Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Arbetsintegrerande sociala företag Ă€r en företagsform som pĂ„ senare Ă„r uppmĂ€rksammats av beslutsfattare i Sverige, samhĂ€llets kunskaper om företagen Ă€r dock begrĂ€nsade. Dessa företag Ă€mnar sĂ€tta mĂ€nniskan i fokus för deras egna liv genom att integreras pĂ„ arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som Ă€r anpassade för dem. Det kan vara svĂ„rt att ta steget frĂ„n utanförskapet till arbete och sedan hĂ„lla sig kvar, dĂ€rför Ă€r syftet med studien att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de sociala företagen inom omrĂ„det LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn Ă€r i behov av stöd och vad som saknas, hur de fĂ„r detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gĂ„ att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgrĂ€nsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken frĂ„n kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förstĂ„elsen och analysen av materialet anvĂ€nds begreppet socialt kapital.

Hemlöshet Àr ett omrÄde som under det senaste decenniet fÄtt stor uppmÀrksamhet i media och utredningar. Det Àr ett socialt problem som Àr komplext, svÄrlöst och Äterkommande i samhÀllsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhÀllet dÀr denne Àr i behov av stöd och hjÀlp. Frivilligorganisationer har pÄ den senaste tiden fÄtt en större betydelse för hemlösa individer i samhÀllet. De Àr verksamheter som möter hemlösa individer dagligen.

Denna studie prövar och utvecklar tvÄ dominerande teorier om civilsamhÀllets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhÀllet som en arena dÀr socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhÀllet som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhÀllet. Analysen bestÄr i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen pÄ de tvÄ teorikomplexen för att pröva och jÀmföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhÀllesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjÀlp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de anvÀnda teorierna utifrÄn hur vÀl de förmÄr svara mot ett fall i en icke vÀsterlÀndsk och odemokratisk kontext och pÄ sÄ sÀtt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begrÀnsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istÀllet en mer tillfredstÀllande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn pÄ civilsamhÀllet som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förÀndring.

Äldreomsorgen i Sverige har förĂ€ndrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem Ă€r vanligt förekommande inom Ă€ldreomsorgen. De Ă€ldre har gĂ„tt frĂ„n att vara brukare till att bli kunder pĂ„ en marknad. Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjĂ€nst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som Ă€r beviljade insatser enligt socialtjĂ€nstlagen, SoL (2001:453).

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgÀngliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer pÄfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal Àven ger ettsamstÀmmigt resultat för en udda bransch. Med utgÄngspunkt frÄnbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning pÄ investerat kapital som indikatorer pÄ finansiell kris.Avkastning pÄ investerat kapital överensstÀmmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvÀrt emot jÀmfört medtidigare studier..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats Àr att granska vad företag sjÀlva lÀgger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprÀttandet av en hÄllbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Bakgrunden till denna uppsats Àr intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivÄ och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgÄngspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna, har tvÄ delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och sjÀlvförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i sjÀlvförtroende, samt vilka faktorer som kan pÄverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys pÄ utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott sjÀlvförtroende under uppvÀxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom sjÀlvförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och sjÀlvförtroende Àr som störst i gymnasieÄlder, och att skolelever med ett högt sjÀlvförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer pÄ högre utbildning..

Studiens huvudsakliga slutsats Àr att majoriteten av studenterna pÄ Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn dÄ endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de Àr fria frÄn sitt könshabitus och dÀrmed mer jÀmstÀllda. Jag har följt tretton tjejer pÄ gymnasiekolans sprÄkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn pÄ sina prestationer. De aspekter jag sÀrskilt lagt vikt vid Àr hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt vÄld samt det androcentriska synsÀttet. För att studera deras livsvÀrld har jag anvÀnt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berÀttelse. Mitt resultat visar att tjejerna Àr framgÄngsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrÄn skolans förvÀntningar och utifrÄn det androcentriska heteronomin Àr deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn pÄ sin modersmÄlsundersvisning och dess betydelse för deras sprÄk- och identitetsutveckling utifrÄn Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frÄgestÀllningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utstrÀckningar som anstrÀngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras sprÄk-och identitetsutveckling.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser pÄ nÀtverk vid rekrytering. För att undersöka Àmnet utvecklades Àven tre forskningsfrÄgor. Hur definierar rekryterare nÀtverk, pÄ vilket sÀtt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nÀtverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nÀtverk vid rekrytering? Dessa frÄgor utgjorde Àven de genomgÄende temana i uppsatsen som formade bÄde intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital pÄ en individuell nivÄ samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka förÀldrars erfarenheter kring sin egen pÄverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gÀllande förÀldrapÄverkan. Vi vill Àven undersöka om det finns andra bakomliggande pÄverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden bestÄende av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansÄg att denna metod var mest lÀmplig för vÄr undersökning dÄ vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville fÄ en djupare förstÄelse och kunskap inom det valda omrÄdet. Urvalet bestod av sju förÀldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.

Bakgrund och Problem: Immateriella tillgÄngar fÄtt en viktig och avgörande roll för att skapa konkurrensfördelar. I och med att företag kontinuerligt investerar i immateriella tillgÄngar kan inte lÀngre den traditionella finansiella redovisningen exakt uppskatta ett företags verkliga vÀrde.Syfte: Studien syftar till att undersöka relationen mellan intern rapportering av intellektuellt kapital och företags grad av radikal och inkrementell innovation.Teori: Avsnittet Àr indelat i tvÄ delar. Del ett handlar om intellektuellt kapital och intern rapportering av intellektuellt kapital. Del tvÄ ger en beskrivning av olika typer av innovation.Metod: Studien baseras pÄ en surveyundersökning vilken utformades webbenkÀtprogrammet SurveyMonkey. EnkÀterna skickades till företag noterade pÄ NASDAQ OMX Small Cap och Mid Cap lista.

Allt fler nya företag etableras pÄ den svenska marknaden jÀmfört med tidigare Är. För nystartade företag kan de första Ären vara svÄra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis Àr stort. Banker Àr traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir sÀrskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. FöretagsvÀrdet finns i de immateriella tillgÄngarna dÀr ÀgarrÀttigheter inte kan definieras, vilket gör att fÄ företag kan verka livsdugliga i den sÄrbara uppstartningsfasen.