Självkänsla kan delas upp i två delar, antingen bassjälvkänsla eller prestationsbaserad självkänsla. Perfektionism anses ha två mönster, antingen positivt eller negativt. Känslor i föreliggande studie definieras som känslor efter en tävlingsprestation. Syftet var att undersöka individuella landslagsspelares känslor efter bästa och sämsta tävlingsprestation. Syftet var även att undersöka om landslagsspelarna beskriver olika känslor beroende på deras nivå av självkänsla och typ av perfektionismmönster.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har på ett visst företag beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgått från en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervägande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd på det aktuella företaget där sociala relationer och ett gott bemötande är viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar även på skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjälp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow.

Undersökningens syfte är att studera hur individer som har gjort ett fondval inom premiepensionssystemet, påverkas av den information som presenteras vid val av fond. Likaså att undersöka om beteendet skiljer sig beroende på kön, tid kvar till pension, inkomst- eller utbildningsnivå. En liknande studie har gjorts i USA av Benartzi och Thaler.I studien har en enkätundersökning skickats ut per post till 1000 slumpmässigt utvalda individer runt om i Sverige. Gemensamt för urvalet är att individerna har gjort ett fondbyte inom en tremånadersperiod, innan enkätundersökningens genomförande.  Undersökningen har genomförts med stöd av Pensionsmyndigheten.Resultatet visar att respondenterna gärna undviker de extrema alternativen när det kommer till hur riskbenägna de anser sig vara. På samma sätt har de en benägenhet att välja låg- och medelrisk-fonder när informationen kring fonderna presenteras numeriskt.

Människor har olika förutsättningar för att hitta i sin köksmiljö beroende på vilket hälsotillstånd som ligger till grund för den enskilde individen. Det finns personer som har ett försämrat arbetsminne på grund av att de fått diagnosen lindrig Alzheimers sjukdom. Idag ger många köksluckor ingen information om innehållet, och i varje enskild individs kök finns det olika objekt beroende på vad som används. Denna studie handlar om att hitta olika former av åtgärder i köksmiljöer för att lättare kunna hitta, det finns en förhoppning av att problemen med att inte hitta kan minska. Att använda datainsamlingstekniker som litteratur, intervjuer, workshop och fokusgrupp ska det gå att få reda på vilka åtgärder som kan fungera.

Bakgrund: Mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder är komplicerat på grund av att de sistnämnda har ett annat sätt än andra att uppfatta och förstå omvärlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vårdas oftare på sjukhus och har längre vårdtid än andra personer på grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningarna i mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vårdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsättningar i mötet för att skapa en vårdrelation.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik på de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar på hur handläggning av missbruksärenden går till i praktiken. En enkät utformade med vinjetter samt frågor om de tio senaste faktiska ärendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandläggare bidrog med svar. Resultatet visar att handläggarna försöker tillämpa de nationella riktlinjerna som ännu är relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemål och den för tillfälligt bästa vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemål samt faktorer hos denne är något mer övergripande än de övriga två kunskapskällorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom även fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handläggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krävs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

1Länge har jag letat efter sambanden och kopplingarna. Förklaringar eller bara en ledtråd. Tillvägagångssätten har skiftat mycket under åren och det är först nu jag börjar landa i sökandet och kan söka för sökandets skull. Förr drömde jag om att bli arkeolog. Där trodde jag mig kunna hitta svar, men allt jag fann var regler och pappersarbete.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstaspråk att välja tyska som språkval i grundskolan, dels att ta reda på om dessa elever har olika lätt att lära sig grundläggande strukturer i tysk grammatik beroende på deras språkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, närmare bestämt intervjuer, enkäter och två test. Urvalet av elever byggde på enkäter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstaspråk och 4 med svenska som förstaspråk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmålsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmålsundervisning.

Vi undersökte i denna studie den kontextuella kunskapens inverkan på läsförståelsen av skönlitteratur hos fem inlärare av svenska som andraspråk i åldern 12-14. Genom ett experiment i en autentisk inlärarmiljö har det socialkonstruktivistiska perspektivet på inlärning använts i skapandet av en inlärningsaktivitet som kretsar kring kontextuell kunskap och kollaborativt lärande. Inlärningsaktiviteten syftade till att förbereda eleverna på läsförståelsetestet genom arbete med kontextuell kunskap kopplat till den skönlitterära text som ingick i läsförståelsetestet. Undersökningens centrala data är en mätning av läsförståelse genom traditionella läsförståelsetest, först genom ett läsförståelsetest som deltagarna var helt oförberedda på och sedan ett läsförståelsetest som deltagarna hade förberetts på genom ovan nämnda inlärningsaktivitet. En observation av inlärningsaktiviteten har också genomförts.

Att drabbas av och leva med Parkinsons sjukdom innebär en förändrad livssituation för en människa. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. Tio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: att känna lättnad men också en börda att få sin diagnos: att känna sig utmattad av att inte kunna kontrollera sin kropp: att vara rädd för att bli beroende av och en börda för andra människor att känna sig annorlunda, skämmas och inte tas på allvar: att känna sig rädd för sjukdomens utveckling men vilja kämpa och leva för stunden. Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom var att de hade behov av kunskap och information angående sin sjukdom. Människor med Parkinsons sjukdom fick kämpa för att orka med dagligt liv och de upplevde att det var viktigt att bli bemötta med respekt och förståelse från omgivningen.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att utifrån en livsberättelse, här även kallat narrativ, undersöka hur man kan förstå mekanismerna runt självbild-självkänsla-självförtroende i relation till sångundervisning, ur ett sångsocialisationsperspektiv. Jag har i mitt yrke som sångpedagog många gånger mött elever med, enligt min uppfattning, god sångförmåga kombinerat med en oförtjänt låg självbild, och ofta undrat över bakgrunden. Metoden jag har använt är narrativ metod, en kvalitativ metod där man genom djupintervju, tar del av ? och är som intervjuare även medskapare av ? en människas livsberättelse. Livberättelsen ger oss människors egna tolkningar av oss själva och är samtidigt sociala konstruktioner.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som ges då patienten inte längre reagerar på botande behandling. Att vara närstående till någon som vårdas palliativt kan innebära påfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de närstående har varierar beroende på vilken roll de för tillfället befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vård eller rollen som givare av vård. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede, då patienten vårdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Det inte är förrän på senare tid forskning inriktat sig på vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) får på konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fåtal studier som ägnat sig åt detta forskningsområde varför det existerar ett behov av att, i större utsträckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bransch företagen är verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgångspunkt från Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell.

This study concerns paratransit service in a relatively small municipality in Sweden. The aim of this study is to describe the user's experience of paratransit service. The question formulation is mainly built around the user's experience of paratransit service and their view on what impact paratransit service has on their lives. The empirical data consists of ten interviews with ten different paratransit service users with ages ranging from 25-95 years. The data has mainly been analyzed through concepts of independence, empowerment and trust. The result of this study shows that paratransit service in many ways can be described as a crucial part of the users' lives.

Sockerberoende är ett omtvistat ämne då det vetenskapligt inte existerar hos människan. Det finns människor som förespråkar att sockerberoende är en ärftlig beroendesjukdom. Om man gömmer, smyger och ljuger om sitt intag av sötsaker kan detta vara ett symptom på ett så kallat sockerberoende. Ett beroende bygger om belöningssystemet i hjärnan och får man inte drogen uppstår abstinens. Andra faktorer som kan påverka vårt intag av mat och sötsaker är aptitreglering och stress.Syftet med vårt arbete var att öka förståelsen för hur några personer som ansåg sig vara sockerberoende upplevde och hanterade sin vardagliga situation samt om det fanns behov av kostrådgivning för den här gruppen.