Sök:

Sökresultat:

307 Uppsatser om Östra Saltängen - Sida 20 av 21

Miljöbedömning : Miljökonsekvensbeskrivning för prövning av muddring i Natura 2000-omrÄdet Nordre Àlvsestuarium

Nordre Àlv Àr ett av tvÄ utflöden frÄn Sveriges största vattendrag Göta Àlv. Estuariet som bestÄr av Àlvens mynning och en del av skÀrgÄrden, Àr speciellt med blandning av sött och salt vatten och Àr utpekat till bland annat Natura 2000-omrÄde. I framtiden Àr det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag gÄr i Göta Àlv genom Göteborg, till Nordre Àlv istÀllet. FörutsÀttningarna för sjötrafiken genom Göteborg förÀndras i takt med att staden utvecklas och förvÀntade havsnivÄhöjningar kan fordra större skyddsÄtgÀrder för staden i framtiden. HÀr spelar bÄde samhÀlls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvÀgning av konsekvenser behöver göras.

L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Kraftfodrets pÄverkan pÄ ÄterhÀmtningsförmÄgan hos hÀstar efter trÀning och transportering

HÀstar bestÄr av 50-70 % vatten. VÀtska försvinner frÄn kroppen hela tiden genom trÀck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hÀsten stora mÀngder vÀtska genom aktiv avdunstning i form av svettning. HÀsten kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hÀsten kan Àven absorbera vÀtska frÄn tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hÀsten har Àtit kan pÄverka absorptionsförmÄgan under det fysiska arbetet och kan kanske pÄverka hur lÄng tid det tar för hÀsten att ÄterhÀmta sig till den ursprungliga vÀtskenivÄn.

Är det nĂ„gon som tittar? : En kvantitativ studie om ljubildspelens karaktĂ€r och popularitet pĂ„ Helsingborgs Dagblads hemsida hd.se

Ljudbildspel har producerats pÄ tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns pÄ sÄvÀl kvÀllspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör sÄ gott som alla redaktioner nedskÀrningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda vÀxer i och med att bilder fÄr en allt mer framtrÀdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel Àr tidskrÀvande dÄ fotografen inte bara tar bilder utan Àven ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna.I den hÀr fallstudien av hd.se undersöks hur mÄnga som tittar pÄ ljudbildspelen pÄ deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktÀrsdrag hos de ljudbildspel som Àr mest besökta.

TrÀd i hÄrdgjord stadsmiljö : en undersökning av trÀden pÄ SpÄrvÀgsgatans norra sida i Malmö

Syftet med arbetet har varit att undersöka de 26 trÀden som Àr planterade pÄ SpÄrvÀgsgatans norra sida i Malmö. Detta för att ta reda pÄ varför vissa trÀd har etablerats sÀmre Àn andra. Arbetet Àr genomfört genom litteraturstudie pÄ trÀd i urbanmiljö allmÀnt och inventering av den i examensarbetet gÀllande platsen.TrÀd i stadsmiljö Àr viktiga för vÄrt vÀlmÄende. De bidrar till grönska och förbÀttrar den förorenade luften som kommer frÄn bilar och fabriker. I dagens moderna samhÀlle utsetts trÀd i stadsmiljö för mÄnga olika typer av stress.

Verksamhetssystemet - ProcesskartlÀggning och strategiimplentering i mindre till medelstora företag

Titel: Verksamhetssystemet - ProcesskartlÀggning och strategiimplemente-ring i mindre till medelstora företag Författare: Carl-Fredrik Bredberg Anna Daun Wester Christina Hansson Handledare: Everth Larsson, Institutionen för Teknisk Logistik Carl-Henric Nilsson, Företagsekonomiska Institutionen Problemformulering: Problemformuleringen Àr uppdelad i tre fokusomrÄden som löper genom hela examensarbetet. FokusomrÄde 1 ? Utveckling av Verksamhetssystemet. För att sÀker-stÀlla att alla i företaget arbetar pÄ ett samordnat sÀtt och levererar med samma höga kvalitet, Àven om företaget expanderar ytterligare, vill fö-retaget införa en ny form av struktur och styrning. Fallföretaget vill skapa ett interaktivt, webbaserat verktyg som baseras pÄ företagets processer.

Lokalt omhÀndertagande av dagvatten i vÀgmiljö

Dagens förtÀtning av stÀder och tÀtorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att fÄ bort vattnet sÄ fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och frÀmst vÀgdagvatten Àr ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, bÄde pÄ flora och fauna. Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hÀnvisas till trafikens utslÀpp, slitage av vÀgbana och dÀck, lÀckage och korrosion. NÀringsÀmnena fosfor och kvÀve, suspenderat material, zink, salt, kolvÀten och olja Àr bara exempel pÄ de Àmnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vÀgdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt Àr bly, men tack vara en förÀndrad lagstiftning och övergÄng till blyfri bensin har mÀngden bly i naturen minskat.

Strategisk kommunikation i offentlig sektor : En studie av kommunikationsfunktionerna och det strategiska kommunikationsarbetet vid Sveriges kommuner, landsting och myndigheter

Syftet med den aktuella studien Ă€r att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar till den egna organisationens mĂ„luppfyllelse och effektivitet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och Ă€r kommunikationsfunktionerna bra pĂ„ att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mĂ„l och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. TvĂ„ versioner av en enkĂ€t togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkĂ€ter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till mĂ„len. Kommunikationsansvariga anser ocksĂ„ att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förvĂ€ntar sig det av dem.

Återvinning av fosfor frĂ„n avloppsvatten som behandlas med biologisk fosforrening : En studie i att fĂ€lla ut Struvit ur rejektvatten frĂ„n rötat bio-P-slam

Hammarby Sjöstad Àr en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta omrÄde sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt sÄ bra som vid tidigarebyggda bostadsomrÄden. För vatten och avlopp blev utslÀppskraven sÄ hÄrda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mÄl. DÀrför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, dÀr Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvÀrderas biologisk foforreduktion istÀllet för kemisk fÀllning avfosfor.

LÄgvÀxande örtmattor : ett alternativ till bruksgrÀsmattor?

Grönytor Àr en mycket viktig bestÄndsdel i utemiljön. GrÀsmattan har en stor praktisk anvÀndning för mÀnniskor i och med att den kan fungera som en vistelseyta och ge rekreation. DÀremot har den inte samma biologiska och estetiska vÀrden som Àngen har. Detta arbete undersöker om vÀxter med en blomning, som hos Àngen, kan klara den anvÀndning som man har av en bruksgrÀsmatta. En bruksgrÀsmatta eller en lÄgvÀxande örtmatta behöver bestÄ av arter och sorter som tÄl konkurrens, vinter, klippning och i vissa fall slitage frÄn tramp. TvÄ andra faktorer som Àr mer knutna till platsens lÀge och funktion som salt och översvÀmningstolerans kan Àven vara viktiga för vÀxtvalen. Klippning innebÀr att vÀxtdelar tas bort frÄn plantor och att de fÄr snittytor dÀr de kapats av.

R?relse- och matvanor i barnfamiljer - en kvalitativ intervjustudie om vardagens m?jligheter och hinder

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

Finansieringsmöjligheter, inte finansieringssvÄrigheter! : Externfinansiering av nystartade företag

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, tvÄ vanliga sÀtt att erhÄlla externt kapital Àr genom banklÄn och riskkapital. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, Är 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förÀndringar i finansieringsbeslut. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett hermeneutiskt synsÀtt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med tvÄ nystartade aktiebolag, tre banker samt tvÄ riskkapitalbolag.DÄ vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklÄn och riskkapital Àven har goda möjligheter att finansieras genom andra externa kÀllor, sÄsom statlig finansiering. Att beviljas banklÄn eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.

Beslutsfattande i extrema miljöer : En studie om hur GrupptÀnk, Riskhantering och Eskalerande engagemang pÄverkar beslutsfattandet i extrema miljöer

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

Hur kan man fÄ ned dödligheten hos kalvarna i dikobesÀttningarna?

This work is a literature review along with interviews from nine suckler herds. How to reducecalf mortality in the cow herd is the focus of this paper. To get profitability of a herd, it isimportant that you get a live calf per cow and year. Good fertility of the cows thus is veryimportant. During the years 2007 - 2008, approximately 5.5% of all calves born by beef cowsdied and about 8.5% of the calves born by heifers died.

Energi- och miljo?vinster med ett bygglogistikcenter i Norra Djurga?rdsstaden : Fo?rslag pa? metod fo?r utva?rdering

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->