Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att mÀta sambandet mellan betyg i idrott och hÀlsa och spenderad tid pÄ fysisk aktivitet utöver skolidrotten i Ärskurs nio. FrÄgestÀllning:Finns det nÄgot samband mellan niondeklassares betyg i idrott och hÀlsa och avsatt tid för fysisk aktivitet utöver skolidrotten och hur ser det i sÄ fall ut? MetodTotalt 91 elever i Ärskurs nio frÄn tvÄ olika skolor fick besvara en pilottestad enkÀt med frÄgor om idrottsbetyg och antal timmar fysisk aktivitet pÄ fritiden. Samband mellan elevens betyg och aktivitetsgrad analyserades med hjÀlp av korrelationsanalys enligt Spearman. Betygen överfördes till siffervÀrden för att medelbetyg skulle kunna berÀknas med avseende pÄ hur mycket tid för fysisk aktivitet eleverna rapporterar. ResultatResultaten baseras pÄ 86 fullstÀndigt ifyllda enkÀter. Inget samband kunde ses mellan elevens idrottsbetyg och aktivitetsgrad.

Fysisk aktivitet Àr livsviktigt för mÀnniskan, hon Àr konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhÀlle som vi idag lever i har en mÀngd folksjukdomar sÄ som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit pÄ grund av den livsstil vi för. VÄr livsstil lÀggs till grunden redan i barndomen och det Àr dÀrför viktigt att vi tidigt uppmuntrar vÄra barn till att röra pÄ sig. Det Àr dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det Àr viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse Àr viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland 6 till 16 Är gamla svenska barn har ökat i takt med att fysisk inaktivitet har blivit allt vanligare. För att övervinna fetman mÄste ÄtgÀrder göras för att kunna öka den fysiska aktiviteten samt att man mÄste kunna förstÄ innerbörden med den. Syfte: Att beskriva vilken betydelse fysisk aktivitet har för svenska pojkar och flickor i grundskoleÄlder med övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, dÀr tio artiklar har granskats. Resultaten sammanfattades efter att de mest meningsfulla enheter samlats och teman valts ut utifrÄn dessa.

Patienter vet att det Àr viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet fÄ varför, vilket leder till brist pÄ motivation. Patienter saknar kunskap angÄende livsstilsförÀndringar och vilka effekter som sekundÀrpreventiva ÄtgÀrder har efter hjÀrtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rÄdgivning efter en hjÀrtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundÀrprevention efter hjÀrtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar.

JÀmstÀlldhet Àr ett vitt begrepp vilket kan göra det svÄrt att tillÀmpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare nÀr detta vida begrepp ska ge konkret vÀgledning i den direkta fysiska planeringen, alltsÄ nÀr det stÀlls krav pÄ nÄgot som Àr sÄ brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. SÀrskilt nÀr det inte heller explicit finns nÄgot stöd i plan- och bygglagen. UtifrÄn detta Àr det intressant att undersöka hur kommuner anvÀnder begreppet jÀmstÀlldhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstÄs inom den fysiska planeringen.Syftet med uppsatsen Àr att studera om och hur begreppet jÀmstÀlldhet anvÀnds i kommunala översiktsplaner. Vidare Àr syftet att undersöka om det gÄr att finna diskurser om jÀmstÀlldhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jÀmstÀlldhet.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen utgÄr frÄn och ska besvara Àr följande:Hur anvÀnds jÀmstÀlldhet i de kommunala översiktsplanerna?I vilka sammanhang anvÀnds jÀmstÀlldhet? Inom vilka Àmnen anser kommunerna att det Àr relevant att lyfta jÀmstÀlldhetsperspektivet?Vilka förestÀllningar om jÀmstÀlldhet förekommer? Hur förstÄs begreppet?För att besvara frÄgestÀllningarna har en diskursanalys genomförts.

Fysisk aktivitet kan frĂ€mja bĂ„de fysisk och psykisk hĂ€lsa. PĂ„ senare tid har uppmĂ€rksamhet Ă€gnats Ă„t att nĂ„ förstĂ„else för vilka faktorer som pĂ„verkar individers fysiska aktivitet. Syftet med studien var att, bland fysiskt aktiva personer, fĂ„ ökad förstĂ„else i vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet samt vilka eventuella försvĂ„rande omstĂ€ndigheter som finns och vad individerna gör för att överkomma dem. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades genom induktiv tematisk analys. I enlighet med tidigare forskning och beteende- och motivationsteorier visade resultatet att det var viktigt att det var nöjesfyllt att vara fysiskt aktiv, att individerna upplevde att deras fysiska och mentala hĂ€lsa pĂ„verkades positivt samt att det var en betydelsefull social aktivitet.

Fysisk aktivitet förknippas med en rad positiva effekter pÄ bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan hosde allra flesta, och forskningen visar att det Àr viktigare att ha en god kondition Àn att ha ett BMIunder 25. Forskningen visar pÄ utbredd stigmatisering och negativ sÀrbehandling av tjockapersoner, bland annat hos trÀningsinstruktörer, och medvetenheten om detta kan leda till ökad riskför depression och till undvikande av fysisk aktivitet hos tjocka personer. Den hÀr studien utgickfrÄn fettacceptans och paradigmen Health at Every Size (HAES). Syftet med studien var att belysatjocka personers upplevelser av faktorer som frÀmjar eller hindrar deras inkludering och deltagandei sammanhang för fysisk aktivitet. En kvalitativ forskningsstrategi valdes och datainsamlingenskedde med semistrukturerade intervjuer med sju tjocka personer.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Kronisk hjÀrtsvikt (KHS) tillhör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Samsjukligheten av dessa tvÄ sjukdomar Àr stor och patienterna har en liknande symtombild som exempelvis andfÄddhet och trötthet. Fysisk aktivitet Àr en viktig faktor vid hantering och behandling av dessa sjukdomstillstÄnd. Tilltro till den egna förmÄgan (self-efficacy) har kommit att framstÄ som en pÄverkansfaktor för livsstilsförÀndring gÀllande fysisk aktivitet.Syftet var att jÀmföra utövad fysisk aktivitet och self-efficacy till fysisk aktivitet bland patienter med KOL och KHS i primÀrvÄrden. Vidare var syftet att jÀmföra mÀn och kvinnor med KOL respektive mÀn och kvinnor med KHS.

Livsstilsrelaterade sjukdomar Àr ett vÀxande globalt problem, och fysisk inaktivitet Àr en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter Àr att motivera till hÀlsosammare levnadsvanor. En hÀlsofrÀmjande metod Àr fysisk aktivitet pÄ recept, FaRŸ, som anvÀnds i flera lÀnder, men vars effekt Àven har ifrÄgasatts. Syftet med studien var att undersöka vÀrdet av FaRŸ och vilka faktorer som pÄverkar det vÀrdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostÀder, och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar samhÀllsstrukturen. Arbetet syftar Àven till att ÄskÄdliggöra de regleringar och historiska hÀndelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser Àven att ta upp olika tillvÀgagÄngssÀtt att nÀrma sig funktionsintegreringen pÄ och innehÄller Àven ett exempel frÄn Danmark dÀr de försökt ta ett steg nÀrmare blandstaden..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhÄllande till individen. Syftet Àr Àven att undersöka förutsÀttningar för bostadsbyggande dÀr individen sjÀlv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi stÀller oss frÄgan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagslÀget och vad det kan bero pÄ. UtifrÄn ett teoretiskt angreppssÀtt som utgÄr ifrÄn strukturers pÄverkan och aktörers handlingar i samhÀllet undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande.

Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..

Arbetet behandlar grönstrukturen, begrepp och planering, vilket resulterar i en programskiss för grönplanen för Lindesberg. I en litteraturstudie tas begrepp frĂ„n olika berörda aktörer upp, och en sammanfattad definition av begreppet ges. De funktioner och vĂ€rden som grönstrukturen tillskrivs gĂ„s igenom, detta bĂ„de för att bredda förstĂ„elsen av begreppet och för att undersöka vad en grönplan bör innehĂ„lla. Vidare presenteras grönstrukturen i planeringen, i en litteraturstudie och genom studerade dokument om planering av grönstruktur frĂ„n tre kommuner: Örebro, VĂ€xjö och Habo. Relevanta dokument frĂ„n Lindesberg beskrivs för att lĂ€gga en grund till programskissen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares didaktiska övervÀganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. UtgÄngspunkten i studien ligger i hur förskollÀrarna pÄ de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehÄll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgÄr frÄn ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fyra samtalsintervjuer med förskollÀrare pÄ de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar pÄ att förskollÀrarna förhÄller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollÀrarens didaktiska planering i relation till platsen. SÄledes varierar det om det Àr platsen som styr planeringen eller om det Àr valet av verksamhetsinnehÄll som styr platsvalet.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.