I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes.

På soptippar i tredje världen tronar berg av defekta svenska datorer som förgiftar marken och människorna som lever i områdena. Det är ungefär två decennier sedan Baselkonventionen trädde i kraft i Sverige. Då lovade vi att förhindra giftigt avfall från att skickas till länder där det inte kunde tas omhand. I det här examensarbetet har vi granskat svensk illegal elektronikexport till Västafrika samt svenska myndigheters hantering av avfallsbrottsligheten..

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Användningen av datorer ökar allt mer i samhället. Allt fler verksamhetsområden använder datorer och kräver att många i yrkeslivet behärskar tekniken. Detta ställer nya krav på skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvändning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna måste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi där eleverna lär sig om ergonomins betydelse för hälsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare på tre grundskolor ta reda på deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, både vad gäller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.

Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att få in datorer i skolmiljön. Genom åren har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lärarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nätverk. Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 lägger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare går att läsa i läroplanen att varje elev också skall kunna använda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lärande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori är att kunskap inte kan tillhandahållas av läraren utan att kunskap måste konstrueras av den som lär.Under elevens egen lärandeprocess är det viktigt att eleven har en lärare som handleder.

This study focuses on teachers? and pupils? experiences of their use of one-to-one computers in civics education in Swedish upper secondary school. The experiences of teachers and pupils will also be put in relation to the content of the formal curriculum. The aim of this study is to investigate whether the access of one-to-one computers has changed teaching and learning within civics. The theoretical approaches used are both Tomas Kroksmark?s theory about traditional versus innovative learning and Ruben Puentedura?s SAMR-model.

De senaste åren har skett en stor förändring kring både synen på och tillgång till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta är en naturlig utveckling. Skolan ska återspegla samhället och eleverna ska självklart lära sig både om och med datorer. Formellt sett är det rektorn på en skola som ska se till att det finns tillgång till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska användas till.I den här studien intervjuas fyra rektorer utifrån frågeställningen hur de tänker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

Mobilsurfandet ökar kraftigt. Den ökande användningen av surfande på mobila enheter ställer högre krav på hemsidors anpassning för mobila enheter. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning surfade på mobiltelefoner under 2011. Det ökande mobilsurfandet gör det intressant att ta reda på vad användarna har för förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Detta leder till syftet som är att beskriva vilka förväntningar användare har på hemsidor i mobila enheter.Metoderna som används är litteraturgenomgång och kvantitativ enkätundersökning.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Denna studie handlar om hur datorer används i trä- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med användningen. Undersökningen är av kvalitativ art och som metod används kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lärare samt observationer av elever vid sju olika tillfällen. I resultatet framkom att de utvalda lärarna i huvudsak använder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna får söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm på Internet. En av lärarna i undersökningen använder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvändning varierar men en gemensam nämnare är pedagogiska och praktiska vinster.

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Med dagens snabba datorer och omfattande informationssystem kan automatiskaalgoritmer för beslutsstöd i komplicerade situationer konstrueras. I luftvärnet finns detredan s k hotutvärderare som har denna funktionalitet. I föreliggande uppsats ges enöverblick över den stridssituation dessa hotutvärderare skall hantera. Uppsatsen analyserarvidare vilka matematiska metoder som är lämpliga att använda för detta ändamål och hurde är kopplade till rådande doktrin..

Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen.