Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förändrats i flickboken under 1900-talet. Har framställning av, definition av och synen på vad en kvinnlig förebild är förändrats i litteraturen och vad är egentligen synen på vad en stark kvinna är eller förväntas vara i de verk som studeras?.

Ända sedan 1800-talet har ?tennisarmbåge? eller lateral epicondylit som vi säger inom sjukvården idag varit ett begrepp. Etiologin är okänd, men det är troligt att det uppkommer genom överbelastning av det gemensamma muskelfästet för handledens extensorer som benämns den laterala epikondylen. Prevalensen i befolkningen är 1-3% dock något högre 19% hos män mellan 40-50 år. Det är vanligt med kombinationsbehandlingar för lateral epikondylit men det råder oenighet om vilken metod eller kombination som ger den bästa effekten.

I historikern Queckfeldts doktorsavhandling nämns Palmes så kallade Gävle-tal vid flera tillfällen, vilket inte alls är märkligt: "massmedierna uppmärksammade talet...Vietnam hade plötsligt...blivit ett slagträ i den svenska inrikespolitiska debatten". Inget utav detta hittades i NyDag eller Arbetaren. Talet varken förändrade eller ens uppmärksammades särskilt mycket. Men skillnaderna mellan tidningarna, gällande flera fält, har blivit ledstjärnan för analysen.

Syftet med arbetet är att skaffa sig kunskap om renskötselrätten samt att redogöra för de lagar som reglerar den. Nya lagstiftingsförslag kommer också att redovisas i arbetet. I slutet på 1800-talet kom den första lagen som reglerar renskötseln. Lagen har därefter ändrats vid tre tillfällen. 1971 skedde den senaste ändringen, vilket innebar att renskötseln övergick från enskild rätt till kollektiv rätt i och med att samebyar infördes.

Östersund är en stad med blandad bebyggelse från 1800-talet och framåt. Bebyggelsen är skyddad i form av riksintresse vilket höjer vikten av dess bevarande. Denna sammanställande studie utfördes för att bidra med material till Räddningstjänstens projekt Säker Innerstad, i form av samlade råd och åtgärdsförslag. Den syftar även till att bredda användningen av de sammanfattade rapporternas innehåll.I denna rapport presenteras samlade åtgärdsförslag från sammanfattade rapporter på en allmän nivå och även riktade åtgärder mot fastigheter, där de riktade förslagen är samlad utifrån bedömningskriterier av en byggnads brandskyddsnivå. För att samla allmänna åtgärder upprättades en matris för att överskådligt beskriva frekvensen av åtgärden.

BakgrundStudien tar upp lärplattans historia från utvecklingen av verktyget som startade redan på 1800-talet till nutidens lärplatta. Dagens samhälle har en helt annan tillgång till kommunikativ miljö än de tidigare generationerna haft. Vi människor har gått från ett samhälle med artefakten i centrum till att lära genom artefakter. Syftet med verktyget är att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlärningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärplattan i förskolans verksamhet samt vilka lärandeinnehåll de framhåller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollärare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollärare väljer att använda lärplattan i förskolan och varför men även vilket lärande de kan se utifrån kommunikation och samspel.

Samhället har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Vi har gått från ett jordbruksbaserat samhälle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhälle. Kvinnans roll har förändrats från att ha varit förvärvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. Från 1960-talet har rollen förändrats till att vara deltagande i förvärvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushållsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom området hushållsteknik påverkat kvinnornas arbete i hemmet.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.

Denna uppsats syftar till att kartlägga och beskriva de ideal som rått inom svenskträdgårdskonst under 300 år i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan människan,naturen och trädgårdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel består i enkartläggning av den svenska idéhistoriska utvecklingen vad gäller natursyn samt en parallellbeskrivning av ledande trender och rådande ideal inom svensk landskapsarkitektur under 300år. Beskrivningen sker i kronologisk ordning och är uppdelad efter århundraden med börjanpå 1700-talet.Under 1700-talets skedde en stor förändring i människans syn på natur, vilken gav avtryckäven inom trädgårdskonsten. Istället för 1600-talets tuktade barockträdgårdar började denengelska landskapsparken få fäste även i Sverige och det nya, naturförskönande idealet blevbörjan på en lång stiltradition inom trädgårdskonst, där naturen stod förebild för trädgårdensutformning.

Syfte och frågeställningarSyftet i studien var tvådelat, dels avsågs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om träning, dels att jämföra hur svenska elitorienterare tränade på 1980-talet och år 2010.Frågeställningar till källanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om träningsupplägg, mental träning och mentala faktorer som påverkar prestationen samt tränarrollen?Frågeställningar kring hur elitorienterare tränade på 1980-talet jämfört med år 2010: Vilka skillnader och likheter i träningsupplägg bland kvinnor och män finns det mellan 1980-talet och år 2010? Har tränarrollen förändrats? Varifrån får elitorienterare sin kunskap om hur de ska lägga upp sin träning?MetodDe metoder som användes i studien var källanalys och enkätundersökning. De källor som analyserats är fem böcker som handlar om orienteringsträning. Respondenterna till enkäten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det år 2010. Antalet respondenter var 13 från 1980-talet och 14 från år 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns både skillnader och likheter i vad som ingår i en elitorienterares träningsupplägg på 1980-talet jämfört med år 2010.

Förtätning är ingen ny företeelse. Att få in mer på mindre yta har förekommit sedan andra halvan av 1800-talet. Att städer byggs tätare motiveras på så vis att man slipper ta ny mark i anspråk och att reseavstånden minskas för invånarna. De som motsätter sig förtätning gör det vanligen på grund av att vissa värden, exempelvis grönområden och rumsskala, riskerar att försämras vid en exploatering. Jag har valt att granska Uppsalas översiktsplaner från 2002 och 2010 för att se vad dessa säger om förtätning.

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 år (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del på källor som årsredogörelser för läroverket och kyrkorådsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förändringar har ägt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade ämnet utvecklats så att det fanns undervisning på ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer än hälften av eleverna sång- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gånger mellan 1843 och 1939.

Studien bygger på antagandet att det är bra för eleven att berätta mycket. Mycket berättande leder till att eleverna får ett större ordförråd, ett tydligt tal, stark självkänsla, glädje till språket och förmågan att strukturera ett material i huvudet. Berättarförmågan är i ständig tillväxt och flytet i talet växer med antalet gånger eleven berättar. Mycket berättande leder till att eleverna hela tiden utvecklar sitt språk och berättande. Syftet med arbetet är att undersöka olika former av berättande och jämföra vilken sorts berättande som visar mest berättande och mest flyt i tal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om några av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. Därefter undersöks hur den vidare utvecklingen gått till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen ställs även frågan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen..

Rydsgård är ett stationssamhälle som ligger i Skurups kommun ungefär mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skånska sydkusten. Rydsgård, som har anor från slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invånare och innehåller bebyggelse från olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. Pågatågen trafikerar Rydsgård gelbundet på sträckan Malmö-Ystad från tidig morgon till sen kväll. Tidigare har intresset för att bosätta sig i Rydsgård varit ytterst begränsat, men allt eftersom efterfrågan på bostäder i Malmö- och Öresundsregionen ökat så har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende.