Bakgrund och problematisering: FörĂ€ndringar pĂ„ marknaden sĂ„som globalisering ochhĂ„rdnande konkurrens stĂ€ller krav pĂ„ företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort frĂ„n den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus frĂ„ntillgĂ„ngar och produkter till de möjligheter som finns i mĂ€nniskorna inom organisationen ochistĂ€llet styra med hjĂ€lp av mer moderna styrmedel, sĂ„som empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anstĂ€llda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och pĂ„verka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anstĂ€llda, vilket kan förbĂ€ttra organisationens resultat pĂ„ sikt dĂ„ ökatengagemang leder till en bĂ€ttre effektivitet och produktivitet.Även arbetsmarknaden har förĂ€ndrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo Ă„ren. Att ha inhyrd personal Ă€r alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden hĂ€r typen av anstĂ€llning kan ha en negativ inverkan pĂ„ den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att skapa förstĂ„else för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna sĂ€kerstĂ€lla att deutför ett tillfredsstĂ€llande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken. Vidare Ă€rforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.

FolkhÀlsa berör mÄnga samhÀllsomrÄden och dÀrför Àr det av vikt att mÀnniskor i olika yrkeskategorier Àr medvetna och vÀl insatta i sin arbetssituation och dess inverkan pÄ hÀlsan. Jordbruksyrket Àr rankat som ett av de tre farligaste yrkena och dÀrför beslutade regeringen att ett projekt vid namn SÀkert Bondförnuft skulle startas. Projektet koncentrerades till att fÄ lantbruksföretag att vidta ÄtgÀrder som leder till förbÀttrad sÀkerhet i företaget. PÄ Lantbrukarnas riksförbund, LRF arbetar handledare som informerar lantbrukare om de arbetsmiljöproblem som finns genom utbildningen SÀkert Bondförnuft.Syftet med studien Àr att studera LRF:s handledares uppfattningar av lantbrukares riskmedvetenhet i deras arbetsmiljö. DÀrutöver studeras hur handledarna upplever lantbrukarnas mottaglighet av information gÀllande sÀkerhet i arbetsmiljön som tillÀmpats pÄ kurstillfÀllena inom projektet SÀkert Bondförnuft.DÄ intresset lÄg i att ta reda pÄ handledares uppfattningar valdes kvalitativ ansats med intervjuer av fem handledare som insamlingsmetod.

Vi har i vÄr studie försökt fÄ en förstÄelse för vad det innebÀr att bli ledd. Det vi fokuserat pÄ Àr de upplevelser, kÀnslor och betydelser de ledda fÄr nÀr de leds av sin ledare. Genom att vi valt tvÄ organisationer som anvÀnder sig av relativt olika ledarskapsfilosofier har vi fÄtt en större förstÄelse för vad det innebÀr att bli ledd. Mycket av ledarskapsteorierna som finns handlar om att vara ledare och vÀldigt lite om hur det Àr att bli ledd. Den forskning som finns utgÄr frÄn hur man genom ledarskap pÄverkar andra, alltsÄ att ledarskapet som utövas skÄdas frÄn ledarens perspektiv.

InledningAnledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten Àr att vi ansÄg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förÀndringar i utsatta mÀnniskors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartlÀggning Àr dessutom tÀnkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbÀttringar eftersom krav, kontroll och stöd Àr pÄverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska CentralbyrÄn (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd frÄn arbetskamrater och arbetsledning tycks ocksÄ ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och lÄg kontroll i arbetet, spÀnt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, Àven definierat som psykosocial pÄfrestning.

Bakgrund och problemformulering: Vi belyser historiskt hur en god sjuksköterska borde och bör vara, vilka dygder förutsattes samt vilka krav som stÀlls idag utifrÄn yrkets profession. VÄrdandet Àr en moralisk verksamhet dÀr moraliska frÄgestÀllningar uppstÄr och sjuksköterskor behöver moralisk kÀnslighet för att kunna fatta rÀtt beslut för patienterna. Sjuksköterskorna vill ge god vÄrd och vara goda. FörutsÀttningen för att kunna ge god vÄrd Àr bland annat en god arbetssituation. Arbetsmiljön för sjuksköterskor Àr istÀllet pÄfrestande och rapporter om sjukskrivningar visar att stressrelaterade besvÀr har ökat de sista Ären.

Höga byggkostnader Àr ett problem som stora delar av byggsektorn idag försöker att fÄ bukt med. En del av problemet ligger i de höga priser pÄ byggmaterial som rÄder i Sverige. Eftersom byggmaterialen utgör 40 % av den totala entreprenadkostnaden Àr det en viktig del av lösningen att fÄ ner de befintliga priserna pÄ byggmaterial eller vÀnda sig till nya leverantörer. I ett försök att sÀnka de stegrande byggkostnaderna gör Skanska Sverige just nu stora satsningar pÄ att effektivisera sitt inköpsarbete. En del i denna satsning Àr att öka andelen utlandsinköp.

För att kunna agera och överleva pÄ en dynamisk marknad tvingas företag att kontinuerligt genomföra förÀndringar. Vid kontinuerliga organisationsförÀndringar skapas ofta en oro hos de anstÀllda och motstÄnd uppstÄr. AnstÀllda ogillar förÀndringar pÄ grund av osÀkerhet om vad som kommer att hÀnda med deras framtida arbetssituation. För att kunna hantera de anstÀlldas reaktioner bör företag efterstrÀva god kommunikation och tydligt ledarskap. Hur en ledare kommunicerar och hanterar en förÀndring avgör hur ?smidigt? en förÀndringsimplementering kan genomföras.

Bakgrund: Oavsett vilken arbetsplats en sjuksköterska arbetar pÄ Àr sannolikheten stor att en omvÄrdnadssituation av patienter i livets slutskede Àger rum. Sjuksköterskor bör dÀrför skaffa sig kompetens inom palliativ omvÄrdnad för att kunna erbjuda den kvalitet och vÄrd som dessa patienter krÀver.Syftet: att med denna studie beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt arbete med patienter i palliativ vÄrd samt vilka hanteringsstrategier en sjuksköterska kan anvÀnda sig av för att hantera sina egna upplevelser i sitt arbete med palliativ vÄrd.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Studien baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar, 9 med kvalitativ design och 2 med kvantitativ design.Huvudresultat: Genom att vÄrda mÀnniskor i livets slutskede upplevde sjuksköterskor en kÀnsla av att göra skillnad som rÀknas. Arbetet med palliativ vÄrd och att dagligen arbeta nÀra döden var för vissa ett kall. Att finna sig sjÀlv i sÄdana situationer gjorde att mÄnga fann sig sjÀlv i sin professionella roll som sjuksköterska.

Syftet med denna undersökning har varit att skapa en bild av hur integrationsprocessen fungerar pÄ individnivÄ i de fall dÀr lÀkare frÄn RumÀnien rekryteras till Sverige. Dessa lÀkare har flyttat till norra Norrland tillsammans med sina familjer för cirka tvÄ Är sedan, och dÀrför uppstod intresset för att Àven titta nÀrmare pÄ hur integrationen fungerar utifrÄn ett familjeperspektiv. Aspekten som var mest betydelsefull att diskutera hÀr har givetvis varit arbetet. För att kunna fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar samt skapa en djupare förstÄelse för detta fenomen ansÄgs kvalitativ metod vara lÀmplig. Sammanlagt har tio vuxna mellan 30 och 45 Är intervjuats, fem lÀkare tillsammans med sina makar.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka arbetstagares uppfattningar om korttidssjukfrÄnvaro i relation till anstÀllningsformen och dess arbetsvillkor. För att definiera begreppet arbetsvillkor har Karaseks och Theorells teori gÀllande krav-kontroll-stöd anvÀnts som utgÄngspunkt.Studien Àr baserad pÄ nio intervjuer med arbetstagare ur de tre olika anstÀllningsformerna tillsvidareanstÀllda, vikariat och timanstÀllda, som arbetar inom barnomsorgen i LuleÄ Kommun. Studien visar att de tillsvidareanstÀlldas och timanstÀlldas uppfattningar om korttidssjukfrÄnvaro pÄverkades mer av sjÀlvbilden, sÄsom att de inte upplever sig sjÀlv som en person som stannar hemma vid sjukdom, medan vikarierna Ä andra sidan pÄverkades mer av de tankar och kÀnslor som de trodde att medarbetarna hade gÀllande en eventuell sjukfrÄnvaro, men framförallt att de kÀnde sig tvungna att stÄ till förfogande för att inte minska sina möjligheter till ett fortsatt vikariat. Detta visar att arbetstagarnas arbetsvillkor och egna erfarenheter pÄverkar deras benÀgenhet att sjukanmÀla sig.GÀllande upplevelsen av arbetskrav kunde studien visa att de tillsvidareanstÀllda och till viss del Àven vikarierna upplevde kraven som höga medan de timanstÀllda upplevde kraven som rimliga. De timanstÀllda upplevde stöd frÄn arbetsgivare och medarbetare i större utstrÀckning Àn vad vikarierna och till viss del Àven de tillsvidareanstÀllda gjorde.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka niondeklassares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i skolan utifrÄn parametrarna krav, kontroll och socialt stöd.  De frÄgestÀllningar vi vill besvara var: Vilken grad av krav, kontroll och socialt stöd upplever elever i skolan? Vilka eventuella könsskillnader framkommer i upplevd grad av krav, kontroll och socialt stöd?, Hur fördelar sig elever i krav- kontroll- stöd-modellen? samt Vilka eventuella könsskillnader framkommer i krav-kontroll-stödmodellen?Metod: Studien utgick ifrÄn Krav-kontroll-stöd-modellen. En fÀrdigutvecklad enkÀt, Job Content Questionnaire (JCQ) utformad för den valda teorin anvÀndes. Totalt medverkade 327 elever fördelade pÄ sex skolor i Stockholms kommun. Resultatet sammanstÀlldes och bearbetades i SPSS.

Uppsatsens bakgrund Àr att det idag förs en intensiv debatt kring privatisering av Àldreomsorgen i allmÀnhet och privatisering av Àldreboenden i synnerhet. UtifrÄn det vÀcktes tanken hos oss om att göra en studie om chefernas upplevda arbetssituation. Vi beslutade att undersökningen skulle ha en jÀmförande ansats mellan den privata och kommunala sektorns chefer. Det föll sig naturligt för oss att göra en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer. Informanterna bestod av Ätta chefer: Fyra frÄn den privata sektorn och fyra frÄn den kommunala sektorn.

Studiens syfte har varit att fÄ insikt och kunskap om kvinnor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och vilka upplevelser och erfarenheter dessa kvinnor bÀr med sig av arbetslivet, samt deras olika strategier i arbetssituationer. För att fÄ ett ytterligare perspektiv pÄ de berörda kvinnornas situation pÄ arbetsmarknaden, har syftet med studien Àven varit att undersöka hur en rehabiliteringsaktör ser pÄ kvinnornas situation samt vilka stödinsatser som finns för den berörda gruppen. Som blivande Studie- och yrkesvÀgledare bedömer vi studiens Àmne som viktigt, dÄ vi anser att dessa kvinnor ska fÄ det stöd de kan tÀnkas behöva pÄ arbetsmarknaden. Vi menar ocksÄ att det Àr en viktig samhÀllsekonomisk frÄga. Eftersom kvinnor med ADHD Àr en grupp som hittills inte fÄtt samma utrymme i forskningen som mÀn med ADHD Àr detta Àmne i hög grad aktuellt och relevant.

Introduktion: Sverige har en stadigt ökande andel Àldre medborgare. DÄ en person frÄn ett Àldreboende behöver uppsöka en röntgenavdelning för att undersökas kan det innebÀra lÄng tid borta frÄn Àldreboendet, Àven om undersökningen som sÄdan inte Àr sÀrskilt tidskrÀvande. Transporter och vÀntan pÄ dessa kan ta flera timmar i ansprÄk. Detta kan ofta innebÀra en stor pÄfrestning för den Àldre personen med oro, rÀdsla och förvirring som följd. Vid Lunds universitetssjukhus finns det sen Är 2008 enligt en förlaga frÄn Norge en mobil röntgenenhet som kan utföra undersökningar pÄ Àldreboenden och Hospis i Lund med omnejd.