Den arabiska vÄren Àr ett uttryck som kom att anvÀndas i svensk media under revolutionerna som Àgde rum ibland annat i Nordafrika under vintern/vÄren 2010-2011. Revolutionerna fick stor uppmÀrksamhet i medierna och mÄnga ledare behandlade Àmnet i svensk press under denna period. FramstÀllningen av hÀndelserna i dessa ledare handlade om bland annat kampen för demokrati, folket som kÀmpade mot illvilliga despoter samt VÀstvÀrldens förhÄllningssÀtt till konflikterna och regionen. Vi ville se om dessa förÀndringar i Nordafrika har pÄverkat sÀttet som media framstÀller regionen. Det har bedrivits postkolonial forskning om framstÀllningen av Orienten, och nÀr nu tillfÀlle gavs att fÄ studera detta ur en ny angreppsvinkel vÀcktes vÄrt intresse.

Statistik frÄn Skolverket tyder pÄ att elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄr mÄlen i matematik i lika stor utstrÀckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna Àr att eleverna har svÄrigheter med det svenska sprÄket vilket blir ett hinder för dem nÀr de lÀr sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda pÄ hur flersprÄkiga elever som gÄr pÄ gymnasieskolans introduktionsprogram anvÀnder sig av sin flersprÄkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flersprÄkiga elever som lÀser matematik pÄ svenska. Eleverna har olika modersmÄl och olika skolbakgrunder.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Uppsatsens syfte var att fÄ ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. FrÄgestÀllningarna var: Vilken Àr mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor pÄverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem Ät?Studien baserades pÄ fyra fokusgrupper med mammor frÄn tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av tvÄ kurdiska, tvÄ arabiska och tvÄ etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt förÀldraskap i Sverige och utifrÄn deras erfarenheter ta reda pÄ mammornas svÄrigheter i relation till samhÀllet, och deras likheter och olikheter.

Uppsatsen försöker reda ut den historiska utvecklingen av det semitiska suffixet -?n. Dess bruk i de olika semitiska sprÄken jÀmförs och ett försök görs att sammankoppla de olika anvÀndningsomrÄdena. Inga ovedersÀgliga resultat kan redovisas..

Varje barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska ska fÄ möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmÄga att kommunicera sÄvÀl pÄ svenska som pÄ sitt modersmÄl (Skolverket 2005). Med utgÄngspunkt frÄn lÀroplanens uppdrag (Lpfö 98) undersöks genom en kvalitativ studie hur barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla sitt modersmÄl i förskolan och i vilken utstrÀckning det sker pÄ tvÄ förskolor. För att fÄ insikt i hur och varför verksamheten bedrivs som den gör pÄ förskolorna belyses Àven informanternas syn pÄ betydelsen av att barn fÄr utveckla sitt modersmÄl. Studiens undersökning visar att de angivna mÄl enligt Lpfö 98 inte uppnÄs för de barn som inte fÄr modersmÄlsstöd frÄn modersmÄlslÀrare pÄ de berörda förskolorna. En av förskolorna erbjuder inte överhuvudtaget barnen modersmÄlsstöd frÄn modersmÄlslÀrare medan den andra förskolan erbjuder stöd för de barn som har arabiska, albanska, kurdiska och bosniska som modersmÄl.

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

I och med införandet av redovisningsstandarden IAS 36 Är 2005 mÄste svenska börsnoterade företag Ärligen testa om en nedskrivning av den immateriella tillgÄngen goodwill skall genomföras. Tidigare forskning tyder pÄ att en nytilltrÀdd vd utnyttjar denna standard genom att manipulera resultatet. Vidare visar forskning att ett företags Àgarstruktur pÄverkar goodwillnedskrivningens storlek. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida nedskrivningar av goodwill pÄverkas vid vd-byten i familjeÀgda företag jÀmfört med i icke familjeÀgda företag.Undersökningen omfattar Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2013. Resultatet visar statistiskt sÀkerstÀllt att familjeÀgda företag gör lÀgre goodwillnedskrivningar samma Är som ett vd-byte Àn vad icke familjeÀgda företag gör.

Syftet med föreliggande undersökning Àr att ta reda pÄ huruvida vuxna andrasprÄkstalare av svenska, med arabiska som modersmÄl, uppfattar framtid som nÄgot som metaforiskt sett ligger framför eller bakom talaren. Genom en experimentell ansats och kvantitativ analys mÀttes tidskognitionen hos 45 deltagare som fick utföra ett experiment och fylla i en tidsfokusenkÀt, bÄda utformade av de la Fuente et al. (2014). Desutom kompletterades empirin med en sprÄklig bakgrundsenkÀt. Uppsatsens hypotes sÀger att erfarenheten med svenska som andrasprÄk i nÄgon mÄn pÄverkar individens tidskognition, dÀr vistelsetid i Sverige och anvÀndningsfrekvens av svenska torde ha störst betydelse.

I denna uppsats redogörs för en undersökning av Ätta informanter, som inte har svenska som modersmÄl och deras syn pÄ 20 svenska ordsprÄk. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka om innehÄllet i nÄgra svenska ordsprÄk finns i ett antal utomeuropeiska sprÄk. Ett delsyfte Àr att undersöka om anvÀndare av dessa sprÄk kÀnner till ordsprÄkens svenska form. Ett annat delsyfte Àr att undersöka attityden till ordsprÄken. SjÀlva undersökningen har genomförts med intervjumetoden utifrÄn fasta frÄgor i ett frÄgeformulÀr.