Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

Denna studie har som syfte att undersöka förmyndarskap i Trosa stadsförsamling på slutet av 1800-talet. Det material som använts för att uppnå detta syfte består av förmyndarskapsprotokoll från Trosa rådstugerätt och magistrat mellan 1875-1891, samt förmyndarskapsförteckningar för samma period. Resultatet visar att antalet omyndiga vilka förordnats förmyndare sjönk stadigt från undersökningsperiodens början mot dess slut. Resultatet visar också på att änkor tydligt betroddes att vara förmyndare åt sina egna barn under perioden. När det gäller förmyndarna så visar undersökningsresultatet på att det var en klar social skiktning i valet av förmyndare.

[utdrag] Det är mycket svårt att vid en första anblick försöka fånga begreppet legosoldat.Hur vi än väljer att se på legosoldaten och hans verksamhet är det föga troligt att han kommer att försvinna inom den närmsta framtiden och det internationella samfundet blir således tvunget att på något sätt ta ställning till denna verksamhet.Före nationalstatens bildande tävlade andra identiteter än den nationella om företräde och att slåss i någon annans sold var inte förknippat med det landsförräderi det senare skulle komma att innebära. Från kalla krigets slut och framåt har emellertid nationalstaten kommit att utmanas av nya krafter. Globaliseringen har lett till nya forum för transnationella förbindelser och öppnat upp för grupper, organisationer och företag att sprida sig och bredda sina kontaktnät över hela världen. Kan dessa möjligheter erbjuda legosoldaten en ny marknad och nya uppdragsgivare? Om så är fallet hur kan vi hindra, eller alternativt utnyttja, en sådan situation? Om legosoldaten, i form av moderna privata företag, än en gång beträder slagfältet på order av legitima härskare, hur skall vi hantera situationen? Och vem är vi?.

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att påverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhällsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. Motståndet, såväl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800?s.

Garvaregården är en bergsmansgård byggd år 1810 och det finns en önskan om att restaurera trädgården i historiskt ursprunglig stil. Det finns inget dokumenterat om trädgården som till största delen är belägen om husets östra sida. Syrénhäck, äppelträd och vinbärsbuskar är några utav de växter som finns där. Med hjälp av ett antal analyspunkter, som rekommenderats i utbildningen när man kommer till en projektplats, har jag gjort en inventeringsplan efter utmätning och växtlista efter artbestämning. Under arbetets gång har jag därför iakttagit vad som sker på platsen. T.ex.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka pedagogiska perspektiv som var rådande och vilka metoder som användes för fostran av sinnessjuka patienter på hospitalen under senare hälften av 1800-talet, med fokus på Uppsala hospital. Frågorna som ställs är hur hospitalet fungerade som fostrande institution och vilka pedagogiska tankar överläkaren N. G Kjellberg uttryckte samt vilken pedagogisk funktion arbetet på hospitalet hade och hur den intellektuella undervisningen bedrevs.Källmaterialet består av stadgor, Sveriges officiella statistik, patientjournaler samt artiklar författade av N. G Kjellberg och en historisk hermeneutisk metod används. Foucaults teorier om makt och disciplinering utgör den teoretiska utgångspunkten men utan att uppsatsens tolkningsbas är ensidigt disciplineringsteoretiskt.Resultaten visar på att hospitalets inneboende struktur och ordning hade stor betydelse för fostran av de sinnessjuka.

Den 11 augusti 1806 i Skänninge, på Olofsmässomarknadens första dag, öppnade den preussiske medborgaren Jean Baptiste Gautier dörrarna till stadens rådhus för att visa upp en elefant mot betalning. Vid middagstid utbröt slagsmål mellan den marknadsbesökande allmogen och representanter för stadens styrande, inne i rådhuset och på torget utanför. Under tumultet barrikaderade sig Skänninges borgmästare och andra ståndspersoner i rådhuset och marknadsbesökarna på torget utanför kastade sten mot fönstren. De instängda personerna tilläts inte lämna byggnaden förrän komminister Sundelius från Heda gripit in och dämpat de spända stämningarna på torget något. När de instängda släppts ut höll allmogen huset i besittning under återstoden av staden och beskådade elefanten utan betalning.Under dagen spreds uppgifter om att upploppsmakarna trakasserat ståndspersoner och hotat att bränna ned staden om det bleve rättsliga påföljder för våldsamheterna.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

Tomarps Kungsgård ligger i nordvästra Skåne, i Åstorps kommun, Södra åsbo härad. Gården kom i svenska kronans ägo år 1660, som ett av de så kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades då till de svenska kungsgårdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in på 1800-talet fungerade gården som översteboställe vid Norra Skånska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps Kungsgård HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden. Det första skriftliga belägget för någon slags verksamhet vid Tomarp, närmare bestämt fiske i Rönne å, är från år 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg på platsen för dagens kungsgård.

Syftet med denna uppsats är att genom födelseböcker samt folklivsuppteckningar undersöka hur både gifta och ogifta kvinnors liv tedde sig efter förlossningar, i stad och på landsbygd under 1800-talet.        Det som undersöks är hur många utomäktenskapliga barn som föddes i Örkelljunga och Vittsjö under perioderna 1855-1860 och 1865-1870 samt om antalet utomäktenskapliga barn ökade efter lagändringen 1864, då det inte längre var straffbart att föda barn utom äktenskapet. Dessutom undersöks hur allmänheten uppfattade kyrkotagningen för både ogifta och gifta mödrar i Örkelljunga, Vittsjö, Helsingborg samt Malmö. Jag har valt att arbeta utifrån hypotesen att kyrkotagningen var mindre viktig eller utdöd i städerna men mer levande på landsbygden.        Källmaterialet har bestått av material från Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA), samt födelseböcker. Metoden jag har använt mig av har först och främst gått ut på att räkna igenom födelseböckerna för att få reda på den totala summan födda barn samt hur många av dessa som klassificerades som oäkta. Denna undersökning visade bland annat att kyrkan noggrant bokfört vilka som fötts oäkta.

En uppsats om vodouns inblandning under slavupproret i kolonin Saint-Domingue under slutet av 1700-talet till början av 1800-talet. Uppsatsen försöker bevisa vodouns påverkan på ett lyckat slavuppror där andra slavuppror misslyckats. .

This essay presents an example of the musical life of a female composer active in Sweden during the late 19th and early 20th centuries. Through a case study on composer Sara Wennerberg-Reuter (1875-1959), the essay contributes information to her biography, which had been lacking specific details.Wennerberg-Reuter's biography has been discussed regarding traditional roles of women in music, her relationship to her own artistry and other active women composers, and finally the contemporary reception of Wennerberg-Reuter as a legitimate composer. Aesthetical theories prevalent during Wennerberg-Reuter?s life has been applied in these discussions, such as those presented by Citron, Öhrström and Hanson, combined with Citron's additional theories considering masculine/feminine elements in the musical approach.The main conclusions reached regarding the specific conditions enabling a professional status as a composer and woman in Sweden during the given time are;a) the liberal permission by the family to pursue higher education in composing, since this was in opposition to the traditions of the time.b) the access to a network of musically active women, from which a sense of being part of a female community can be created.c) the acceptance from musical institutions such as higher educations, composer's societies and media critics..

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.