Sökresultat:
3100 Uppsatser om Överenskommelsen 2008 - Sida 28 av 207
"Utanförskapets reservarmé": talet om RosengÄrd i svensk dags- och kvÀllstidningspress
The aim with this study has been to examine and to analyze the discourse of RosengÄrd in Swedish media. With the concept of discourse is meant here specific ways to speak about and to understand the world, or a part of it. In order to reach increased understanding regarding media presentations and constructions of RosengÄrd, I have done a study about how RosengÄrd has been presented in the Swedish daily and evening press during the violent acts that took place in RosengÄrd in the spring and summer of 2008, when youths regarding to media put cars and containers on fire, and also threw stones at fire engines and other emergency service vehicles when these had to turn out to put out the fires. The collected data, containing newspaper articles, has been analyzed on the basis of the critical discourse analysis, CDA, which is a mould of a textanalytical method. This study applies a social constructivist perspective.
Toppenkvinnor : En undersökning om nÄgra karriÀrkvinnors upplevelser och ledarskap
MÄnga Àr vi som har drömmar och hoppas pÄ att göra karriÀr. Men tyvÀrr verkar inte alla ha samma förutsÀttningar. I mediebranschen likt mÄnga andra branscher Àr kvinnor pÄ chefspositioner starkt underrepresenterade. Vad har de kvinnor som har tagit sig till toppen som de andra kvinnorna saknar? Eller Àr det bara sÄ att karriÀrdrömmarna inte Àr lika starka hos kvinnor?Vi mÀrkte snabbt att det fanns en uppsjö av böcker som handlar om coachning i kvinnligt ledarskap.
Integritet och oberoende, ideella organisationers livlina.
2008 gjordes en - Ăverenskommelse/ĂK - mellan regeringen, idĂ©burna organisationer inom det sociala omrĂ„det och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka Ă„tgĂ€rder de Ă„tar sig. Ideella organisationer antas ha nĂ„got unikt och/eller gör nĂ„got som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en sĂ€rstĂ€llning, de utgör en sĂ€rart, vilket antas bidra till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om ĂK har und-erlĂ€ttat eller försvĂ„rat för ideella organisationer att skapa och Ă„terskapa sin sĂ€rart och om ĂK dĂ€rmed har stĂ€rkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€ller definition av sĂ€rart och mervĂ€rde och hur sambandet ser ut mellan sĂ€rart och mervĂ€rde samt vilka faktorer som pĂ„verkar sĂ€rart och mervĂ€rde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.
Det förÀnderliga rummet : ett undersökande arbete om att scenografera text och förÀndring i ett rum
Det förÀnderliga rummet Àr ett scenografiskt projekt pÄ kandidatnivÄ vid institutionen för inredningsarkitektur och möbeldesign pÄ Konstfack vÄren 2008. Det Àr ett arbete som syftar till att inleda ett scenografiskt tÀnkande genom utforskandet av en metod för att berÀtta genom rum.I utforskandet av metoden har sex texter gestaltats i samma volym och dokumenterats genom animation. Resultatet Àr en film dÀr varje scenografi fÄr berÀtta sin historia och samtidigt bidrar till att beskriva en förÀndring i volymen de Àr gestaltade i..
Hem- och konsumentkunskapslÀrares epistemologiska grunder för bedömning i praktisk matlagning
I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.
?Men vi mÄste vara försiktiga, inte ta i och skrÀmma ungarna?
I detta arbete studerar jag pÄ vilket sÀtt skribenternas sprÄkbruk, i Vi FörÀldrar 1968-2008, pÄverkar lÀsarnas identitetsskapande i deras roller som förÀldrar. Undersökningen analyserar ocksÄ en eventuell förÀndring av denna pÄverkan mellan de olika Är som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, Àr att sprÄkbruket definitivt kan pÄverka gemensamma vÀrderingar och etablera samhÀllets moral. Detta Àr dock endast en komponent i skapandet av förÀldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med sprÄkval, tidsanda och utrymme i kÀllmaterialet..
En fjÀrils vingslag - Om pÄstÄendedoktrinen och skiljeförfaranden, sÀrskilt i investeringstvister. En probleminventering efter NJA 2008 s 406
Det sÀgs att en fjÀrils vingslag i Brasilien kan utlösa en storm i Texas. I vÄr alltmer globaliserade samtid ligger det troligen mer sanning i det sagda Àn nÄgonsin tidigare. FöremÄlet för föreliggande uppsatsen Àr en rÀttsgrundsats ? en av Högsta domstolen etablerad rÀttsprincip ? betecknad pÄstÄendedoktrinen, nÀrmare bestÀmt doktrinens betydelse i skiljetvister i allmÀnhet och i investeringstvister i synnerhet. Bakgrunden till de problemstÀllningar varom uppsatsen handlar stÄr att finna i Högsta domstolens avgörande NJA 2008 s 406, vari Högsta domstolen, med undanröjande av skiljenÀmndens dom, gjorde följande synnerligen intressanta uttalande: ?Det Àr en etablerad grundsats i svensk rÀtt att skiljemÀnnen vid [behörighetsprövningen] skall tillÀmpa pÄstÄendedoktrinen.
Organologisk undersökning av Stockholmsorglar : om beslutsprocessen bakom orgeltillverkning och -installationer
Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..
Olika vÀgar att nÄ mÄlen : En studie om fem rektorers arbete med ADHD-problematik
This study examines how yoga is presented in a Swedish journal called Sökaren. Sweden is often presented as one of the most secular states in the world, and for that reason it is interesting to examine the Swedish way of religiosity by looking, in this case, at the depiction of yoga. I compare two periods of time, the first one from 1964 to 1974 and the latter from 1998 to 2008. I will thereby be able to examine tendencies and changes in the presentation of yoga. For a further understanding of the context around the elected periods this study introduces religiosity in Swedish society, such as Christianity and the New Age movement.
Ett enhetligt budskap? : En textanalys av publikationer frÄn Skolverket kring sambandet mellan resurser och resultat
There is a general conception among those who are involved in the school-sector that there is a relation between resources and results. Better qualified teachers, smaller classes and schools with more finacial funding are regarded as better learning and development conditions for pupils (Gustafsson 2008). In spite of these widespread understanding, educational and economic research studies at the beginning of the 20th century had reached the verdict that resources have no bearing on educational results (Gustafsson 2008). The Swedish board of education (Skolverket) have published several reports, studies and surveys regarding the relation between resources and student outcomes.The purpose of this paper is to analyze the message of six publications from the Swedish board of education around the relationship between resources and student outcomes on the basis of the decentralization of the Swedish school in the 1990ÂŽs. The central question at issue is whether the Swedish board of education has been consistent in their message about the relationship between resources and results in the six publications between 1994-2009? I have also attempted to answer the resulting questions of my conclusion.This study is based on a qualitative text analysis.
VÀrdegrundens betydelse i mötet med boende inom kommunal omvÄrdnad
BakgrundGod vÄrdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbÀttra vÄrden för den Àldre tillsatte regeringen en vÀrdighetsutredning som resulterade i förslag pÄ hur Àldreomsorgen ska förÀndras sÄ att Àldre personer, sÄ lÄngt det Àr möjligt, ska kunna leva utifrÄn sin identitet och personlighet. Den Àldre ska fÄ leva ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betÀnkandet "VÀrdigt liv i Àldreomsorgen" (SOU 2008:51) dÀr olika förslag ges pÄ hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att sÀkra vÄrden för den Àldre personen som bor pÄ sÀrskilt boende. DÄ sjuksköterskan hittills inte har haft nÄgot instrument för detta, kan de förslag som ges förbÀttra vÄrden för den Àldre.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hÀlso- och sjukvÄrd definierar begreppet vÀrdegrund, och hur de tillÀmpar vÀrdegrunden i mötet och omvÄrdnaden med Àldre personer som bor i sÀrskilt boende.MetodStudien bygger pÄ 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi.
Vad kan ge förklaringar till revisionspliktensavskaffande?
Syfte: Syftet Àr att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen. Metod: Studien Àr av kvalitativt slag och bygger pÄ en deduktiv ansats. Empirisk data Àr huvudsakligen av primÀr karaktÀr, vilket har erhÄllits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jÀmförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys. Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte pÄverkats av revisionspliktens avskaffande i nÄgon större utstrÀckning. Kvalitén pÄ deklarationen anses i nulÀget inte ha pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén pÄ Ärsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. DÀrmed tyder detta pÄ att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att sÀkerstÀlla och upprÀtthÄlla kvalitén i rÀkenskaperna hos smÄ aktiebolag.
Bedömning, betyg och statistik : En studie om lÀrares kommunikation och elevers förstÄelse för bedömning pÄ gymnasiet
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur skolledare, lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsÀttning samt att ta reda pÄ hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgÄng frÄn gymnasiet för Ärskullen 2008-2011 pÄ den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jÀmförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jÀmförelsetal vid avgÄng 2011 har diagram över procentuell fördelning av jÀmförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielÀrare samt tre elever i Ärskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns nÄgon nedskriven bedömningspolicy pÄ den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utstrÀckning Àr upp till varje enskild lÀrare att hitta sÀtt att förklara bedömning och betygssÀttning för eleverna. De intervjuade lÀrarna hade olika strategier för att nÄ förstÄelse hos elever för bedömning och betygssÀttning.
Problem förknippade med dagens rekryteringsvÀgar och dagens antagningsmetoder till frisöryrket! Finns det alternativ?
Denna rapport har som syfte att reda ut vilka olika utbildningsvÀgar det finns in i frisöryrket idag. Den tittar ocksÄ pÄ de samhÀllseffekter som kommer av det antagningssystem som gymnasiet anvÀnder för att anta elever pÄ hantverksprogrammet med inriktning frisör. Rapporten söker förslag pÄ alternativa antagningsmetoder, den försöker ocksÄ att belysa hur arbetsmarknaden ser ut för frisörer.
Författaren presenterar i bakgrunden material frÄn frisörföretagarna, handelsanstÀlldas förbund, ?frisörskolors? hemsidor, Christina CangemarkŽs uppsats, FG-IntagŽs statistik, Arbetsförmedlingen prognos, Arbetsförmedlingen statistik, LÀrarnas riksförbund, Regeringsutredningarna SOU 2008:27 samt SOU 2008:69 dÀrtill SCB statistik.
Författaren har Àven genomfört sex kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer, till sin hjÀlp har hon haft en intervjuguide. Intervjuerna har gjorts med företrÀdare för frisörföretagarna, handelsanstÀlldas förbund, arbetsförmedlingen, en kommunal gymnasieskola, en gymnasialfriskola samt en godkÀnd betalskola
De viktigaste resultaten Àr att: Det finns Ätta vÀgar in i frisöryrket, men det gÄr inte att sÀga vilken vÀg/utbildning som alltid Àr bÀst, beroende pÄ var eleven bor, var eleven i framtiden vill jobba, vilka kontakter eleven har, var utbildningen Àr belÀgen och hur höga grundskolebetyg eleven har, varierar elevens ?bÀsta frisörutbildning?.
Demokrati och sociala rörelser : En diskussion om demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008
Det hĂ€r Ă€r en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rĂ€ttviserörelsen och synen pĂ„ hur demokratiska beslut i allmĂ€nhet bör fattas. Individer inom den globala rĂ€ttviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, dĂ„ rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strĂ€var efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgĂ„ngspunkter nĂ€r det gĂ€ller former för beslutsprocesser. Ăven politiskt handlande gĂ„r att skilja Ă„t teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande.