Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

The main purpose of this study is to examine if variations in voter turnout for the European Parliament elections in each member state is affected by the rate of national party polarization on the EU-dimension of party politics. The theoretical background assumes that a high level of polarization generates higher voter turnout since more alternatives are presented to the electorate. This makes it easier for the electorate to find a party that represents their preferences. This will, in turn, increase the likelihood that they will participate in the election.This study uses a research design based on a quantitative analysis with data from each member state, except those with compulsory voting, in the European Parliament elections of 2004 and 2009. The results of the analysis indicate a relationship between high levels of party polarization and lower turnout in the European Parliament election.

One of the big challenges for the European Union today lies in finding a common foreign policy for its 27 sovereign member states with their divided interests, experiences and traditions. New objectives set requirements on the Union to develop and intensify its military ability. The European UnionÂŽs view on when military force can be utilized sets concepts like sovereignty and intervention in focus. Can sovereignty be limited and if so can an intervention be justified? How did the Union argue regarding its participation in the intervention in Afghanistan, 2001? The Just War Theory gives the essay a normative framework against which to assess the UnionÂŽs view and guidelines for the use of military capabilities.

SammanfattningE-sport a?r en ny och va?xande bransch, da?r allt fler fo?retag och sponsorer ger sig in pa? omra?det. E-sport a?r inte la?ngre en hobby som bedrivs hemifra?n utan ett fenomen som tagit sig in pa? de stora arenorna. I Sverige va?xer populariteten fo?r den nya sportformen samtidigt som landet huserar ma?nga professionella spelare och lag.Pa? senare tid har de svenska TV-mediekoncernerna: SVT, TV4 Gruppen och MTG, visat ett o?kat intresse fo?r branschen och pa?bo?rjat sina egna e-sportsatsningar da?r de sa?nder matcher, rapporterar fra?n evenemang och har en allma?n bevakning.Syftet med denna underso?kning a?r att utreda hur koncernerna satsar pa? e-sport, vilka utmaningar de sta?r info?r och hur de o?nskar etablera sig pa? marknaden.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.

The purpose of this study is to examine how the editorial staff from the Swedish radio program Morgonpasset i P3 and the Norwegian radio program P3morgen uses Facebook and Twitter and how they can use social media as a tool in the production. The purpose is also to examine how active both of the editorial staff are on Facebook and Twitter and which kind of language they use on Facebook and Twitter. The radio programs both work under a lot of similar conditions and are both controlled by public service in both countries. To conduct the study qualitative interviews was performed with the web editor Christoffer Malm from Morgonpasset i P3 and the radio presenter Silje Nordnes from P3morgen in combination with a quantitative content analysis. The study was conducted over a limited period of the autumn of 2013.

Den förste januari 2011 blev det obligatoriskt att i Sverige följa dimensioneringsförskrifterna Eurocode 7 vid dimensionering av geokonstruktioner. Eurocode Àr ett resultatet av det Europeiska standardiseringsorganet CEN?s arbete med att ta fram gemensamma regler för hela Europa.Eurocode ersatte BKR som tidigare var de normativa föreskrifterna som gÀllde i Sverige och med detta skifte startades arbetet med att implementera de nya reglerna fullt ut bland de svenska konstruktörerna.PÄ uppdrag av ett lokalt företag har det jÀmförts och lokaliserat Àndringar som gjorts mellan de nya reglerna i bilaga D och de regler som ska appliceras i Sverige. Det har Àven konstruerats ett berÀkningsprogram som dimensionerar grundfundament enligt de nya reglerna som föreskrivs i Eurocode 7, utifrÄn IEG?s hÀnvisningar.Resultatet frÄn undersökningen visar att de nya dimensioneringsföreskrifterna frÄn EU inte innebar en sÄ stor skillnad frÄn BKR?s regler som först troddes utan den gav stor frihet till att rÀkna med de metoder som respektive land sjÀlva vÀljer.

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka till vilken grad lÀroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer lÀroplanerna, frÄn 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna vÀrldsbilder och den historieskrivartradition som finns pÄverkar böckernas innehÄll. Vi blir alla pÄverkade av den tid vi lever i eller vÀxte upp under och hur detta pÄverkar författarnas sÀtt att skriva Àr av intresse, dÄ det i sin tur kommer att pÄverka generationer av lÀrare och elever. Vi har Àven nyligen fÄtt en kursplan med nya idéer om vad som ska lÀras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgÄende teman, vad gÀller hur historiska hÀndelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det Àr den europeiska synvinkeln som dominerar i berÀttandet.

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i en problematiserande lÀsning av Edward Saids kritik av frÀmst den vÀsteuropeiska kulturens negativa representationer av framförallt den arabisk-islamska vÀrlden. Genom att ta fasta pÄ teorins anti-essentialistiska grundpoÀng ifrÄgasÀtts dess icke uttalade men effektiva tendens att Äterproducera en missvisande dikotomi. Endast ett sÄdant ifrÄgasÀttande kan pÄ allvar öppna möjligheten att se bortom förestÀllningen om araberna som passiva och viljelösa offer. En analys av muslimska författares kritik av islambilden i europeiska skolböcker, jÀmförd med hur islam framstÀlls i svenska historielÀroböcker, visar att de senare Àr lÄngt mer anti-orientalistiska Àn muslimernas egna islambild. Muslimerna och islam behandlas som historiska fenomen, styrda av samma sociala och ekonomiska faktorer som de som format de vÀsteuropeiska samhÀllena.

Ombord pÄ fartyg Àr det inte önskvÀrt att fÄ strömavbrott, en sÄ kallad blackout.Examensarbetet har undersökt i vilken utstrÀckning det Àr möjligt att utföra jÀmförande ochförebyggande studier med haverirapporter frÄn europeiska flaggstater som underlag. Detta föratt undersöka Äterkommande brister, pÄ fartyg eller i arbetet ombord som har orsakatblackout. Dessutom har Àven möjligheterna till att kunna kategorisera fallen undersökts.Kategorierna var tekniskt fel, operativt fel och organisationsfel. I ungefÀr hÀften av fallen gickdet inte att kategorisera en blackout till ett fel, eftersom det annars var en kombination av fel.DÀremot finns Äterkommande fel dÀr hÀndelseförloppen Àr vÀldigt lika. Till exempel var hetaytor inte korrekt isolerade, vilket resulterade i brand vid brÀnslelÀckage.Undersökningen visar att det finns en bristfÀllig symmetri i rapporteringen av haveri medavseende pÄ sprÄk, struktur, omfattning och publiceringsform.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgra imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. FrÄgestÀllningen Àmnade till att undersöka tvÄ frÄgor. Den första frÄgan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD frÄn och med 1999-dÄ Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU?fram till 2008.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.