Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:02.

This paper illustrates the working conditions at the copper factory in Åtvidaberg during 1800-1890 from different views. The highest salary was given to the building contractor. Thereafter came in order the rust turners, the garmaker, the melter, the ore booker, the factory supervisor and the garmaker hand. Also the rest of the working conditions for different employees might differ from each other in this order. The mine workers generally earned a little less than the other workers at the factory, and especially the workers in the Bersbo mine.

Although Dan Andersson (1888-1920) is considered perhaps the most important of the early Swedish workingclassauthors, there has not been much research on his work. Through a perspective based on critical whitenessstudies, intersectionality and existential phenomenology, this thesis performs a close reading of Andersson?sKolarhistorier (1914) and Chi-mo-ka-ma (1920) in order to map the discursive formations of whiteness andblackness in the texts, as well as to expose how these formations interrelate with that of humanhood.Since an underprivileged situation of oppression and poverty is the point from which the fictional worldunfolds in both Kolarhistorier and Chi-mo-ka-ma, whiteness is not an existential style within close reach for thecharacters. In Kolarhistorier the charcoal-burners claim themselves as ?weary of whiteness? and accordingly thetext establishes what the thesis reads as a realm of blackness where the black, male body becomes a locus ofpleasure instead of despair.

This essay is a product of the author?s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920?s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made.

Uppsatsen behandlar kataloger för lantbruksmaskiner för att undersöka hur och vad som gör dessa till reklam genom reklamkännetecknande variabler som bild, text och argument. Dessutom jämförs katalogerna med postorderkataloger..

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver..

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriär och produktion med fokus på åren 1927-32, hans första sex år som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka några samtida tidskrifter försöker uppsatsen även utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria så länge.I uppsatsen ingår flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men också stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ?Swedish Grace? eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett något svalare klassicistiskt uttryck än övriga länders.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kyrkogårdar har utvecklats fram till idag. Det syftar också till att ge förslag på hur en modern kyrkogård kan rekonstrueras samt skötas för att återspegla förhållandena under 1700-talet. Den valda kyrkogården är Hjortsberga i Ronneby församling.Dagens kyrkogård med klippta häckar och krattade grusgångar har en ca hundraårig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anläggning med sparsam växtlighet som inte ägnades någon planering. Gräs var högvuxet och det hände även att kreatur betade innanför murarna.Arbetet bygger på litteratur- och arkivstudier såväl som intervjuer.

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Från 1200-talet och framåt bodde de som vi i modern tid kallar estlandssvenskarna längs Estlands kuster och på öarna utanför Estland. När det estlandssvenska samhällets existens upphörde på 1940-talet då andra världskriget medförde att de flesta estlandssvenskar lämnade sina byar och flyttade till Sverige uppgick estlandssvenskarnas antal till cirka 8 000 personer. Från 1710 lydde Estland under Ryssland och mot slutet av 1800-talet växte nationalismen och Ryssland med alla sina minoriteter skulle russifieras. Kyrkliga kretsar i Sverige skickade två missionärer till svenskbygderna för att väcka svenskheten och nationalkänslan hos de svenska bönderna, vilket skapade identiteten svensk och estlandssvenskarna började orientera sig mot Sverige. Fram till 1918 hade estlandssvenskarna att hantera fyra språk ? tyska som var överhetens språk, ryska som var officiellt språk, estniska som var majoritetsspråk och rikssvenska som var undervisningsspråk.

Uppsatsen undersöker den lokala politiken kring utbyggnaden av hamn- och elkraftssystem i Umeå under perioden 1920-1960. Utgångspunkten är att problematisera den tidigare forskningens bild av staden Umeå som enbart förvaltningsinriktad, med obetydlig aktivitet inom industri och näringsliv. Målet är att med det fördjupa förståelsen av den långsiktiga utvecklingen av ekonomin och samhället. I enlighet med LTS-teorin visar resultaten hur systembyggare inom politik, teknik och näringsliv drev fram utvecklingen av de undersökta tekniska systemen. Ett utmärkande drag är samspelet mellan näringsliv och politik på det lokala planet.

AbstractHow do we remember? What do we remember? How does the memory change over time? These are the main questions in this essay.Five persons, who have lived or are still living in the old parish Rystad, situated seven kilometers from the town Linkoping south of Lake Roxen, have participated in interviews. They have been given the possibility to present their oral history which has been recorded and later transmitted to texture. The participants represent different social backgrounds and professions and they were born between the years 1920 ? 1936.

Uppsatsen har sin utgångspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gällande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem årgångar för att få fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press såg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en föreställd, nationell gemenskap. Frågan är primärt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och på ett mindre, sekundärt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stärkande av den nationella föreställningen? För att få en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjälp för läsaren att förstå bakgrunden till dess utveckling, både på ett internationellt, men dock främst, nationellt plan..

Järnvägen och dess moder industrialismen omformade Sverige från bondeland till industriland. Genom en förändring över endast ett 10-tal år ersattes de knaggliga vägarna och ett förlegat skjutsväsende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades på många vis av det nya kommunikationssättet. Även små bondbyar i Skåne blev i högsta grad påverkade.För 140 år sedan öppnades Ystad-Eslövs järnväg och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. Då, år 1866, var Skåne ett industrialiserat samhälle i vardande.