The process of food production has changed dramatically over the past one hundred years. Industrialization has led to large units of production, manufacturing, distribution, marketing and retail business. The final food product, in this system, is quite often fairly anonymous and the consumer will most likely know very little concerning the origin of the product. In recent years, the market for locally produced food has grown. There is an increasing interest in and demand for locally produced food items.

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

This bachelor thesis concerns a region in central Turkey ? Cappadocia - and its need of a sustainable tourism development. A town called ÜrgĂŒp is located in the centre of this region, which mainly consist of a rich geographic, cultural and historic access.Our focus in this essay will be concerning ÜrgĂŒp and the importance of a sustainable tourism development. Our intensions are to examine what ÜrgĂŒp has to offer as a tourist locality and how ÜrgĂŒp can maximise its visitors through a sustainable development. We also examine how the locality can be developed in a tourist perspective.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare uppfattar att undervisningen Àr organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lÀrare pÄ skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig Ät organisatoriskt. DÀremot varierade de enskilda skolornas undervisningssÀtt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen Àr att lÀrarna efterlyser mer samarbete med lÀrarna i svenska som andrasprÄk och modersmÄl.

Flera stÀder och regioner har börjat arbeta tillsammans för att stÀrka sina gemensamma positioner och öppna nya möjligheter för företagen i regionen. Genom att etablera sÄ kallade logistiknav kan samarbete mellan olika aktörer i regionen ske pÄ nya villkor. GÀvle-BorlÀngeregionen kommer till hösten 2011 att lansera MellanSveriges LogistikNav, som har som mÄl att bli etablerat som varumÀrke och stÀrka affÀrsmiljön i regionen. Vi fick i uppdrag av Mellansvenska Handelskammaren, som ligger bakom MellanSveriges LogistikNav att se nÀrmare pÄ ett antal frÄgestÀllningar angÄende logistiknav runt om i Sverige och förutsÀttningarna för att starta upp detta i denna region. TillvÀgagÄngssÀttet som vi valde att anvÀnda i arbetet för att uppnÄ vÄrt syfte var att först gÄ igenom den teori som fanns kring logistiknav och lokaliseringskriterier.

Det finns mycket som pekar pÄ att turismen i Stockholmsregionen kommer att öka i framtiden. GÀstnÀtterna har de senaste Ären ökat stadigt och i Svensk turisms Vision 2020 Àr mÄlet att turismen ska öka och att Sverige ska bli en attraktiv besöksdestination. Runtom i vÀrlden finns det mÄnga exempel pÄ exploaterade omrÄden som i brist pÄ hÄllbar turismutveckling tagit skada, bÄde naturomrÄden och lokala samhÀllen. För att en destination ska kunna vara attraktiv krÀvs noga planering och ett samarbete mellan aktörer och lokalbefolkning.Studien utgÄr frÄn begreppet hÄllbar turism med huvudfokus pÄ de sociala aspekterna. Undersökningen bygger pÄ turismens pÄverkan och vilken betydelse den har för det lokala samhÀllet i Stockholms skÀrgÄrd.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

Hur medborgarna kan pĂ„verka sin nĂ€rmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen stĂ„r i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts pĂ„ tre öar utan broförbindelse i den svenska skĂ€rgĂ„rden. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i UmeĂ„ kommun skiljs Ă„t, till viss del, vad gĂ€ller befolkningasantal, yta och avstĂ„nd till fastlandet medan likheten bestĂ„r av beroendet av fĂ€rjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrĂ„gor. Med hjĂ€lp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information frĂ„n respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen frĂ„n vison till genomförande. Dessutom har jag tittat pĂ„ hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

Konkurrens har varit den gÀllande synen under en lÄng tid för hur företag ska tÀnka och agera pÄ en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger Àven lÀgre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning pÄ lÄng sikt. Allt eftersom marknaden förÀndras har en blandning av dessa uppstÄtt, det vill sÀga coopetition. Detta innebÀr att tvÄ eller flera aktörer samarbetar trots att de Àven Àr konkurrenter.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om lÀraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhÄllningen, dessutom hur lÀraren enkelt kan arbeta med detta i klassen.Vi har valt att prova nÄgra samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende pÄ att stÀrka sammanhÄllningen. Klassen vi valde att anvÀnda var inte van att arbeta pÄ detta sÀtt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhÄllning Àr viktigt att börja med tidigt dÄ det Àr svÄrt att Àndra pÄ elevers invanda mönster. Sedan sÄg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjÀlpte eleverna att förstÄ sin egen möjlighet att förÀndra och förbÀttra klassens sammanhÄllning..

MÀnniskan pÄverkas bÄde medvetet och omedvetet av den miljö som hon befinner sig i. Eftersom landskapsbilden beskriver upplevelsen av den omgivande miljön Àr dess vÀrde i högsta grad betydelsefull för oss. Landskapsbilden Àr en mÄngfald av bilder lagrade ovanpÄ varandra, och vittnar om vÄra förfÀders levnadssituation och utveckling. FörmÄgan att tolka vÄr egen historia tillför oss vÀrden av identitet, trygghet och kunskap om sammanhang i tiden och i omgivningen. För dessa vÀrden Àr landskapsbilden mycket viktig att bevara. Det kulturarv som vi tillför landskapsbilden idag Àr lika viktigt att bevara som det befintliga kulturarvet, men dess utveckling och förÀndring mÄste ske med varsamhet för att inte vÀrdefulla spÄr av tidigare kulturmiljöer raderas.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ problemen och motsÀttningarna som kan uppstÄ vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger pÄ vÀgprojektet Norra lÀnken i Stockholm dÀr lagen om nationalstadsparken och hur den Àndrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagÀndring sett ut Àr en av de frÄgestÀllningar som stÀlls. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur Äsikter gÄr isÀr och hur geotekniska svÄrigheter i kombination med vissa aktörers motstÄnd mot vÀgbygget har fördröjt projektets fÀrdigstÀllande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lÀrmiljön samt vad de anser Àr en stimulerande lÀrmiljö. Metoden som anvÀnts för att samla in data Àr intervjuer med enskilda lÀrare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dÀr det undersökta fenomenet Àr lÀrares uppfattningar av den fysiska lÀrmiljön. Resultatet av studien visar pÄ att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla Àr kritiska aspekter till att etablera och underhÄlla en god lÀrandemiljö. Resultatet visar Àven pÄ de skillnader och likheter som finns i lÀrares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Denna uppsats kartlÀgger de centrala faktorerna som pÄverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De frÀmsta faktorerna Àr ökat intresse för styrelsens funktion bland allmÀnheten, ökad opinion kring mÄngfald i styrelsen samt förÀndring av styrelsens funktion.