Vårdprogram för höftfraktur har tidigare använts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Höftspår är en ny process och målet är att underlätta flödet genom hela vårdkedjan.Syfte: Syftet är att studera hur Höftspår har påverkat omvårdnaden inom områdena; smärtskattning, smärtbehandling, vårdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksår hos patienter med höftfraktur, i jämförelse med Vårdprogram för höftfraktur.Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 patientjournaler i grupp I, före införandet av Höftspår, och 30 patientjournaler i grupp II, från införandestart för Höftspår. Inkluderade patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 år, ankomst till akutmottagning med ambulans, bedömas av läkare som operationsfall med inläggning på samma sjukhus. Av de 30 granskade patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet även fascia-iliaca blockad.Resultat: Resultat som framkom var kortare vårdtid på akutmottagning och en minskning i administrerad opiat.

Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar samtidigt som den sjuke äldre kan ha flera svåra sjukdomar som kräver sjukhusvård. Antal vårdplatser inom den slutna vården och på äldreboende har minskat. Flera vårdgivare ska samverka för att vården ska möta den äldres behov på bästa sätt. Syfte: Att undersöka äldres upplevelse av utskrivningen och tiden efter utskrivning från sluten vård till ordinarie boende eller annan vårdinrättning, när ett förändrat hjälp behov föreligger. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på sju omvårdnadsvetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Ambulanspersonal skall i sitt dagliga arbete lyfta och behandla patienter. I varje ambulans finns två ambulanssjukvårdare (kan även vara sjuksköterskor med eller utan specialistutbildningar) som har genomgått ett lyftprov som bekräftar att de på två man klarar att lyfta en patient som väger 90kg. Då en patient väger 150kg (gravt obes patient) eller mer blir det problematiskt, både ergonomiskt och medicintekniskt. Antalet överviktiga ökar, även de som räknas som gravt obesa. Syftet med denna uppsats vara att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter då det gäller ambulanstransport av gravt obesa patienter.Enkäter besvarades anonymt av personal på en ambulansstation i södra Sverige.

Bakgrund.Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sveriges befolkning. Kranskärlssjukdom är ofta förknippadmed både känslomässiga upplevelserdär den egna hälsan ställs i fokus och oro inför framtiden.Även livskvaliteten är ofta försämrad idenna patientgrupp.Syfte. Syftet med studienvar att undersöka i hur stor omfattning patienten upplever oro och nedstämdhet,samt hur de skattar det totala hälsotillståndetföre kranskärlsröntgen ochsex månader efterutskrivning. Även undersöka om det förelåg några könsskillnader gällande oro/nedstämdhet och det totala hälsotillståndet. Metod.

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 människor sjukdomen och varje dag insjuknar två barn (0-18 år) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar främst barn och ungdomar där insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. När ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan också hela familjen. Den förändrade vardagen som sjukdomen för med sig lägger stort ansvar på föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat känslomässigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

Syfte: Undersöka huruvida patienterna känner att den individuella vårdplanen de har fått har varittill nytta och vilka upplevelser de har kring den. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer genomfördes höstterminen 2013 vid Uppsala Universitet i samråd medRegionallt Cancercentrum. Informanterna i studien var patienter med bröstcancer ochkolorektalcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Gävle sjukhus som använt denindividuella vårdplanen. Resultat: Samtliga patienter kände att den individuella vårdplanen varpositiv och till hjälp, men flera önskade mer och djupare information. Av de sex patienter somintervjuades var samtliga nöjda med sin kontaktsjuksköterska.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

Over the next few years, major investments in healthcare buildings is to be performed. Most surgical theaters are in need of technological upgrades as the technology is outdated. In most cases not only a refurbishment is performed but also an expansion. The basis for expansion, is due to a large increased number of patients, but also to the complexity of the refitment. Partly it's because evacuations are difficult to implement and the disturbance that occurs in conjunction with the refitment.Löwenströmska hospital undergoing a technical upgrad.

The aim of the study was to examine individual staff experience and management of threats and violence in the acute psychiatric department for children and teenagers in Uppsala. Previous research shows that the experience of threats and/or violence is individual, and that it is difficult to distinguish between these concepts. Research shows that it is particularly vulnerable to work in psychiatry when mental illness is a cause when threats and violence occurs. Threats and violence can result in different consequences for the individual. The study is based on qualitative interviews and the material was collected in the autumn of 2012 at Akademiska sjukhuset.

Bakgrund: Att mäta, utvärdera och behandla smärta hos patienter tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och tidigare studier har visat att det finns brister i smärtbehandlingen. Smärtans negativa effekter för patienter gör det viktigt att undersöka detta omvårdnadsområde för att förbättra vårdkvalitén. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smärta hos patienter inskrivna på medicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smärta och smärtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors åtgärder kring smärta. Metod: Studien genomfördes i form av en enkätundersökning, datainsamlingen utfördes av författarna. Studien genomfördes på 7 avdelningar på Skånes Universitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. Enkäten som användes har tidigare använts i en studie på Akademiska sjukhuset Uppsala. Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patienter svarade på enkäten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smärta det senaste dygnet. 55 (61,1 %) hade skattat sin smärta >3 på NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessa skattade sin smärta som måttlig och 40 (65,6 %) som svår.

På grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav på komfortkyla samt användning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anläggningar i såväl Sverige som övriga världen. Kyla kan tillverkas på flera olika sätt. Vanligast är att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvärmepumpar som drivs av värme finns också. Med stigande elpriser och med hänsyn till miljön är det därför önskvärt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod är att utnyttja lagrad kyla från snö och is.

Bakgrund: Vid magnetkameraundersökningar föreligger en viss olycksrisk p.g.a. starka magnetfält i undersökningsrummet. Därför är det viktigt att berörda sjuksköterskor känner till riskerna för att kunna öka patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka hur välinformerade sjuksköterskorna upplevde sig vara gällande magnetkameraundersökningar, samt om det fanns kunskapsskillnader mellan sjuksköterskorna på de olika vårdavdelningarna och mellan olika åldersgrupper. Studien är kvantitativ och har en deskriptiv och en jämförande design.Metod: Ett frågeformulär delades ut till sjuksköterskor på vårdavdelningar på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, bestående av 10 frågor som rörde information under utbildning och yrkesverksam tid samt kunskapsnivåer om magnetkameraundersökningar.Resultat: Fem av sex tillfrågade vårdavdelningar deltog i studien.