En problemanalys och djupdykning i en dokumentärmakares vardag omfattande projektet Mellan Himmel och Jord. Texten diskuterar begrepp kring dokumentära gestaltningar och hur man ställer sig till dessa beroende av sin situation som filmare..

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv ? synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras.

Syftet med uppsatsen är att beskriva Karl Marx teori om hur värde övergår till pris samt redogöra för kritiken av denna. Att redogöra för och dra slutsatser av TSSI, vilka i sin tur hävdar att beroende på hur Marx läses kan omvandlingen mellan värde och pris ses som konsekvent..

Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation.

Syftet med experimentet var att genom en beroende mätning undersöka om förnedrings-tv hade någon effekt på individers upplevda och självrapporterade empatiförmåga och sinnestämning. Vidare undersöktes också om det förelåg genusskillnader i empatiförmåga och sinnesstämning beroende på vilket filmgenus försökspersonerna fått se förnedras eller lovordas i filmsekvensen.Undersökningen utfördes på 185 högskolestudenter med hjälp av enkät. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, där två var av positiv karaktär med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. Två var av negativ karaktär, med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

    Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  Vad betyder ?hälsa? för dig och vad betyder ?att må bra?. Rita vad du tänker på.  För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts.

Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen: Vad betyder ?hälsa? för dig och vad betyder ?att må bra?. Rita vad du tänker på.

Beslutsprocesser är ett vanligt återkommande inslag i varje människas liv. Att fatta ett beslutär också något som inte helt sällan är förknippat med vissa svårigheter. Olika krav påbeslutsfattaren är ofta närvarande, och kravet att handla rationellt är inte ovanligt. Men vadinnebär det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstå oss påbegreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriskaundersökningar.

Denna uppsats utreder förhållandet mellan civilrätt och skatterätt. Närmare bestämt förhållandet mellan civilrättsliga begrepp och inkomstbeskattningen. Civilrättsliga begrepp används ofta som rättsfaktum i skatterättsliga lagregler. När dessa skall användas i skatterätten uppstår en rad tolkningssvårigheter. Ofta handlar det om att dra gränser mellan olika typer av rättshandlingar utifrån innebörden av olika civilrättsliga begrepp.

Utvecklandet av en förmåga att kunna programmera är beroende av många olika delar ? lärarens förmåga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringsspråkets lättförståelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen så att det kanske mer blir som den efterlängtade dansen på rosorna när det gäller att lära sig bemästra programmeringens underbara värld?Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmågans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lärarens roll, utvärdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivå inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras på uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring något de kallar för programmeringsförmåga. Programmeringsförmågan består av mentala och kunskapsmässiga förutsättningar.

Relationskvaliteten har i tidigare forskning visat sig viktig för såväl relationens varaktighet och välmående, som för den enskilda individens välmående. Det är därmed viktigt att utröna olika relationsfaktorers bidrag till relationens kvalitet. Tidigare forskning tyder på att relationskvaliteten försämras över tid, samt lider en plötslig försämring vid övergången till föräldraskap. Detta gör det intressant att undersöka huruvida relationslängden vid övergången till föräldraskap påverkar relationskvaliteten. Att undersöka huruvida relationslängden vid barnets ankomst påverkar relationskvaliteten är ett område som tycks vara relativt outforskat, och som snarare agerar kontrollvariabel än är ett huvudsyfte.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta på hedersrelaterat våld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig på en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primärdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade ställning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sätt att förklara hedersrelaterat våld och mord, men vi fann överensstämmelser; att flickans oskuld måste vara icke ifrågasatt, om bara så ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, där resultaten visade att de kulturella normerna och synsätten var olika i en kultur där det praktiserades heder i jämförelse med en kultur utan.

Pappersbaserade förpackningar är ett område som växer snabbt. För att hålla ihop en förpackning och skydda dess innehåll är det nödvändigt mednågon form av förslutningsystem. I projektet har förslutningar i form av varmförseglingar studerats för olika sorters förpackningsmaterial. Vidvarmförsegling pressar två varma metallbackar ihop materialen vilket gör att en försegling bildas mellan dem. Hur stark en försegling blir beror påmaterialegenskaper och på de parameterinställningar som används vid försegling.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur popularitet och statushierarkier visar sig bland elever på låg- och mellanstadiet på idrottslektioner. Uppsatsens metod innefattade intervjuer med idrottslärare och observationer av idrottslektioner. Tidigare forskning inom ämnet popularitet och status har visat på att grupperingar består av statushierarkier, där elever får olika statuspositioner beroende på hur populära de anses vara. Detta visade sig även i våra intervjuer i att eleverna strävade efter att uppnå en så hög position i gruppen som möjligt. Vi använde teorier från Goffman och Bourdieu för att förklara varför elever framställer sig på olika sätt samt hur distinktioner, kapitalformer och habitus kan förklara och påverka det sociala samspelet i avseende popularitet och status bland elever i olika grupperingar.