Virtualisering av datorer rent generellt innebär att man delar upp hela eller delar av enmaskinkonfiguration i flera exekveringsmiljöer. Det är inte bara datorn i sig som kanvirtualiseras utan även delar av det, såsom minnen, lagring och nätverk. Virtualiseringanvänds ofta för att kunna nyttja systemets resurser mer effektivt. En hypervisorfungerar som ett lager mellan operativsystemet och den underliggande hårdvaran. Meden hypervisor har virtuella maskiner sitt egna operativsystems kärna.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling.

På senaste tid har fler och fler företag börjat utrusta sin personal med elektroniska verktyg för beslutsstöd i mobila sammanhang. Laptops (bärbara datorer) har länge dominerat marknaden för det användningsområde som i uppsatsen kallas "mobil business intelligence". I takt med att mobiltelefoner har fått bättre prestanda och utökad funktionalitet har idén om att göra mobiltelefoner touchskärm-baserade gett upphov för begreppet "smartphones". Efter den stora succén med touchskärm-baserade enheter i fockformat har större varianter introducerats och marknadsförts som både pek- och läsplatta (eng. Tablet computer).

Antalet programvaror ökar för varje dag och människor använder dagligen en mängd olika sorters programvara både på datorer och på andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietära programvaror. Öppna och fria programvaror släpper sin källkod helt fri så användaren själv har möjlighet att göra ändringar i den programvara som används medan proprietär programvaras källkod är skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jämförs och diskuteras utifrån tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka vad privatpersoner som är tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietär, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssätt bestående av en webbenkät som besvarats av privatpersoner tillämpats. Resultatet från denna enkät har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som påverkar en privatperson då val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som användaren prioriterar högst i en programvara är användbarheten som handlar om hur användarvänligt användargränssnittet är och hur lättanvänd en programvara är.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt är den psykiska hälsan central för individens möjlighet att fungera i samhället. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa framför allt hos vuxna men även hos barn. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hälsa. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.

Att lära sig programmera på nybörjarnivå inom ramen för en högskoleutbildning är en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smärtsam eller rent av oöverstiglig. Varför är det så och hur kan man hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lära sig? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag tittat på två olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lärare från de båda programmen och ställt frågor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen på programmering, upplevda svårigheter med att lära sig programmera och tänkbara orsaker till dessa svårigheter. Resultaten från intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar föreställningar och förhållningssätt i formandet av programmeringskunskap såväl som mer övergripande frågor kring epistemologiska utgångspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus på programmeringskunskap.

Den här uppsatsen har som syfte att se om det finns skillnader i hur föräldrar och barn uppfattar datorspelande men även om pojkar och flickor ser datorspelande på olika sätt. Datorspelande finns i många former och har blivit en stor del av vardagen, speciellt när det gäller dagens generation som är uppvuxna i ett konsumtionssamhälle där media ofta vänder sig till de unga konsumenterna. För att undersöka om det skiljer sig i hur barn och deras föräldrar upplever datorspelande har en enkätundersökning genomförts på en skolklass i årskurs 7 samt deras föräldrar, samtliga 25 elever och 18 av de 25 tillfrågade föräldrarna svarade på enkäten, svaren samt den tidigare forskningen som redovisas ligger till grund för materialet i den här studien. Då studien stötte på en del problem som ledde till ett byte från kvalitativ till kvantitativ metod kommer konsekvenserna det hade för studien att redovisas mer ingående i metod delen. Resultaten i studien berör huruvida barn och föräldrar ser olika eller lika i fråga om datorspelade.

Att lära sig programmera på nybörjarnivå inom ramen för en högskoleutbildning är en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smärtsam eller rent av oöverstiglig. Varför är det så och hur kan man hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lära sig? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag tittat på två olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lärare från de båda programmen och ställt frågor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen på programmering, upplevda svårigheter med att lära sig programmera och tänkbara orsaker till dessa svårigheter. Resultaten från intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar föreställningar och förhållningssätt i formandet av programmeringskunskap såväl som mer övergripande frågor kring epistemologiska utgångspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus på programmeringskunskap.

Denna examensuppsats är ett resultat av en observationsstudie utförd på ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, även förkortat RM utgår från nätverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nätverk. Konvergensteori bygger på konvergens vilket innebär att två tidigare åtskilda ting går samman till en enhet. Utifrån detta är uttrycket konvergenskultur sprunget.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likaså allmänt som en förutsättning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna så som radio, TV och tidningar, idag även via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte längre monopol på lärandet utan mycket sker utanför skolan, på fritiden, och just genom medier av olika slag. Därför kan skolan behöva använda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hän åt underhållning. Kunnighet om media på olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill påverka dem i en viss riktning.

I ett samhälle där tekniken rusar fram och medarbetare på många arbetsplatser har möjlighet att ständigt vara uppkopplade och arbeta hemifrån, undrar vi vad som ligger på företagets ansvar och vad individen ska få sköta själv? Idag är det en självklarhet inom IT-branschen att hänga med i den tekniska utvecklingen för att överleva ute på marknaden. I och med detta utrustas de anställda med det senaste inom tekniken gällande datorer och telefoner vilket bidrar till att de är anträffbara dygnet runt. Att identifiera sig med sitt arbete förekommer idag och människor tar med sig sin arbetsidentitet in i privatlivet. Detta för att människor i samhället förknippar individer med deras arbete och det får till följd att de anställda stannar kvar i sin arbetsroll även på fritiden och att de alltid representerar sin arbetsplats, både i arbetet och privat. I undersökningen framkom det att alla informanterna har ett privatliv bara att det har olika betydelse för individerna hur privata de vill vara.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhället har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhälle. Digitala lärverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för både elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet är att undersöka hur verksamma lärare undervisar elever i behov av särskilt stöd med hjälp av digitala lärverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. På vilket sätt undervisas elever i behov av särskilt stöd i skolan kring digitala lärverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan använder sig av? På vilket sätt integreras digitala lärverktyg för att gynna lärandet, kommunikation och delaktighet gällande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv på den verklighet som studeras.

Denna rapport vänder sig till de som har ett affärs- eller/och teknikintresse i utvecklingen av gränssnitt till affärssystem från SAP. Det har skett en omfattande förändring de senaste åren med hur vi alla dagligen använder oss av internet och mobila enheter. Vi har alla vant oss vid snygga, användarvänliga och flexibla gränssnitt. Vi gör våra bankärenden och använder sociala medier från vår smartmobil. Vi tar sedan för givet att vi också lika lätt ska kunna använda dessa gränssnitt på vår läsplatta.

På grund av ökad produktkomplexitet och digitala arbetssätt har fler företag insett nyttan i att implementera och använda sig av bra system för Produkt Lifecycle Management och Product Data Management för att hantera produkten genom dess livscykel. Funktionen hos PLM-system är framförallt att se till att alla har tillgång till den senast uppdaterade datan. Detta uppnås genom ett centralt ställe att lagra produktdata samt möjlighet att strukturera och hantera datan. Scania använder sig av Spectra och Enovia för att strukturera och lagra dagens konstruktionsdata. På senare år har digital provmontering införts i chassiproduktion som ett komplement till den fysiska provmonteringen.

I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förståelse samt ställs mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förståelsen av stickning i vårt samhälle. Knitalong är ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet på Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige år 1844 (Sjöqvist, 1974) och benämndes då syförening. En syförening är bundet till en församling vars främsta syfte är bibelstudier sammantaget med handarbete, däribland stickning, som utförs till välgörande ändamål.Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som är ett pågående fenomen i vår vardag. Med hjälp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillämpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar på genom resultat och i arbetets diskussion.Uppsatsen grundar sig på studier av litteratur och elektroniska sidor rörande ämnet.