Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vÀgen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville dÀrigenom öka förstÄelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppvÀxtÄr och tonÄr. Vi har valt att utgÄ frÄn den grundade teorin dÄ vi genomfört vÄr studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med Ätta kvinnor, dÀr vi sökte nÀrma oss kvinnornas berÀttelser sÄ förutsÀttningslöst som möjligt. Detta för att lÄta kvinnornas upplevelser stÄ i centrum.

Syftet med den hÀr studien Àr att granska nÄgra musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgÀnglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallÀrare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar pÄ skollagens och lÀroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rÀtt till utbildning samt ett personligt engagemang i frÄgan. Eftersom musik- och kulturskolor Àr en helt frivillig skolform Àr frÄgan om vilka elever som deltar mer komplex Àn i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och anvÀnder en kvalitativ intervjustudie som (informationsinhÀmtnings-)metod. De intervjuade Àr instrumentallÀrare inom musik- och kulturskolans verksamhet.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. FrÄn början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har ocksÄ antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige Àr det land i vÀrlden dÀr flest sparar kapital i fonder och dÀrför fyller dessa kapitalförvaltare en vÀldigt viktig funktion i samhÀllet. Valet av fond och kapitalförvaltare blir vÀldigt viktigt dÄ det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sÀtt har presterat bÀttre Àn fonder förvaltade av fondbolag under femÄrsperioden 2003 ? 2007.

Den hÀr uppsatsen utgÄr ifrÄn Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fÀlt för att se pÄ kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens vÀrde. Analysen bygger pÄ en jÀmförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av Ättiotalet dÀr de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fÀlt. De kommer dÀr fram till att litteratur ges vÀrde genom referenser till annan litteratur och att vÀrdet Àven skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frÄgor. PÄ samma vis ser den hÀr uppsatsen pÄ hur kulturen ges vÀrde i kulturdebatten. Analysen Àr begrÀnsad till att se pÄ kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vÀnster-högerdebatten kring kulturen.

För fastighetsbolag pÄ Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förÀndringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jÀmförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur de nya rekommendationerna pÄverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förÀndrats och vilka konsekvenser det fÄr för bolagen i 2004 Ärs redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som Àr aktuella. Dessa Àr Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens Ärsredovisningar har relevanta nyckeltal rÀknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat Àr bokfört vÀrde pÄ fastigheter, eget kapital, rÀntabilitet pÄ eget kapital, rÀntabilitet pÄ sysselsatt kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40.

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstÄs vid behandlingen av LVU-Àrenden (LVU, Lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga), med fokus pÄ Àrenden som grundas pÄ en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar ocksÄ till att klarlÀgga hur socialsekreterares förestÀllningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder Àr socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.

A relatively new sector in the world is the one concerning social enterprises and their development. Social enterprises are enterprises that are working with social objectives, their goal is not to make as much money as possible. This essay is looking at the development in social enterprises in two countries; Great Britain and Sweden and how the employee numbers in the enterprises have changed over time. The result shows a large increase in the number of employees in the enterprises in Sweden, however the enterprises in Great Britain does show a declining number of employees. This essay also tries to examine whether a couple of external factors, taken from a series of already existing theories, are affecting the possibility of development in these enterprises.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur det grÀnslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det grÀnslösa arbetet diskuteras av tjÀnstemÀn. Studien utgÄr ifrÄn Karaseks och Theorells modell bestÄende av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien gÄr Àven in pÄ vad ett grÀnslöst arbete innebÀr och hur flexibilitet pÄverkar anstÀllda och deras organisationer.För en djupare förstÄelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa nÀrmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. TvÄ intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och anvÀnder vÀldigt olika strategier för att fÄ balans i det grÀnslösa arbete.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Denna kandidatuppsats Àr skriven inom agronomprogrammet för landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder det finns för företagande i SysslebÀck samt pÄ vilket sÀtt entreprenörerna, genom sina företag, bidrar till en levande landsbygd. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer gjorda med personer som driver företag pÄ platsen. För att besvara frÄgorna har litteratur anvÀnts för att kunna göra en analys och förstÄ vilka faktorer som ligger bakom det som företagarna ger uttryck för och upplever. Begrepp som nÀtverk, gleshet och ?community? har anvÀnts för detta syfte.

I dagens företagsklimat vÀljer allt fler bolag att notera sina aktier pÄ en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare Är med regler som gör det enklare för mÄnga bolag att gÄ publikt. Att notera sig ses i allt större utstrÀckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. NÄgra av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig pÄ en aktiemarknad att det blir lÀttare att finansiera tillvÀxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar Àr ökad prestige samt en exit strategi för tidigare Àgare.

Det finns faktorer pÄ arbetet som pÄverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjÀnsten prÀglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förvÀntningar och i allmÀnhet ett komplext arbete. Det Àr nÄgot som pÄverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte Àr att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjÀnsten.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att fokusera pÄ miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hÄllbar utveckling. UtifrÄn miljöaspekten fokuserade vi pÄ Ätervinning och utifrÄn den sociala aspekten fokuserade vi pÄ Barnkonventionen. VÄrt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stÀrka elevernas medvetenhet inom hÄllbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vÄrt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod anvÀnde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.