Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmärksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 då man påpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad på produktion och nu ville man att undervisningen även skulle koncentreras på de två första stegen, idé och planering. Detta synsätt har utvecklats i de kommande läroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd är planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mål att uppnå för de elever som slutar nian är att kunna planera arbeten. Studien bygger på tre textillärares sex elevers syn på planering samt lärarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Goal-Oriented Action Planning (GOAP) är en AI-arkitektur som tillämpar ett måldrivet beteende åt agenter i spel. Mål uppnås genom att planer med åtgärder genereras med hjälp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport är att undersöka hur två sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP.De experimenten som används är dels en miljö där agenter simuleras, samt ett test där planer genereras för samtliga implementerade mål utan rendering och simulering av agenter. Data som utvärderas är bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer.Utvärderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt är 38 % snabbare än IDA* vid planering av åtgärder i GOAP.

Föreliggande examensarbetes syfte är att belysa fem utvalda matematiklärares sätt att se på planeringen av sin undervisning, samt att se vilken roll kursplanen spelar i lärarnas planering. Arbetet baseras på en intervjustudie som är utförd på grundskolans senare del. Av lärarnas beskrivningar i intervjuerna att döma så planerar de ganska likt varandra. Lärarnas planering utgår främst ifrån läroboken, de ger också uttryck för, i sin beskrivning, att eleverna är en viktig utgångspunkt för planeringen. Lärarna använder inte kursplanen som ett direkt underlag för planeringen, men de ser läroboken som en förlängning av kursplanen och på så sätt menar de att undervisningen tillgodoser kursplanens mål.

Det finns stora besparingsmöjligheter i byggbranschen genom effektivare kommunikation och planering. Examensarbetet har genomförts på tre av Q-gruppens byggarbetsplatser i Stockholmsområdet. En ombyggnation/ nyproduktion av lägenheter och lokaler i Saltsjöbaden, en nyproduktion av lägenheter och förskola på Södermalm samt en ombyggnation av lokaler i Folksamhuset på Södermalm. Kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och en omarbetning av en befintlig Gantt tidplan till en LoB (Line of Balance) tidplan visar hur situationen med kommunikation och planering i byggbranschen upplevs av platsledning och yrkesarbetare samt hur det kan förbättras.Examensarbetet omfattar två delar där kommunikation mellan platsledning och yrkesarbetare på byggarbetsplatsen är den ena och användning av LoB planering är den andra.Examensarbetet visar att de som arbetar i produktionen gärna ser en kombination av planeringsmetoderna Gantt och LoB. Samtliga intervjuade är överens om att en väl fungerande kommunikation och planering är väsentligt för att projekt ska fortlöpa smidigt.

Syftet med arbetet är att undersöka lärares syn på planering och hur ämnesplanering för kurser och lektioner fungerar i ämnena Geografi och Idrott och hälsa. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning använts. Intervjuer har genomförts med fyra geografilärare och fyra idrottslärare på fyra olika skolor. Svaren delges som utvalda citat i resultatdelen. De följs av en fenomenografisk analys av resultatet, där svaren delas in i kategorier.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstående kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillväxtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har påverkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla är olika teorier om urban tillväxt. Undersökningen utgår ifrån fem kommuner med en översiktsplan från tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrån de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillväxt för att ge förståelse för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har påverkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar på en förändring över tid som pekar mot mer tillväxtorienterad planering..

Arbetet behandlar grönstrukturen, begrepp och planering, vilket resulterar i en programskiss för grönplanen för Lindesberg. I en litteraturstudie tas begrepp från olika berörda aktörer upp, och en sammanfattad definition av begreppet ges. De funktioner och värden som grönstrukturen tillskrivs gås igenom, detta både för att bredda förståelsen av begreppet och för att undersöka vad en grönplan bör innehålla. Vidare presenteras grönstrukturen i planeringen, i en litteraturstudie och genom studerade dokument om planering av grönstruktur från tre kommuner: Örebro, Växjö och Habo. Relevanta dokument från Lindesberg beskrivs för att lägga en grund till programskissen.

Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärares didaktiska överväganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. Utgångspunkten i studien ligger i hur förskollärarna på de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehåll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgår från ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frågeställningar har fyra samtalsintervjuer med förskollärare på de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar på att förskollärarna förhåller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollärarens didaktiska planering i relation till platsen. Således varierar det om det är platsen som styr planeringen eller om det är valet av verksamhetsinnehåll som styr platsvalet.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Peab anläggning i Karlstad och har varit inriktat mot att med hjälp av visuell planering öka produktiviteten i anläggningsbranschen. Detta genom att fokusera på involvering, engagemang och förståelse hos produktionspersonalen för projektet och hur deras arbete påverkar arbetskollegorna. Visuell planering (ursprungligen visible planning) är ett verktyg som utvecklades av Toyota för att korta ledtiderna i sin produktutveckling. Metoden syftar till att visualisera målen och fokusera på individen vilket främjar teamwork och ledarskap. För att samla information har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Arbetsplatser har besökts för att få en ökad förståelse för hur visuell planering används i praktiken. Personalen vid Peab anläggning i Karlstad har deltagit och varit behjälpliga under arbetets gång. Som resultat av examensarbetet har verktyg tagits fram för att leda projekt och dessa används idag på ett av Peabs projekt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Examensarbete/D uppsats 20 poäng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola.

Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare på temalekplatsen Spiralen och även tjänstemän vid Malmö stad, som är ansvariga för planeringen av lekplatsen. Mina resultat visar att besökare vid temalekplatsen Spiralen inte alltid använder och uppfattar lekplatsen på det vis som platsen är planerad. Ett samarbete mellan människor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbättrad utemiljö för barn. Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, lekplats, planering, säkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö.