Mot bakgrund av unga vuxnas ökade psykiska ohÀlsa och bristen pÄ uppföljande studier ur ett klientperspektiv undersöktes förÀndringar vid 1,5 Ärs uppföljning av psykodynamisk psykoterapi. Med hjÀlp av grundad teori analyserades patientintervjuer och en modell skapades, som kunde visa hur olika faktorer i och utanför terapi bidragit eller hindrat förÀndring. Till störst hjÀlp i terapin var att fÄ tid och utrymme att fokusera pÄ sig sjÀlv och att prata om problemen. Utanför terapin var socialt stöd och en positiv arbetssituation viktigast. FörbÀttrad förmÄga att hantera pÄfrestningar, ökad öppenhet i relationer, samt ökad förmÄgan att sÀtta grÀnser mot andra i synnerhet förÀldrarna, var de viktigaste förÀndringarna.

Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mÀnskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar nÀrmast de anstÀllda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka pÄ vilket sÀtt chefers arbetssituation skiljer sig Ät mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgÄ. Studien baserades pÄ nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet pÄ företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kÀnde sig inte stressade av personalansvaret i sig.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lÀrare ser pÄ deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer pÄverkar deras arbete. TvÄ kvinnor och en manlig lÀrare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och tvÄ kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har anvÀnt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar pÄ att genusordningen pÄverkar lÀrarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för bÄde profession och status Àr uppbyggda efter manliga normer och lÀraryrket bestÄr frÀmst av kvinnor.

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Dagens arbetsvillkor prÀglas av att vara förÀnderliga dÀr idealet Àr flexibilitet. En följd av detta Àr att arbetsrelationerna tenderar att blir mer tillfÀlliga och ytliga. Tidigare forskning visar bl.a. att inhyrd personal upplever ett utanförskap och maktlöshet i sin arbetssituation, vilket belyser en ojÀmlikhet. UtifrÄn denna bakgrund syftar denna studie till att beskriva och förstÄ den ordinarie personalens upplevelse av möte med inhyrd personal pÄ arbetsplatsen.

Svensk Àldreomsorg har diskuterats i media under vÄren 2002. Brister har uppdagats och tvÄ av de allvarligaste Àr svÄrigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i sÄ hög utstrÀckning Àr lÄngtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma lÄngtidssjukskrivningarna Àr framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen Àldre i samhÀllet och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvÄrd ju Àldre de blir. HemtjÀnstpersonalens arbetssituation Àr dÀrför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krÀvande ur ett kognitivt perspektiv.

Syftet med denna kvalitativa studie var att, ur ett klientperspektiv, skildra vad som möjliggör fortsatt yrkesarbete hos personer med Reumatoid artrit. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna 32-59 Är som yrkesarbetade hel eller deltid. Fokusgruppintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrÄn en komparativ kodningsprocess. Resultatet visade att egenskaper hos sÄvÀl individ som omgivande miljö var betydelsefulla för att fortsÀtta yrkesarbeta.

Den rÄdande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara krÀsen vad gÀller arbetssituation. Som arbetsgivare innebÀr detta att man bör tillhandahÄlla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begÀra ett commitment frÄn arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades pÄ tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod.

Abstract The main purpose of this study was to investigate if and how the employees in elderly care experience stress and which underlying causes they understand to be important in their work situation. The purpose was also to investigate whether Karaseks and Theorells demands and control models could be used to explain the employees feelings of stress and to see in which categories the participants are in. Furthermore, the purpose was also to understand the participants work situation and to describe the factors and remedies the employees perceive to contribute to the stress levels at their workplace. 81 questionnaires were distributed at three different locations, two of which were in Ronneby and one in Örebro. 56 people answered the questionnaires.

I call centers bedrivs medlyssning av telefonsamtal i syfte att kontrollera, övervaka, utbilda och utveckla telefonsĂ€ljare. Åtta telefonsĂ€ljare deltog i reflexiva intervjuer om upplevelser av medlyssning i utgĂ„ende telefonförsĂ€ljning. Det utkristalliserades fyra teman angĂ„ende hur telefonsĂ€ljare vill att medlyssning ska gĂ„ till samt vad telefonsĂ€ljare upplever som frĂ€mjande respektive hĂ€mmande i medlyssningssituationen: Organisatoriska förutsĂ€ttningar vilket innefattar coachernas arbetssituation samt upplĂ€ggningen av sĂ€ljproceduren; Coachens stil dĂ€r hjĂ€lpande och stödjande kontrasteras mot kontrollerande och vĂ€rderande; Coachens explicita kunskap inom produkt, marknad och försĂ€ljningsteori; Ramar vilket omfattar de yttre formerna för medlyssning. Slutligen diskuteras hur uppdragsgivare inom telemarketing kan pĂ„verka förutsĂ€ttningarna för medlyssning, hur sĂ€ljorganisationer kan bidra till en dynamisk lĂ€rmiljö och hur coacher kan beakta principer för ett erfarenhetsbaserat lĂ€rande. Framtida forskning kan inriktas pĂ„ att ta fram best practice inom medlyssning..

The aim of this study is to examine how the adult students in the Adult Education Initiative called Kunskapslyftet, experience their use of the Main Public Library in Linköping and how the librarians experience the change in their working situation after Adult Education Initiative has started in July 1997. Methods used in the survey are interviews with librarians and students in the Adult Education Initiative. I have also distributed questionnaires to some of the adult students and studied literature that describe students use of libraries. The result shows that the students generally are satisfied with the service they get from the librarians at the Main Public Library. It also shows that what the students mostly asked for, are help to search information about a subject and to find literature in the library.

Syftet med studien var att identifiera anstÀlldas upplevelser om förÀndringar pÄ arbetet. Författarna fokuserade pÄ hur förÀndrings-arbetet som bedrivs pÄverkat de anstÀllda ur ett hÀlso-perspektiv. Tidsperioden för arbetet var tio veckor. Totalt utdelades 250 enkÀter, dÀr de som tilldelades var 190 produktions-anstÀllda och 60 tjÀnstemÀn pÄ företaget Sandvik Materials Tech-nology, avdelning Wire. Data behandlades med hjÀlp av SPSS som Àr ett statistiskt databehandlingsprogram.

Föreliggande studie behandlar frÄgan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glÀdje pÄ sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, dÀr teman och frÄgor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes pÄ ett behandlingshem i VÀstra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nÄdde upp till de fysiska krav som stÀlldes pÄ dem, de var stÀndigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda pÄ sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lÀrt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta Ät sig av pÄfrestningar frÄn klienter. Intervjupersonerna kÀnde meningsfullhet och glÀdje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en kÀnslomÀssig innebörd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvÄrdssatsning pÄverkat den anstÀlldes hÀlsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har pÄ den enskilde individen. Unika berÀttelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. UtifrÄn bÄde en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anstÀllda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och Äsikter om friskvÄrdsbidraget. De anstÀllda inom Halmstad kommun ansÄg att deras hÀlsa förbÀttrats och dÀrmed ocksÄ deras arbetssituation samt privata sfÀr. I satsningar av det hÀr slaget Àr det viktigt att det finns en förstÄelse för varandra, organisation ? individ, dÀr alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin Äldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger pÄ förskolor med Äldersblandat samt Äldershomogent arbetssÀtt. Dessa delar sammanstÀlldes och jÀmfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med Äldersblandade barngrupper Àr mer missnöjda med sitt arbetssÀtt Àn de med Äldershomogent arbetssÀtt. Vi har kunnat se ett samband mellan pÄverkan pÄ sin arbetssituation och hur nöjd man Àr med denna.