Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tÀtorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrÄgan pÄ bostÀder i tÀtorter med god tillgÄng till kommunikationer. Boende nÀra kollektivtrafiknoder ger god tillgÄng till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor Àr buller. BostÀder i tÀtorter planeras genom detaljplaner. Kommunen Àr ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers Äsikter i beaktning.

Timtilldelningen för idrottsÀmnet har sedan mitten pÄ 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara mÀrkligt i en tid dÄ vi rör oss allt mindre Àn nÄgonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen pÄ detta utfÀrdade regering 2003 en tillskrivning i lÀroplanen. TillÀgget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

KlimatförÀndringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebÀra stora pÄfrestningar pÄ stÀder. Socio-ekologisk resiliens Àr ett sÀtt att förstÄ motstÄndskraft och förÀndring hos sociala och ekologiska system. För att göra stÀder mer motstÄndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhÄllningssÀtt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan ocksÄ betraktas som en brygga mellan social hÄllbarhet och ekologisk hÄllbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hÄllbarhet med ekologisk hÄllbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgÄngspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjÀlp av dessa fyra utgÄngspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

AbstractThe aim of this essay was to examine the process from the teachers plan to what the stundents actually learned in the history subject. Too respond to the aim, I have performed interviews with one teacher, four students and also observed one lesson. The interviews and observations have been analysed according to other writers works in this subject. The questions the essay starts out from is: What is the teachers plan for the lesson? How did the teacher and the students carry trough the lesson? Have the students achieved the teachers aim for the lesson? Thanks to the teachers plan for the lesson, how the teacher carried trough the lesson, and the teachers relation to the students, there was good conditions for learning.

Frihamnen Ă€r ett mycket centralt belĂ€get, gammalt handelshamnsomrĂ„de, i Göteborg, som angrĂ€nsar Hisingen i norr och Göta Ă€lv i söder. OmrĂ„det var en gĂ„ng i tiden sveriges största och enda oceanhamn. NĂ€r varvskrisen slog till under 70-talet drabbades Frihamnen hĂ„rt, likt mĂ„nga andra hamnar. Varvet och hamnverksamheten avvecklades successivt och kvar blev en stor yta mark som frigjordes för andra Ă€ndamĂ„l. Sedan dess har diverse företag huserat i de kvarvarande byggnaderna och omrĂ„det har haft, och har fortfarande, funktion som arbetsplats. Idag Ă€r Frihamnen en del av Göteborgs Stads utvecklingsomrĂ„de Centrala Älvstaden, vilket Ă€r det gemensamma namnet för Norra Älvstranden och Södra Älvstranden. Arbetet med Frihamnen Ă€r i dagslĂ€get i ett undersökande stadie och inga konkreta planer har Ă€nnu arbetats fram..

Syftet med den hÀr studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och sjÀlvförtroende. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat elever mellan sju och tolv Är, pÄ fyra skolor i SkÄne som har anpassad motorisk trÀning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkÀnde att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bÀttre motoriskt och kÀnner att de trivs och vÄgar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt trÀning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?mÄ-bra-kÀnsla? nÀr de Àr fysiskt aktiva.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Vi har lÀst pÄ Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. PÄ denna utbildning lÀgger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lÀrandet i skolan och pÄ fritiden. En stor del av utbildningen behandlar ocksÄ det talade och skrivna sprÄket. VÄr studie grundar sit pÄ intervjuer av en klasslÀrare, en fritidspedagog och en idrottslÀrare gjorda pÄ en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi lÀst litteratur kring Àmnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.

Transitorisk ischemisk attack (TIA) Àr en allvarlig förvarning till stroke som kan förorsaka bÄde omfattande funktionsnedsÀttning och död. Det finns idag stark evidens för att fysisk aktivitet har en viktig roll i prevention av stroke. Fysisk aktivitet pÄ receptŸ (FaR), Àr en metod som numera anvÀnds i vÄrden för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer som har drabbats av TIA upplevde att bli ordinerade FaRŸ, i vilken utstrÀckning de följde receptet och hur deras fysiska kapacitet pÄverkades av interventionen. Metod: Fem personer som varit inlagda vid PiteÄ Àlvdals sjukhus pÄ grund av TIA deltog i studien.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att beskriva den befolkningsutveckling som pÄgÄr i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanstÀlla metoder frÄn forskning och beprövad erfarenhet som anvÀnds för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i RÀvemÄla, som Àr en tÀtortsnÀra landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som anvÀnds och kan anvÀndas för att försöka nÄ en positiv utveckling. Tingsryds kommun och RÀvemÄla tÀtort lider bÄda av en negativ befolkningsutveckling och en Äldrande befolkning. Den mest anvÀnda metoden för att nÄ en positiv utveckling Àr marknadsföring, vilket Àr den mest anvÀnda metoden i riket för att öka befolkning.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lÀrare menar nÀr det gÀller för- och nackdelar med ett sÄdant arbetssÀtt. Jag har studerat Àmnet genom att lÀsa litteratur och genom att intervjua fyra lÀrare. Resultatet visar att litteraturen sÄg bÄde för- och nackdelar med arbetssÀttet"eget arbete"medan lÀrarna sÄg mest fördelar. UpplÀgget av"eget arbete"sÄg olika ut pÄ skolorna men alla skolor gjorde nÄgon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av lÀraren. SjÀlv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog Àr den bÀsta lösningen..

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera pĂ„ grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehĂ„llet, lĂ€raren, förĂ€ldrarna, betygen eller kompisarna som bestĂ€mmer om eleverna Ă€r fysiskt aktiva eller inte? Den hĂ€r studien undersöker vad som motiverar bĂ„de de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lĂ€rare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit bĂ„de kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig pĂ„ 49 ifyllda enkĂ€ter av bĂ„de killar och tjejer frĂ„n grundskolans senare Ă„r samt tre intervjuer med behöriga lĂ€rare inom Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det Ă€r roligt, de mĂ„r bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de fĂ„r mer möjlighet att pĂ„verka lektionsinnehĂ„llet och ett varierat utbud av aktiviteter.

I dagens samhÀlle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal mÀnniskor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gÀller att skapa attraktiva utemiljöer som fÄr mÀnniskor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och trÀning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom omrÄdet, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur mÀnniskors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.

Bakgrund: Det sker en ökning i vÀstvÀrlden av gravida kvinnor som Àr överviktiga eller lider av fetma. NÀrmare 40 procent av de gravida i Sverige Àr överviktiga och drygt 10 procent Àr feta. SÄ mÄnga som en tredjedel av gravida kvinnor klassas som fysiskt inaktiva. Detta gör omrÄdet folkhÀlsovetenskapligt relevant dÄ fysisk inaktivitet och övervikt har samband med flera folksjukdomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur fysisk aktivitet frÀmjas hos gravida kvinnor.