Sökresultat:
1550 Uppsatser om Översättning av instrument - Sida 21 av 104
Prognostisering av sÀttning frÄnhög uppfyllnad i Högbytorp : Numerisk?analytisk jÀföelse samt uppmÀta sÀtningar
The purpose of this thesis was to examine if users of digital music games may acquire skills from the games that may be of use in learning to play a real instrument, that is a non-digitally simulated instrument like an acoustic piano. We have used Gee?s theory regarding a possible interconnection between different semiotic domains, and how this connection may enable a transfer of skills between related domains. In this thesis we examine possible skill transfer between the domains ?digital games? and ?non-digital instruments?. To examine our question formulation we chose to conduct a pilot study from which we collected both quantitative and qualitative data.
Kreativitet i Fotografisk bild : Vad, varför och hur
Med detta examensarbete vill jag redogöra för hur Funktionsinriktad MusikTerapi kom till, och vad dess metod (den s.k. FMT-metoden) gÄr ut pÄ. Med tvÄ fallbeskrivningar vill jag redovisa hur jag arbetat med metoden med tvÄ personer. UtifrÄn de tvÄ fallbeskrivningarna ska jag försöka svara pÄ om, och hur FMT kan skapa förutsÀttningar för utveckling av stabilitet. Min slutsats Àr att jag, med hjÀlp av olika sÀtt att stÀlla upp instrument, anvÀndning av attribut och sÀtt att utforma en session, kunnat stÀrka och utveckla de tvÄ personernas stabilitet..
Integralkalkylen i gymnasiet förr och nu : En historisk översikt och ett förslag till en undervisningsplanering
Vid kemisk massatillverkning finns behov av mÀttekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjÀlp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes pÄ ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes pÄ resultaten. PÄ grund av yttre omstÀndigheter försenades arbetet, och ett tillrÀckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslÄs..
Företagens pÄverkan av konverteringen till IAS 39
Syftet Àr att undersöka hur företagen pÄverkas av de förÀndringar som konverteringen till IAS 39 medför, avseende vÀrdering till verkligt vÀrde. För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnder vi oss utav ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt med deskriptivt syfte och en kvalitativ undersökning. Av alla de redovisningsstandarder som IASB utfÀrdar antas IAS 39 vara den mest komplexa och omdiskuterade standard för noterade koncernbolag att tillÀmpa frÄn och med den 1 januari 2005. Att tillÀmpa IAS 39 kommer att medföra stora förÀndringar för företagen jÀmfört med den svenska redovisningsregleringen. Den empiriska undersökningen bestÄr av följande tvÄ delstudier; dels den offentliga debatten dÀr material insamlats genom sÄvÀl litteratur som artiklar, dels intervjuer genomförda med tre icke-finansiella företag, tre finansiella företag samt tre revisionsbyrÄer.
Tre Value at Risk modeller för riskvÀrdering av köpoptioner
RiskvÀrdering har under 90-talet blivit ett allt mer medvetet begrepp. Ett populÀrt instrument vid riskvÀrdering Àr Value at Risk dÄ denna modell skapar ett gemensamt riskmÄtt för olika typer av portföljer och derivat. VaR mÀter den maximala vÀrdeförÀndringen för en portfölj dÀr sannolikheten och tidshorisonten Àr förutbestÀmd. I uppsatsen har en konfidensnivÄ pÄ 95 procent antagits vilket medför att de verkliga förlusterna ska överstiga VaR en gÄng av tjugo.Icke-linjÀra instrument, sÄsom optioner, Àr svÄra att riskvÀrdera dÄ dess pris förÀndras oproportionerligt gentemot dess underliggande. För att berÀkna VaR kan flertalet modeller appliceras och dessa har olika egenskaper.Det Àr dÀrför av intresse att ta reda pÄ om Delta-Normal metoden, Monte Carlo simulering och Historisk simulering ger samma svar vid riskvÀrdering av optioner.
Stunts
Jag tycker mÄnga skÄdespelare resonerar felaktig nÀr dom anser att man inte Àr tillrÀckligt serös som skÄdespelare om man kan stunt, vilket jag tycker Àr helt absurt! Jag skulle sÀga att man som skÄdespelare Àr mer seriös ju allsidigare man Àr. En skÄdespelare borde ju ha ett intresse av att kunna gestalta en mÄngfald av olika karaktÀrer beroende pÄ vad en förestÀllning och scen krÀver, och inte nöja sig med att spela samma person i förestÀllning efter förestÀllning utan nÄgon som helst tanke pÄ vad för roll dom gestaltar, och förlita sig pÄ att dom kommer undan kritik med att vara duktiga pÄ att höja och sÀnka rösten, samt flitigt anvÀnda sig av kortare eller lÀngre processer. NÀr det gÀller stunt sÄ tror jag mÄnga skÄdespelare Àr kritiska för att dom inte vet vad ett stunt Àr eller för att dom sjÀlva inte kan utföra ett stuntmoment och Àr för lata för att lÀra sig. Redan Konstantin Stanislavskij frÄgade hur det kom sig att inte skÄdespelarna trÀnade sitt instrument lika mycket som en dansare trÀnar sin kropp eller en sÄngare trÀnar sin röst? Jag tror mÄnga skÄdespelare av nÄgon konstig anledning inte tror sig behöva trÀna sitt instrument, dom förlitar sig pÄ att det rÀcker med att visa sitt kÀnda ansikte för en publik och anvÀnda sig av stora kÀnslor och gester pÄ en scen för att fÄ folk att tycka man Àr duktig.
Nordiska bankers innehav av finansiella instrument vÀrderade till nivÄ 3
Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes Àr banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde uppdelat pÄ olika nivÄer. VÀrdering nÀr en aktiv marknad saknas Àr ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet pÄ dÄ de övervÀrderade sina finansiella tillgÄngar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vÄr frÄga. Hur stor andel av bankers tillgÄngar klassificeras som finansiella instrument av nivÄ 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7?AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att titta pÄ banker i Norden som följer IASBs regelverk.
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
KartlÀggning och utformning av det systematiska arbetsmiljöarbetet: en studie utförd pÄ Hans Nilssons à keri AB
Hans Nilssons Ă
keri AB Ă€r ett transportföretag inom koncernen LBC Bolagen i Nordöstra Götaland. Företaget transporterar frĂ€mst gods frĂ„n LantmĂ€nnen, betongvĂ€ggar och hus. Företaget har tio anstĂ€llda, utöver arbetsgivaren, varav en Ă€r transportledare. Studiens syfte var att kartlĂ€gga det systematiska arbetsmiljöarbetet pĂ„ Hans Nilssons Ă
keri AB för att vidare kunna utföra grundlÀggande undersökningar. Undersökningarna, i form av PLIBEL, ASA, intervjuer och enkÀter, utgjorde grunden till ÄtgÀrdsförslagen och dokumenten för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Tidpunkten för marköverlĂ„telser som styrinstrument vid kommunala markanvisningar : En jĂ€mförelse av förfaranden som tillĂ€mpas i Ărebro och GĂ€vle
Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever dĂ„ en exploateringsfastighet överlĂ„ts till en byggherre först efter att byggnationer pĂ„börjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts pĂ„ förslag av GĂ€vle kommun som sökt svar pĂ„ om en överlĂ„telsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnĂ„ rĂ€tt resultat dĂ„ exploatering görs pĂ„ kommunalt Ă€gd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jĂ€mförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av Ărebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av GĂ€vle kommun. I Ărebro kommun genomförs marköverlĂ„telsen till byggherren först efter att byggnationer pĂ„börjats pĂ„ fastigheten. I GĂ€vle kommun sker normalt överlĂ„telsen innan byggstart Ă€ven om svĂ€varvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhĂ„lla lagfart. För att förstĂ„ hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer pĂ„ respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstĂ„ hur kommunerna reglerar sina respektive överlĂ„telsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlĂ„telse kan anvĂ€ndas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt Ă€gd mark.
Finansiella kontrakt ?futures? i spannmÄlsodling : lantbrukarens beslutsprocess rörande terminshandel
Lantbrukarens inkomster har under senare Är varierat mycket pÄ grund av stora prisfluktuationer. En grundförutsÀttning för att minska priskÀnsligheten Àr att bruka nÄgon
form av prissÀkring. Ett alternativ som relativt nyligen tillkommit pÄ marknaden Àr de finansiella instrument som flertalet banker erbjuder.
Uppsatsen syftar till att utifrÄn ett urval av lantbrukare beskriva hur de hanterar fluktuationerna pÄ spannmÄlsmarknaden med terminshandel pÄ börsen. MÄlet med uppsatsen Àr att kartlÀgga faktorer som Àr avgörande för lantbrukarens val av prissÀkringsmetod.
Handelsbanken var först ut pÄ den svenska marknaden med att erbjuda finansiella instrument för spannmÄlsodlande lantbrukare. De finansiella instrumentens syfte Àr att stabilisera fluktuationer och ge lantbrukarna en jÀmnare och stabilare inkomst.
MÄlkonflikt vid kreditbedömning : Bankens vinst- och miljömÄl
Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.
PÄverkar företagens storlek upplysningsgraden av marknadsrisker : En studie om IFRS 7
Företagen riskerar att utsÀttas för förlustbringande vÀrdeförÀndringar i tillgÄngar och skulder, eftersom de exponeras för olika marknadsrisker som fluktuationer i rÀntor, vÀxelkurser, rÄvaru- och aktiepriser. För att skydda sig mot dessa fluktuationer och för att minimera exponeringen av marknadsriskerna, anvÀnder företag sig av olika typer av finansiella instrument. IFRS 7 Àr den standard som behandlar finansiella instrument och riskupplysningar. Standarden infördes Är 2007, med avsikten att intressenten ska kunna tillgodoses relevant information om företagets hantering och exponering av finansiella risker.Syftet Àr att genomföra en studie pÄ finansiella företag inom segmenten Large- och Small Cap och undersöka till vilken grad de efterföljer upplysningskraven betrÀffande marknadsrisker enligt IFRS 7, samt huruvida det förekommer nÄgot samband i upplysningsgrad och Cap-tillhörighet.Studien behandlar samtliga finansiella företag inom Large- och Small Cap-segmenten. Punkter i IFRS 7 som berör marknadsrisker har valts ut och företagens Ärsredovisningar har granskats för att undersöka upplysningsgraden och om det finns ett samband mellan upplysningsgrad och Cap-tillhörighet. Resultatet visar att företagen inom Large Cap-segmentet upplyste helt enligt kriterierna i 36 fall av 64 och företagen inom Small Cap upplyste helt enligt kriterierna i 9 fall av 32.
Empatisk nog för socionomexamen, eller? : En studie om socionomstudenters empatiska förmÄga och dess utveckling under utbildningstiden
This quantitative study, with qualitative elements, intended to investigate the empathic ability among students and its change during social work education in Sweden. The study used a self-assessment form in the form of a questionnaire sent out to 8 of the 15 universities around the country. Respondents who participated in the survey studied in semester 1 & 2 and semester 6 & 7. The instrument which were used, measure the empathy level of the respondents and was a Swedish translation of the instrument, the Interpersonal Reactivity Index (IRI) which is a proven self-assessment form. IRI consists of 28 questions divided into 4 areas (subscales), which together provide a score, where a higher score corresponds to a greater capacity for empathy.
Vad gör en kund relationsbenÀgen? -en studie av detaljhandeln
Det rÄder bristande kunskap om relationsskapande ur ett kundperspektiv. Idag rÀcker det inte enbart att erbjuda bra produkter och tjÀnster för att skapa konkurrensfördelar. Företag som lyckas identifiera de relationsbenÀgna kunderna och erbjuda de relationsskapande verktyg de föredrar har större möjligheter att lyckas pÄ en allt mer konkurrensutsatt marknad. En vÀletablerad relation mellan företag och kund gör att företaget fÄr en förstÄelse för kundens behov, preferenser och allt som kunden anser vara av vÀrde. I gengÀld har företaget större chans att fÄ och behÄlla de mest lönsamma kunderna.