Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) anvÀnds i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive pÄtryckningar har textilÄterförsÀljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den hÀr uppsatsen ska identifiera drivkrafter och pÄtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilÄterförsÀljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jÀmföras.

En av grundskolans uppgifter Àr att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begrÀnsas av den egna klassbakgrunden. DÀrmed lÀggs ett stort ansvar pÄ skolan, och indirekt ett ansvar pÄ studie- och yrkesvÀgledarna. UtifrÄn detta Àr syftet med denna studie att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan hjÀlper elever att inte begrÀnsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssÀtt utmanar eller reproducerar rÄdande klasstrukturer. För att fÄ svar pÄ detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ skolor som skiljer sig Ät vad gÀller elevernas förÀldrars utbildningsnivÄ. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna försöker arbeta med att öka elevernas kunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om omvÀrlden samt ökat sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla. Studie- och yrkesvÀgledarna arbetar alla med nÄgon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser.

Uppsatsen undersöker om de sociala nĂ€tverk som uppstĂ„r i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgĂ„ngspunkt i socialarbetarens roll som samhĂ€llsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frĂ„gan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar Ă€ven hur de större kommunala hyresvĂ€rdarna i Göteborg ser pĂ„ utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrĂ„n de allmĂ€nnyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r som följer:* Vad Ă€r individens motiv till att vĂ€lja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stĂ€rkande i individens vardagsliv och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?* Hur tillfredstĂ€ller kollektiva boendeformer tillgĂ„ngen till sociala nĂ€tverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen pĂ„ möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?VĂ„r kartlĂ€ggning av kunskapsomrĂ„det innefattar tidigare forskning om sociala nĂ€tverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan pĂ„ grannkontakter samt forskning om senmodernt förĂ€ldraskap vilket följer av att mĂ„nga av informanterna Ă€r förĂ€ldrar.

AffÀrsÀnglar spelar en mycket betydelsefull roll för svenskt nÀringsliv. De Àr en viktigkapitalkÀlla för unga och nystartade företag dÄ de bistÄr med kapital till riskfyllda och osÀkraprojekt som inte attraherar andra finansiÀrer pÄ marknaden. Syftet med föreliggande studie Àratt förklara varför affÀrsÀnglar vÀljer att gÄ in med kapital i företag dÀr andra finansiÀreravstÄr pÄ grund av risk och osÀkerhet. MÄlet Àr Àven att redogöra för hur affÀrsÀnglar bedömerett investeringsförslag utifrÄn ett riskperspektiv. Genom att ta del av tidigare forskning somberör utvÀrderingsprocessen har vi arbetet fram ett antal faktorer som kan pÄverkariskbedömningen.

Syfte: VÄrt syfte Àr att öka förstÄelse för hur de olika motivationsfaktorerna sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism (i samhÀllsfrÄgor) Àr motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser frÄn empirin har vi anvÀnt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptÀckte vi olika sÀtt hur de tre teman pÄverkade ledare i sociala företags motivation. Vi sÄg Àven att gemenskap Àr den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i ett socialt företag pÄ flest sÀtt, följt av sjÀlvförverkligande och sedan altruism (i samhÀllsfrÄgor). Resultatet var förvÄnade dÄ tidigare forskning mer föresprÄkar altruism som den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i sociala företag i störst utstrÀckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag Àn vad tidigare forskning har visat. VÄrt resultat skapar en större och djupare förstÄelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

Sverige beskrivs ofta som ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för mÀnniskor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhÀllet har blivit mÄngkulturellt har Àven den andliga och religiösa mÄngfalden ökat. Inom hÀlso- och sjukvÄrd har man under de senaste Ären diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda nÀr och hur subkulturen klubbkultur vÀxte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som dÄ definierade kulturen och hur detta skiljer sig frÄn idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sÀgs genomsyras av en universal jÀmlikhet, pÄ olika sÀtt, sÄvÀl inkluderat som exkluderat mÀnniskor frÄn att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena Ättiotalet och tidiga nittiotalet, men ocksÄ genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, mÄlar detta arbete med hjÀlp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur vÀxt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och pÄ vilka sÀtt kulturen bÄde exkluderade och inkluderade. Resultatet berÀttar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades frÄn att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-sjÀlv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det sÄ kallade mainstreamsamhÀllet utan Àven mot andra klubbkulturer..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett varsel pÄverkar den kvarblivandepersonalen utifrÄn ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Undersökningen Àr Àmnad till att skapa en större förstÄelse hos personal och företag om hur upplevelserna av ett varsel pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön för kvarblivande personal.Forskning om psykosocial arbetsmiljö, förÀndringsarbeten och nedskÀrningar. Karasek& Theorells Krav-kontroll-stödmodell, AnstrÀgnings- och belöningsmodellen samtAngelöws Motivationstabell Àr teoretiska utgÄngspunkter i studien.Studien Àr kvalitativt genomförd dÀr sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med den kvarblivande personalen i organisationen. Tre av respondenterna Àr direkt drabbade, det vill sÀga att de varit varslade men fÄtt behÄlla sina arbeten. De andra tre respondenterna har drabbats indirekt av varslet eftersom de inte blivit varslade men arbetar pÄ samma avdelning.Upplevelserna av varslet Àr negativa dÄ den kvarblivande personalen saknat socialt stöd och resurser frÄn ledningen sida.

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents? lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree.

Allt högre krav stÀlls pÄ en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en sÄ kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte Àr att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnÄs genom en undersökning av arbetsmetoder och synen pÄ evidensbaserat arbete hos fÀltassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjÀlp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och stÀlls mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populÀrvetenskaplig artikel och tvÄ arbetsplatsannonser samt skriftlig information frÄn fÀltassistenterna.

Background: What is a share and what determines the value of a company? This is a constant issue that many in the financial world are facing. Many argue that there has been some decoupling between stock valuation and how the company in question is developing operationally after the financial crisis that the world faced during 2008-2009.Problem: It is important to distinguish between the company and the share. A company that is good and well maintained may not be worth buying only because of it. The share is judged by other elements also.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kÄkstaden revs pÄ 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte Àr att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stÀmplas som ful, farlig och olÀmplig av utomstÄende men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekvÀm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fÄtt deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 Är och Àr in place med Hagalund.

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa prĂ€glas av en rĂ€dsla för att gĂ„ upp i vikt. NĂ„got som Ă€r mycket centralt hos dessa patienter Ă€r hur de ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet Ă€tstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie dĂ€r 16 artiklar sammanstĂ€lldes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med Ă€tstörning har en nedvĂ€rderande sjĂ€lvsyn och en sjĂ€lvbild som pĂ„verkas av relationer till bĂ„de förĂ€ldrar och vĂ€nner.

Den svenska individens tillgÄngar slussas till allt större del till den vÀxande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats pÄ marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omstÀndigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det Àr svÄrt att ta ett vÀlgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrÄgasatts.

ForskningsfrÄgor: Vilka olika investeringsalternativ finns för privatpersoner attinvestera i Cleantech och kan dessa alternativ utvecklas gynnsamtför sÄvÀl privata investerare som Cleantechmarknaden?Vilken instÀllning har marknadsaktörer till att arbeta för en sÄdanutveckling?Metod: Studien Àr av kvalitativ natur och baseras frÀmst pÄ primÀrdatafrÄn de intervjuer som genomförts med elva olika marknadsaktöreroch intressenter, vilka presenteras i arbetet. Studien utgÄr frÄn denvetenskapliga metoden fronesis som föresprÄkar etik och praxisvilket medför ett stÀndigt utbyte mellan det generella och det merkonkreta. Fronesis gÄr ut pÄ att skapa sig en förmÄga att reflekteraöver hur vi kan Àndra pÄ företeelser som förbÀttrar vÄrlevnadsstandard.Teoretiska begrepp: För att besvara forskningsfrÄgorna och följa studiens utvaldavetenskapliga metoder, krÀvs ett antal teoretiska begrepp. Studienhar tvÄ huvudsakliga parter i Ätanke - Cleantechmarknaden Ä enasidan samt privata investerare Ä andra sidan.