Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är definierar begreppet hÀlsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hÀlsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga idrottslÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Samtliga idrottslÀrare arbetar inom samma kommun pÄ tvÄ olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet Àr att idrottslÀrarna var eniga om att de genom sin undervisning i hÀlsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. DÄ samtliga arbetar i skolans tidigare Är menar de att den fysiska aktiviteten Àr den frÀmsta pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, att eleverna fÄr rörelseglÀdje och tycker det Àr roligt med fysisk aktivitet samt att de fÄr kroppskÀnnedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hÀlsa. Att eleverna fÄr lÀra sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hÀlsa, men ocksÄ att kÀnna sig delaktig och kÀnna att man Àr en i sammanhanget. Ett livslÄngt lÀrande om hÀlsa var de flesta idrottslÀrarna medvetna om att ge sina elever.

Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, dÀr sÀrskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet pÄverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? anvÀndes som frÄgestÀllningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrÄn en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivÄ och mÄlinriktningar mellan individer som bor pÄ landsbygden respektive i stÀder. I studien undersöktes Àven om motivationsnivÄn skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som anvÀndes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mÀtinstrument anvÀndes enkÀter. 73 stycken respondenter besvarade enkÀten som bestod utav 17 frÄgor skapade efter vÄrt syfte och frÄgestÀllningar med uppsatsen och avslutades med en öppen frÄga för att fÄ en bredare förstÄelse. Resultatet analyserades med hjÀlp av SPSS för att jÀmföra svaren mellan mÀn och kvinnor men Àven mellan bostadsorter.

Diabetes typ 2 Àr en folksjukdom som stÀndigt ökar i VÀrlden. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan göra för att hjÀlpa patienten till en förbÀttrad egenvÄrd genom Àndrade kostvanor i deras dagliga liv. Studien baserades pÄ 10 vetenskapliga artiklar och huvudkategorier som innefattade information/undervisning, samordning samt stöd. Dessa var uppdelade i sju underkategorier: kost, fysisk aktivitet, mÄl och planering, bemötande, motivation, kontakt och uppföljning, problemlösning, vilka presenterats i resultatet. Det framkom i studien att sjuksköterskan hade en en viktig funktion i patientens egenvÄrd genom att undervisa bÄde informellt och formellt samt vara ett stöd för framtida livsstilförÀndringar..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör grĂ€nslöst arbete och mental samt fysisk hĂ€lsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anstĂ€llningsförhĂ„llanden sĂ„ som fastanstĂ€llning och ej fastanstĂ€llning och om de skiljer sig Ă„t beroende pĂ„ arbetsvillkor och hĂ€lsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var mĂ€n. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hĂ€lsa. Det visade sig Ă€ven att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanstĂ€llda och ej fastanstĂ€llda.

Bakgrund: Idag Àr det allmÀnt kÀnt att fysisk aktivitet Àr bra för vÄr hÀlsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. MÄnga lÀnder har rekommendationer för minsta nivÄ av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig pÄ forskning om nivÄer av fysisk aktivitet i förhÄllande till hÀlsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivÄn hos olika grupper i samhÀllet.

I dagens postmoderna samhÀlle har mÀnniskor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte lÀngre ingÄr som en naturlig del i vardagen, mÄste varje individ ta ansvar för sitt motionerande pÄ egen hand. Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolÀmnet Idrott och hÀlsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

Syftet med examensarbete var att belysa kosten och den fysiska aktivitetens betydelse för eleverna samt att beskriva vilka förutsÀttningar som en högstadieskola och en gymnasieskola skapar för elevernas kostvanor och fysisk aktivitet. En kvalitativ undersökning har legat till grund för vÄra resultat och dÄ i form av intervjuer. Informanterna var Ätta till antalet och vi sÄg dem som nyckelpersoner inom ovanstÄende omrÄden pÄ de respektive skolorna. Resultatet av undersökningen visade att det i dagslÀget fanns ett litet samarbete mellan personalen och mellan Àmnena, detta skulle med fördel kunna utökas för att skapa goda förutsÀttningar för att eleverna ska fÄ goda kostvanor och utöva daglig fysisk aktivitet. Högstadieskolan skapade bÀttre förutsÀttningar i nulÀget Àn gymnasieskolan för fysisk aktivitet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken pÄverkan har den fysiska skolmiljön, och pÄ vilket sÀtt har miljön anpassats?? Vilka begrÀnsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna sjÀlva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lÀrare pÄ begrÀnsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmÀrgsbrÄck, alla pojkar (14-17 Är), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lÀrare varav tvÄ mÀn och en kvinna (30-51 Är). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter lÄnga. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn tvÄ olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i planeringsprocessen. Vi undrade hur den hÀr metoden kan pÄverka utformningen av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara pÄ brukarnas upplevelser. Samt hur man kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen av ett omrÄde. Arbetet har resulterat i ett planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.

Mitt examensarbete gĂ„r ut pĂ„ att ge förslag till stadsomvandling av ett industriomrĂ„de i centrala Malmö, Ă€ven kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskĂ€lla till exploatering av omrĂ„det under förutsĂ€ttning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av omrĂ„det har gjorts, dĂ€r de befintliga och planerade förutsĂ€ttningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger pĂ„ strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men mĂ„let Ă€r ocksĂ„ att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostĂ€der, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av omrĂ„det Ă€r bevarandet av den Ă€ldre bebyggelsen inom omrĂ„det och hur man förhĂ„ller sig mellan gammalt och nytt. Även den frĂ„gan har jag utrett, dock i en mindre omfattning..

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohÀlsa Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de Àldre dÄ Äldrandet innebÀr bÄde biologiska, psykologiska och sociala förÀndringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan. Förklaringarna till detta Àr mÄnga, allt frÄn att det motverkar Älderns sjukdomar till att det hjÀlper mÀnniskan att hantera stress. Aktivitetsteorin Àr en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det bÄde inre och yttre hinder mot att den Àldre mÀnniskan Àr fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr en central del i omvÄrdnad och ingÄr i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet Àr fysisk beröring ett grundlÀggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvÄrdnadspersonalen möta pÄ ett respektfullt och ödmjukt sÀtt och det Àr skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det Àr för mÀnnen nÀst intill tabubelagt med det kroppsliga vÄrdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvÄrdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvÄrdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Att mÀnniskor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv Àr ett faktum och ett vÀxande samhÀllsproblem. Folks hÀlsa blir allt sÀmre och mÄnga sjukdomar hade kunnat förhindras med hjÀlp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvÄrdsaktiviteter. I studiens syfte stÀlls frÄgan varför folk vÀljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvÄrdstiden i Företag AB. Det efterfrÄgas ocksÄ om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förÀndrad friskvÄrd i Företag AB.Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvÄrd i företaget.