Sökresultat:
1042 Uppsatser om 13-25 ćr kognitiv terapi - Sida 29 av 70
Kognitiv beteendeterapi för insomni och tillÀmpad avslappning : effekter pÄ sömn, depressiva symptom och repetitivt negativt tÀnkande
Samsjuklighet mellan insomni och depression Àr vanligt. Denna studie syftade till att jÀmföra tvÄ gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillÀmpad avslappning (TA), förutom att pÄverka sömnproblemen, ocksÄ pÄverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mÀtningar visade att personer i KBT-I förbÀttrades i högre grad Àn personer i TA-gruppen gjorde, bÄde vad gÀller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet pÄ depressionmÄttet.
Problematiken kring stenÄlderns periodindelning - En inledande granskning av stenÄlderns periodindelning och förslag till en revidering
Since 1865 when Lubbock introduced the Palaeolithic and Neolithic to the surrounding archaeological world there has been an apparent problematic in how we define the different periods. When the Mesolithic age was introduced to fill the hiatus between the Palaeolithic and Neolithic, the problematic became even more noticeable. By examine different subjects which distinguish the different periods I wish to highlight the problematic in viewing them as characteristics. The problem lies in seeing the characteristics as defining only one period when they actually can be seen in two or all three of the periods. I then tried to give the different period's new better suited definitions.
Hur gör handledare? : Centrala aspekter i KBT orienterad handledning
Allt fler yrkesgrupper efterfrÄgar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag Àven utanför det kliniska omrÄdet. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. TeorigenomgÄngen har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrÄn praxis och perspektiven pÄ handledning Àr mÄnga. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.
Utveckling av produkt för terapimot spasticitet
SammanfattningDenna rapport beskriver utvecklingen av en produkt för terapi mot spasticitet. Syftet var dels att tafram en funktionell prototyp, men Àven att behandla kringomrÄden, sÄ som medicintekniskcertifiering och att studera hur mÀnniskan reagerar pÄ den behandlingsmetod som produkten ÀrÀmnad för.Examensarbetet gjordes pÄ uppdrag av det stockholmsbaserade företaget Inerventions AB. FöretagettillhandahÄller i dagslÀget assistansutbildning i vad som kallas Inerventionsmetoden. Metoden lindrarspasticitet med hjÀlp av elektriska pulser i muskler ? elektroterapi, samt handgrepp för att stimulerareflexsinnet.
Liebowitz Self-Rated Disability Scale : En psykometrisk utprovning av en sjÀlvskattningsskala öfr social funktionsnivÄ och dess anvÀndning vid behandlingsutvÀrdering.
Psykometriska egenskaper presenteras frÄn en nyöversatt sjÀlvskattningsskala för funktionsnedsÀttning vid social fobi. Liebowitz Self-Rated Disability Scale (LSRDS) avser att undersöka hur Ängestproblem kopplade till olika funktionsomrÄden hindrat normal funktion dels de senaste tvÄ veckorna och dels nÀr det varit som vÀrst i livet. LSRDS har acceptabel test-retest reliabilitet och god intern konsistens. Den diskriminativa valideten i LSRDS Àr god i jÀmförelse mellan normalgrupp och klinisk grupp. I samband med en kognitiv beteendeterapeutisk behandling av Ätta individer med social fobi har skalan provats och förefaller fÄnga förÀndringar i funktionsförmÄga.
Jag tror att jag förstÄr? : En kvalitativ studie av behandlares förestÀllningar och upplevelser av renskötande samer i terapi
Renskötande samer upplever hinder för att söka hjÀlp för psykisk ohÀlsa.Förtroendet för sjukvÄrden Àr lÀgre Àn i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vÄrden. Forskning saknas om hurbehandlare av psykisk ohÀlsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien Àr att belysa behandlares erfarenheter och förestÀllningar kring samers liv ochhÀlsa och hur dessa pÄverkar den terapeutiska alliansen, som Àr en viktig faktor förbehandlingsframgÄng. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehÄllsanalys.
Varför ÄtervÀnder man till arbetslivet? : En studie om före detta "utbrÀnda" socialarbetare som har ÄtervÀnt till arbetslivet
I min uppsats vill jag undersöka vad det Àr som gör att man ÄtervÀnder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrÀndhet och de har alla varit lÄngtidssjukskrivna, men har idag ÄtervÀnt delvis eller helt. Dessa kvinnor Àr samtliga socialarbetare i 46-60 Ärs Älder. Jag har Àven intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tÀnker och vad de kan göra för att pÄverka den sjukskrivna att ÄtervÀnda. Medaktörerna Àr arbetsgivaren och personalchefen frÄn socialförvaltningen, samt försÀkringskassan och företagshÀlsovÄrden.
Attityder inför en kommande förÀndring : En fallstudie av SJ i samband med avregleringen av persontÄgtrafiken
Alla organisation genomgÄr förÀndringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen pÄverkar hur effektiv förÀndringsprocessen blir, oavsett vilken slags förÀndring som skall genomgÄs. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gÄ igenom en förÀndring till följd av den troliga vregleringen av persontÄgstrafiken. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förÀndringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer pÄ olika nivÄer i syfte att ta reda pÄ deras tankar och instÀllning inför detta.
Livet med schizofreni : En litteraturstudie som belyser livsvÀrlden hos en person med schizofreni
Schizofreni Àr en sjukdom som Àr fascinerande och en av de mest tragiska. I sjukdomsbilden ingÄr det autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Schizofreni ger ett utanförskap frÄn samhÀllet och en kÀnsla av ensamhet pÄ grund av svÄrigheter att fungera i sociala sammanhang. Begreppen som behandlades i studien Àr livsvÀrld, subjektiv kropp och lidande. I tidigare studier har det visats att mÀnniskor som lever med schizofreni upplevde en stor ensamhet och utanförskap i samhÀllet.
Social jÀmförelse och upplevd orÀttvisa
Resultaten frÄn de analyser jag gjort visar, för det första, pÄ att individer med karriÀrinriktade attityder tenderar att oftare jÀmför sig med andra inom företaget. DÄ tidigare forskning (Berg-lund 2003) visat pÄ en koppling mellan karriÀrinriktade attityder och en individualiserad ar-betssituation finns anledning att vidare studera just kopplingen mellan individualisering och frekvensen av jÀmförelser. Den andra delen av mina analyser visar att det finns ett samband mellan upplevd orÀttvisa och frekvensen av jÀmförelser pÄ sÄ sÀtt att ju mer man jÀmför sig desto större Àr sannolikheten att uppleva orÀttvisa. Materialet ger Àven ett visst stöd för att det finns ett direkt samband mellan karriÀrinriktade attityder och upplevd orÀttvisa. Detta sam-band förstÀrks nÀr individen uttryckligen Àr intresserad av en mer kvalificerad befattning..
Att leva med social fobi
Bakgrund: Social fobi Àr en sjukdom dÀr personen har en irrationell rÀdsla för situationer dÀr personen kan bli iakttagen och bedömd av andra. RÀdslan kan vara sÄ stark att det kan vara outhÀrdligt att vistas i samma rum som andra. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur det Àr att leva med social fobi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ femton kvantitativa artiklar och en sjÀlvbiografisk bok. Artiklarna var publicerade efter Är 1995.
Den existentiella oktaedern : Patienters existentiella frÄgor utifrÄn deras terapeuters perspektiv
Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos mÀnniskor tycks försummas pÄ flera omrÄden i samhÀllet, bland annat saknas den helt pÄ psykologprogrammet pÄ Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frÄgor som patienter berörs av och om möjligt urskilja nÄgra existentiella teman som Àr sÀrskilt framtrÀdande. Bakgrunden för arbetet Àr en existentialistisk referensram pÄ individ och samhÀllsnivÄ. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev nÄgon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var sÀrskilt framtrÀdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet.
Fritidspedagogers arbete med demokrati, elevinflytande och delaktighet : En kvalitativ intervjustudie med fritidspedagoger
Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.
Det terapeutiska trÀdgÄrdsrummet
Den hÀr uppsatsen handlar om hur man kan utforma och anvÀnda trÀdgÄrd i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjÀlp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapitrÀdgÄrd och naturens betydelse för hÀlsan samt intervjuer med tvÄ lÀrare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trÀdgÄrd pÄ en skolgÄrd som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i BorlÀnge. Mitt förslag Àr att trÀdgÄrden ska vara en snitslad bana med fyra trÀdgÄrdsrum efter vÀgen. Rummen Àr indelade i de fyra grundfÀrgerna gult, grönt, rött och blÄtt. Ledord som sinnesstimulering, fÀrgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.
Vilka ungdomar Àr det som tar SMS-lÄn och varför?
SMS-lÄn Àr ett samhÀllsproblem dÀr olika aktörer Àr inblandade. UtifrÄn treforskningsmetoder; kvantitativ- och kvalitativ undersökning samt innehÄllsanalys av tidningsartiklarna, har synsÀttet pÄ fenomenet vidgats. Undersökningspopulationen som bestÄr av unga SMS-lÄntagare mellan 18-25 Är, var en vÀldigt svÄr grupp att nÄ. Av allt att döma berodde detta pÄ att de Àr en utsatt och sÄrbar grupp med ekonomiska svÄrigheter. SMS-lÄnet Àr ett snabbt och lÀttillgÀngligt lÄn vilket stÀrker ungdomarnas tendens att agera utifrÄn begÀr, som i enlighet med Maslows motivationsteori saknar en kognitiv förbindelse.