Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film ? regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga ? har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori.

This literature review aims to investigate, expose and explain August Strindberg's religious position in his partly autobiographical work Inferno, published in Swedish in 1897, in relation to Peter Berger's socialization theory. Strindberg says in the beginning of Inferno that he goes from being an atheist, occultist and Swedenborgian to finally return to his ancestral religion, Christianity. This is questionable, as Strindberg seems to be religious in its atheistic era, and occultist during his Christian period. Strindberg's own religious views seem not always match what he portrays, compared to what he writes in his correspondence and diary entries. This literature review aims to highlight the influences of Strindberg affected to clarify his religiosity which is implicitly and explicitly depicted in Inferno.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur 60-talister samt 90-talister använder sig av Instagram samt hur de ser på online-identitet. De frågeställningar som vi utgått från är: ?Hur liknar samt skiljer sig användandet av Instagram mellan människor födda på 1960-talet mot de födda på 1990-talet??, ?Om och i så fall hur skiljer användarna mellan sin online-identitet och de personer de är i det verkliga livet??, och ?Hur liknar samt skiljer sig skapandet av en online-identitet mellan 1960-talister respektive 1990-talister?? Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Till teorin valde vi att utgå ifrån ?Youth, identity, and digital media? av David Buckingham, ?Modernitet och självidentitet? av Anthony Giddens, ?Jaget och maskerna? av Erving Goffman, ?Mediekultur, mediesamhälle? av Jostein Gripsrud, ?A networked self? av Zizi Papacharissi samt ?Life on the screen? av Sherry Turkle. Resultatet pekar på att det inte är så stor skillnad i identitetsskapande mellan generationerna, vi såg snarare fler likheter.

Den klassiska musikens inspelningshistoria sträcker sig från det sena 1800-talets fonograf fram till dagens pluralism av digitala standarder. Parallellt med inspelningsteknikens utveckling har producentens yrkesroll emanerat och förändrats med tidernas skiftande ideal.Syftet med denna uppsats är att utforska vilken betydelse producenten har för det klingande resultatet före, under och efter inspelning av klassisk musik. Metodarbetet är uppdelat på tre avsnitt. Först görs en litteraturöversikt med en historisk genomgång av producentrollens utveckling. Därpå följer kvalitativa intervjuer med två etablerade svenska producenter av klassisk musik.

Begreppet dynamisk pedagogik myntades på 1970-talet av efter att ha uppkommit inom Kordainstitutet vilket var en utbildningsorganisation som växte fram ur barnteaterrörelsen Vår Teater vars verksam finns sedan 1940-talet. Dynamisk pedagogik syftar, likt övrig Kordapedagogik, till att utbilda ledare inom olika verksamheter genom självinsikt. Sedan pedagogikens och Kordainstitutets grundare Dan Lipschütz gått bort lever den dynamiska pedagogiken kvar dels inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Enkätstudier, observationer, intervjuer, utbildningsmaterial och annan litteratur har varit utgångspunkten för att ta reda på hur en kurs i dynamisk pedagogik inom lärarutbildningen utformats i relation till dess rötter. Studiens resultat visar att dess dynamiska förhållningssätt lever kvar och är värt att bära med sig ut i arbetslivet som lärare.

Hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande för företag och är en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovärdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hållbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad från den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömässiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag.

Denna bok riktar sig till gymnasieelever som vill fördjupa sig i ämnet RSA-kryptografi . RSA-kryptografi är en avancerad metod för att kommunicera med hemliga meddelanden och används flitigt inom t.ex. bankvärlden. När du handlar med ditt kort eller använder din e-legitimation används RSA-kryptogra fi för att allt du gör ska vara skyddat och säkert. Vid stora transaktioner mellan olika banker används också RSA-kryptogra fi för att både den som betalar och den som får betalt ska vara säkra att allt går rätt till.Boken är uppdelad i fyra kapitel.

Syftet med denna uppsats a?r dels att underso?ka egenskaper hos ra- tionella polyederkoner och deras genererande baser, ka?nda som Hilbert- baser, och hur dessa kan anva?ndas fo?r att konstruera de halvmagiska kvadrater som Benjamin Franklin konstruerade pa? 1700-talet och som matematiker har roat sig med sedan dess. Vidare angrips fra?gan om hur Hilbertbaser fo?r spetsiga polyederkoner hittas, och en algoritm fo?r detta presenteras. .

Grunden till denna studie tog fart genom en undersökning som gjordes av TMF, Trä och Möbelindustriförbundet, i slutet av 80-talet om anbudskalkylering hos medlemsföretagen. Samtidigt som Ask, C. och Ax, U. gjort en studie om hur kalkyleringen ser ut inom verkstadsindustrin, slutet av 90-talet, växte studiens frågeställning fram om hur kalkyleringen ser ut inom TMF idag. Med detta i bagaget återkopplade vi till den bok Jonas Gerdin skrivit om beslutsfattandeprocesser för kalkylering, från denna hämtade vi den beslutsmodell som använts i studien.

Ringrösen är en kategori rösen som förbryllar många. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger på moränhöjder på Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestät utan oftast finns domarringar och andra fornlämningar i dess omedelbara närhet.Idag är det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke från bebyggelse och nära vattendrag och våtmarker.Benämningen "ringsrör" finns på en karta från Vrigstadtrakten redan 1807 men blir på 1950-talet populärt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av Månsarp i Jönköpings kommun. Där ligger också det till ytan största ringröset med en diameter på omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som är upp till två meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gång in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse från ett "vanligt" röse är dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte är så lätt att uppfatta innan man befinner sig nära själva röset.

I Varbergs kommun startade ett samverkansprojekt inom vägledning i mitten på 90-talet. Projektet fick namnet VY, Varbergs Yrkesvägledare och var ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Varberg och kommunens studie- och yrkesvägledare. Meningen med min studie är att undersöka framväxten av Varbergs Yrkesvägledare (VY). Vad var orsaken till att VY skapades är frågeställningen som jag kommer att arbeta efter. Jag kommer att undersöka om det fanns några fördelar med projektet och vad som hände på vägen. Under 1990-talet etablerades vägledningscenter på olika platser runt om i landet.

Allt mer ljus, från såväl medier som väljare, flyttas enligt många från det politiska partiet till den individuella partiledaren. Medierna anpassar den politiska bevakningen efter TV-mediet och väljaren orkar inte längre engagera sig i politiska partier och således går utvecklingen mot det presidentiella systemen där poltiken framställs som en tävlan mellan partiledarkanditater. Partiledaren bör med denna logik ha blivit en allt viktigare poltitisk spelare. Utifrån den utgångspunkten ämnar den här uppsatsen undersöker utvecklingen av fenomenet partiledarbyten i svensk politik sedan 1945. Uppsatsen är uppdelad i tre delar.

Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjordes av män, troligen från medelklassen.

The aim of this paper is to map and analyze what role Swede's played in King Leopold II's colony in the former Congo Free State. Letters and messages that arrived at the Congo Consulate in Sweden between 1895 and 1906 have been used as the paper's primary sources. Application letters from 32 different Swedes, seeking to join the Congo Free State Army, to the General Consul of the Congo Consulate, Hans Hugold von Schwerin, have been used as primary sources, and constitute the basis of the paper's analysis. The letters arrived at the Congo Consulate in Sweden between 1895 and 1906. The applicants were all men of different social classes, and were between the ages of 20 and 30 years old. Their chief reasons for applying were primarily for own financial gain or because they did not get a chance to serve in the Swedish army.