Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Syftet med denna studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svÄrt att fÄ in i skolans praxis och att mycket beror pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt, samt vilka metoder och arbetsformer som anvÀnds för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lÀrare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande Àr den pedagogiska planeringen. Det Àr ett redskap som tydliggör mÄlen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlÀrning..

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.

Inom barnmorskans arbetsomrÄden vÄrdas gravida och barnafödande kvinnor med utvecklingsstörning. Syfte: att undersöka svenska barnmorskors uppfattningar om vÄrden under graviditet och förlossning för kvinnor med utvecklingsstörning. Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys av svar frÄn öppna frÄgor. FrÄgeenkÀten sÀndes till 600 slumpmÀssigt utvalda barnmorskor inom mödravÄrden (n=300) och förlossningsvÄrden (n=300). Total svarsfrekvens var 62,5 %.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor anvÀnder professionell tolk som verktyg i omvÄrdnaden av patienter som inte behÀrskar det svenska sprÄket samt hur kommunikationen möjliggörs dÄ professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvÄrdnad anvÀndes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor frÄn tre olika avdelningar pÄ samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk anvÀndes i begrÀnsad utstrÀckning och att sjuksköterskor istÀllet frÀmst tog hjÀlp av anhöriga och flersprÄkig personal för att kommunicera med patienter som inte behÀrskar det svenska sprÄket. Endast ett fÄtal sjuksköterskor i studien kÀnde till att sprÄktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna sÄg fler nackdelar Àn fördelar med tjÀnsten.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Sammanfattning Syftet med projektet Àr att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med maskinsamverkan mellan spannmÄlsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gÄrdar, varav tvÄ av gÄrdarna Àr belÀgna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De tvÄ andra gÄrdarna Àr belÀgna i Surahammars kommun och Àr intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprÀttats för varje gÄrd innan och efter ett intrÀde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jÀmförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gÄrd.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

?Re:Regional? is a diploma work by Sanna Alm and Ylva Hedin, for the Master?s Programme in Spatial Planning presented at the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden. ?Greater Helsinki Vision 2050 ? International Ideas Competition? was the starting point of this study. The competition was launched the 15th of December 2006 and the closing date was the 31st of May.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte Àr att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i sÄ fall ser ut. Fokus ligger pÄ elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgÄr ifrÄn i vÄr studie Àr Antonovskys KASAM-teori och systemteori.

Denna uppsats Àr i huvudsak en empirisk studie i hur skolledare och företrÀdare frÄn olika företag och branschorganisationer ser pÄ varandra utifrÄn ett samarbetsperspektiv. Vi har genomfört 10 intervjuer med rektorer samt 5 intervjuer med representanter för olika företag. Syftet med uppsatsen Àr att utforma en modell som bÄda parter kan anvÀnda nÀr de ingÄr samarbete. Anledningen till att vi valt att skapa en modell Àr att det finns mÄnga former för samarbete och olika former innebÀr olika typer av risker och konsekvenser som samarbetsparterna bör ta i beaktning. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till tre aspekter som pÄverkar varandra mer Àn annat: Val av företag/samarbetspartner Typen av företag, oftast förknippat med branschen som företaget Àr verksamt inom, har en central roll för dels hur samarbetet kan utformas, dels olika risknivÄer som samarbetet innebÀr.

The study focuses on mapping how well prepared the counties in the west region of Sweden is in case of restructuring. The study explores what kind of activities and routines that contributes to prepare the organization for restructuring. The study also aims to investigate the effect of precedent restructuring, and if the counties who experienced restructuring are more prepared than others.The research within the field of restructuring characterizes of an evaluating nature and the focus has been after the restructuring occurred. There have also been a lot of studies of the negative consequences on individual and organizational level. Since downsizing is a frequently used method by management despite its consequences is it important to investigate how organizations can learn and thereby be more prepared for restructuring.

Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma socialt hÄllbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun.

The topic of this thesis interest is the relation between branding as a place making/marketing technology and the process of regionalization. The main proposition advocated is that the officially communicated image of the Øresund Region, as a cohesive place and community, is a space that has been configured with branding and can be described as a territorial simulation. The concept of territorial simulation consists of two conjoined terms: simulation which aim at explaining the idiosyncratic brand image, as a social formation, which does not represent the place it imitates but commoditise it; and territorial which seeks to visualize the process of the unfolding of this image as a territory. The main argument is made in the third chapter, which traces the process of actualization of the brand image as a territory: ?Øresund?.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.