostadsproduktion i landets större städer och upprustning av rekordårens bebyggelsebestånd är andra anledningar till fysiska förändringar och nybyggnation. Det har vid tillbyggnad i befintliga bostadsområden visat sig svårt att kommunicera den ursprungliga stadsplanen och de kvaliteter som den är sammankopplad med, det är denna konflikt som utgör studiens kärnproblematik. För att studera sambandet mellan platshistorisk hänsyn och nybyggnation genom förtätning utförs en fallbaserad analys av rekordårsområdet Hageby i Norrköping där tre alternativa förtätningsförslag presenteras utifrån generell teori och forskningsöversikt om kulturmiljövård och rekordårens flerbostadshusområden där de övertygelser som formade dem samt den roll de har att spela som kulturmiljö redovisas..

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

The Promised land ? A letter analysis of America letters from 1850-1870 This essay is about the Swedish emigration to America. This essay will focus on the period 1840-1870, where the main focus will be the american civil war, and what the immigrants wrote back to their relatives in Sweden. This study will also focus on the integration of Swedish immigrants.My main question are what did the swedes write back to Sweden during the war? And how did it differ from the period before and after the war?But also can a war assimilate a immigrant faster than it would be done without the war?The conclusion that has been made is that the war did help the swedish immigrants to integrate much faster than usually.

"The Value of Knowledge - Towards a Virtue Epistemological Position" The classical question, first posed in Plato's Meno, concerning the value of knowledge constitutes the starting point of this essay. Value analysis has long been neglected in epistemologist's accounts until its re-emergence with the tradition called ?virtue epistemology?, in particular with scholars following Ernest Sosa. Like virtue ethics virtue epistemological accounts changes the focus from the object to the agent, i.e. from knowledge to intellectual virtue.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

I uppsatsen undersöks huruvida 1990-talets omfattande omstrukturering av den svenska skolan, i synnerhet det nya betygssystemet och de nya behörighetsreglerna vilka infördes 1998, påverkat elevers betyg och därmed möjligheter att söka vidare till gymnasieskolan och/eller till högre studier i olika utsträckning beroende på var man genomfört sina studier. Som stöd för antagandet att så kan ha skett stödjer jag mig på den teoribildning som finns kring arbetsprocesser och arbetsvillkor med människor i så kallade människobehandlande organisationer (Human Service Organisations). Denna teoribildning gör klart att förändringsprocesser i människobehandlande organisationer som till exempel skolor är mycket svåra att styra och kontroller då både elever, lärare och skolledning aktivt kommer att påverka förändringsarbetet på olika sätt och därmed även måluppfyllelsen. Dessutom måste en organisation som skolan verka i och förlita sig på stöd från den lokala omgivningen, vilket medför att statligt beslutade reformer mycket väl kan ta sig olika uttryck i områden med olika lokala kulturer.I uppsatsen jämförs statistik för grund- och gymnasieskoleelevers betyg, studiebehörighet och övergångsfrekvens till vidare studier under åren 1992 till och med 2007 i en glesbygdskommun (Ljusdals kommun), i ?genomsnittsglesbygdskommunen? och i riket som helhet.

Uppsatsen syfte är att ta reda på hur genusperspektivet framställs i Liza Marklunds kriminal-roman Sprängaren. Fokus har lagts på karaktärerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger främst på Annika. Författaren Liza Marklund och Sprängaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. Därefter följer en kort historik som har sin utgångspunkt i 1800-talet och som löper ända fram till idag.