Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med spotcheck i receptionen, med fokus på patientsäkerheten, dokumentation, den egna kompetensen, användandet av användarstöd samt hur de upplever arbetssituationen vid spotcheck. Spotcheck är en ny arbetsmetod för akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset, men har använts på andra akutmottagningar i Sverige sedan en tid tillbaka.Sju sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalysmetod av Granheim och Lundman och resulterade i fem kategorier: patientsäkerhet, dokumentation, stöd, kompetens och arbetssituation. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde spotcheck som en bra och välfungerande metod som ökade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna ansåg att dokumentationen borde vara kortfattad och bara innehålla fakta om sökorsaken.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare.Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och magtarmfunktion.

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ?Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms? might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO?s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig Upptäckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna på Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades på två fokusgruppsintervjuer. Båda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domänen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domänen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjälpare samt barriärer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

The aim of this paper is two-fold. Firstly, it is the production of a historical and chronological narrative describing the development of the Swedish Red Cross Hospital in Pusan during the years 1950-58. Secondly, it is the investigation of the objectives and aspirations of the organisations and institutions involved and how they affected how the hospital developed during the wartime years and up until the inauguration of the Scandinavian educational hospital, the National Medical Centre, in Seoul. Shortly after the outbreak of the Korean War in 1950 Sweden, a neutral nation, offered to send a contingent for the establishment of a 200 bed mobile field hospital which was to be subjected to the command of the Eighth US Army in Korea. In the end a larger semimobile evacuation hospital was set up in Pusan where both UN soldiers and PoWs were treated, and it came to be known as the Swedish Red Cross Hospital. The decrease in and finally the cessation of hostilities in 1953 opened up for treatment of Korean civilian patients and such work was conducted not only at the Swedish hospital but all over Pusan, though initially it was not formally sanctioned by American and UN authorities.

Idag erbjuds familjer som fått ett prematurfött barn att gå hem med neonatal hemsjukvårddetta gör att vårdtiden på sjukhuset blir kortare och familjen får komma hem och vårdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvården ochkan i och med det erbjuda föräldrarna denna form av vård. Faderskapet har utvecklats frånatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i föräldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvård.

Bakgrund:Obehandlad postoperativ smärta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smärtbehandling bör smärtan utvärderas regelbundet med en smärtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte:Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smärtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansåg att de fått tillräckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillämpa den postoperativt. Syftet var även att undersöka om ålder och genus har någon inverkan på smärtskattning.Metod:Enkäter delades ut på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i åldrarna 18-80 år som deltog i studien.Resultat:Tre patienter av 38 fick såväl muntlig som skriftlig information om smärtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillräcklig i större utsträckning än de äldre patienterna (p=0,04).

Bedömning av smärta hos icke kommunicerbara patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de bedömer smärta hos denna patientgrupp. En deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten distribuerades till alla kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor (n=96, svarsfrekvens 75%) på två intensivvårdsavdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala.De smärtparametrar som sjuksköterskorna ansåg viktigast var pulsstegring, blodtrycksstegring och mimik/ansiktsuttryck. Påbyggnadsutbildning eller uppdrag inom smärtområdet hade ingen signifikant betydelse för vilka smärtparametrar sjuksköterskorna uppgav som viktigast.

Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ?Att få vara hemma i trygghet? med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Överrapporteringen är en viktig del i arbetet som ambulanssjuksköterska.När ambulanssjuksköterskan träffar patienten så gör denna en bedömning enligt ABCDE-konceptet. Överrapporteringen förbereds på vägen in till sjukhuset. Väl framme tas en kontakt med sjuksköterska på akutmottagningen och patienten rapporteras över. Olika faktorer påverkar överrapporteringen exempelvis miljöfaktorer, hur mottagande sjuksköterska tar emot rapporten och kommunikationsproblem mellan den prehospitala och hospitala vården. Syftet med denna studie är att undersöka hur ambulanssjuksköterskor upplever överrapportering av patienter till akutmottagningen.En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att kunna fånga upplevelsen av ett fenomen.

Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjärtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgången från sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta känslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjärtinfarkten. De upplevde sig värdelösa och utan livsglädje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjärtinfarkt. Oro fanns även inför en nyupptäckt rädsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i föräldrastress i familjer med 1-åriga barn i relation till kvinnans ålder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i föräldrastress mellan kvinnor och män.Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har använts. SPSQ består av fem delskalor: inkompetens, rollbegränsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hälsoproblem. Postenkäter skickades till föräldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 föräldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 män, svarsfrekvensen var 38 procent.Resultat: Föräldrastress i familjer med ettåriga barn skilde sig inte åt mellan yngre och äldre mödrar. Däremot hade omföderskor signifikant högre föräldrastress än förstföderskor under delskalan inkompetens.