Syftet med denna uppsats blir att ta reda på hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin främlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med främlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rädsla för utlänningar utan också rädsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde också anspråk på att vilja styra hur människor skulle tänka och agera i det dagliga livet. Ändamålet med denna uppsats blir förutom det ovan nämnda att ta reda på vad som föranledde Olaus Petris främlingsfientlighet.

Det finns inget som specifikt kan benämnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkärlek att tydligare visualisera samband. Man menar att människan måste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvärld och tänka i kretslopp istället för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en ständig medvetenhet om de estetiska aspekterna på såväl detaljnivå som i det övergripande landskapet. Läran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

La scapigliatura började som en litterär strömning under andra hälften av 1800-talet i Italien. Arrigo Boito (1842-1918) skapade en plattform för en operareform där han överförde den litterära estetiken inom scapigliatura till musik vilket framkommer i hans opera Mefistofele. I den här uppsatsen undersöks huruvida Giacomo Puccinis (1854-1924) första opera Le Villi kan ha inspirerats av Boitos operareform. Genom musik/textanalys utreds samband mellan musik och text i verket, användandet av återkommande teman och operans övergripande form och struktur. Resultatet visar på många kopplingar mellan Le Villi och scapigliatura.

På 1800-talet var fattigvårdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och så är det fortfarande. I denna uppsats är det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jämföras med den frivilliga delen från 1800-talet, som ställs i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen används till, om där är någon variation gällande demografiska variabler eller ändamål, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistånd uppgår till fem kommuner. När det gäller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information från 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skäl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer på internet.Resultatet av denna studie är att användningen av paragrafen inte är så omfattande och det finns indikation på att det finns en större variation när det gäller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav även en indikation på att det finns problem i det svenska samhället när det kommer till att få tillgång till ett ställe att vara på, både när man lever och när man dör..

In present time, more and more people move into cities. Densification of cities as planning policy together with an intensive urbanization, makes urban planners face with the contradictory task of creating a city that is both dense and green. Façade vegetation has been used for centuries, mainly in the form of various climbing plants that with or without supportive structures have spread over facades to give a green impression to the environment. The development of new technology today allows urban planners to use greenery integrated with façades. Vertical gardens offer a larger variety of plants, and at the same time takes advantage of the technological benefits of vegetation in city planning.

The estate of Rydboholm is situated in the municipality of Österåker, north of Stockholm, Sweden, and has a long history dating back to the 14th century. Rydboholm was the home of several families of great national importance, such as the Finsta and Vasa clans. However, since the 1500s, the noble family Brahe was the most influential; leaving its mark on the castle and surroundings. The gardens of Rydboholm consist of two parts; The first is from the baroque era, dating back to the 1660s, and the second is an immense landscape park completed around the year 1800 by Magnus Fredrik Brahe. During his travels through Europe, Magnus Fredrik Brahe was influenced by the new English-style gardens and he brought a large collection of literature on the subject back to Sweden, still kept in the library of Rydboholm.

Syftet med föreliggande uppsats är att definiera begreppet fransk flöjtestetik. Arbetet berör hur den tradition som förknippas med Conservatoire de Paris har vuxit fram och hur den hållits vid liv. Arbetet innefattar några av de mer kända flöjtister som verkade vid Conservatoire de Paris och vilken influens de hade på musiklivet i Frankrike under 1800-talet. Flöjtens utveckling under 1700 och 1800-talet täcks även in och visar vilka följder det kan ha haft på de rådande flöjtistiska ideal. Den konstnärliga delen i arbetet inbegriper jämförelse mellan två olika klangliga ideal och vilken effekt det kan ha på musiken.

Det du håller i din hand är ett examensarbete som handlar om vegetation passande för rain gardens. Arbetet vänder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. Söks en djupare kunskaper i ämnet välkomnas du använda dig av referensförteckningen i slutet av arbetet. ?Jordens klimat håller på att förändras. För Sveriges del innebär det stigande medeltemperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer.

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sätt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och på internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshärdar har på den senaste tiden aktualiserats med de så kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har så länge den funnits försökt hävda sitt våldsmonopol med blandad framgång. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket är förhållandet mellan stat, krig och organiserat våld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjälpa oss att förstå dagens PMC och kan vi i så fall sia om dess framtid?.

AbstractElisabeth Hellström: Hur lät Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe? En studie av sångskolor och röstideal under 1800-talet. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.The aim of this essay is to, with starting point in the Garcia- and Lamperti-schools, describe the voice ideals of the 19th century, and how it may have sounded. To exemplify the last-mentioned I have studied the voices of the three singers Jenny Lind,  Christina Nilsson and Signe Hebbe (there are no recordings of any of them).The essay contains two major parts. In the first I describe the technique of the Garcia- and Lamperti-schools and their views on registers, vibrato and messa di voce, ending with a summarizing analysis of the 19th century vocal ideals.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem.

This essay in musicology is combined with a CD-recording of piano improvisations. Its purpose is, on the one hand, to examine some of the ideas permeating piano improvisation during the first part of the nineteenth century, and, on the other, to find ways to apply these nineteenth century ideas of improvising to modern piano playing. The artistic part of the work is as important as the theoretical, and the two strands are supporting and reinforcing each other.The first section of the text focuses on preluding ? that is, a genre of improvisation. The second section investigates some aspects of the improvising of Franz Liszt ? that is, different types of improvisation as practised by an important nineteenth century musician.

Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-Boråstapeter. Kollektionen består av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod på slätt bestruket non woven-papper. Målgruppen är unga designintresserade människor. En designprocess utifrån en inspirationsfas redovisas som består av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under promenader i Växjö.

AbstractFor this exam paper, I have chosen to delve into the life of Lucius Licinius Lucullus, the famous Roman general and statesman of the 1st century BC. Widely regarded as a glutton and degenerate, I will try to examine if these claims are true or completely exaggerated. My research will be based on the works of Plutarch, the great Greek scholar and biographer, who's our main source of knowledge regarding the life of Lucullus. Furthermore, I will examine two of Lucullus's main interests ? his love for villa gardens and culinary delights ? to see in what way they have contributed to the common picture of him as a sybarite.