Sökresultat:
234 Uppsatser om Östra Ćgatan - Sida 2 av 16
Belysning i gaturum : En studie av JĂ€rnvĂ€gsgatan i Ărebro
Utomhusbelysning i staden berör mÄnga. Det Àr en angelÀgenhet för stadens invÄnare, fastighetsÀgare och politiker för att bara nÀmna nÄgra. Idag arbetar mÀnniskor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvÀlls- och nattetid. Det stÀller krav pÄ belysningen, eftersom mÀnniskor mÄste kunna ta del av staden Àven nÀr det Àr mörkt. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan anvÀndas.
Ljus i Stadshagen
Det finns idag planer pÄ, att i parken ovanpÄ Stadshagens tunnelbanestation, bygga ett bostadshus. Mitt förslag Àr ett tiovÄningshus med offentliga lokaler i gatuplan och pÄ vÄning ett, och fyra lÀgenheter per vÄning pÄ resterande vÄningsplan. De offentliga lokalerna bestÄr av ett kafé med tillhörande utstÀllningslokal i gatuplan och verkstÀder för barn pÄ vÄning ett. Med min byggnad vill jag bidra till att skapa ett mer aktivt gatuliv i den hÀr delen av Stadshagen. Jag vill skapa lÀgenheter som tar till vara pÄ ljuset pÄ platsen, och eftersom tomten Àr smal ocksÄ skÀrmas av frÄn omkringliggande hus.
Belysning i gaturum - En studie av JĂ€rnvĂ€gsgatan i Ărebro
Utomhusbelysning i staden berör mÄnga. Det Àr en angelÀgenhet för stadens
invÄnare, fastighetsÀgare och politiker för att bara nÀmna nÄgra. Idag arbetar
mÀnniskor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvÀlls- och
nattetid. Det stÀller krav pÄ belysningen, eftersom mÀnniskor mÄste kunna ta
del av staden Àven nÀr det Àr mörkt.
Det hÀr kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god
utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan anvÀndas.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Jag har tittat pÄ aktiveters placeringar, cirkulation och privata/offentliga dÀr de inte stÀnger av parken eller gatan istÀllet aktiverar den. Jag har Àven tagit hÀnsyn till utsikt och klimat sÄ aktivisterna som behöver solljus/utsikt eller natur fÄr det. .
Apple OS X i AD-Miljö : möjligheter och begrÀnsningar
Apples datorer med operativsystemet OS X blir allt vanligare pa? arbetsplatserna. Fo?r att fo?retagets IT-avdelning ska kunna uppra?ttha?lla en stabil och sa?ker miljo? stra?var man efter att standardisera system och ha?rdvara. Verkligheten sta?mmer inte alltid o?verens med IT-avdelningens stra?van och ansta?llda vill i o?kande grad anva?nda sig av produkter de valt sja?lva.
NATURMINNENS F?RVALTNING OCH SKYDD: Inventering i V?stra G?taland
Natural monuments are natural objects with special protection due to their high natural value or cultural significance. The natural value is determined by the occurrence of signal species found on and near the natural monument. The law surrounding natural monuments has evolved a lot since the first ones were declared, and today the title natural monument can be replaced with the title tree with high conservation value. The title has come later and can sometimes overlap natural monument. Some natural monuments lack the qualities required to be classified as a natural monument or a tree with high conservation value, but have a cultural importance.
Byggandet av staden : Barns och planerares visioner av staden
Syftet med denna studie Àr att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som vÀrdesÀtts av barn i staden samt att jÀmföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i JÀrvastaden, Solna. Visionen för JÀrvastaden Àr att vara den trevliga och barnvÀnliga stadsdelen nÀra bÄde stan och naturen. DÀrmed Àr det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av JÀrvastaden.
Bodsvedjan
Denna rapport behandlar en eventuell ombyggnad av SvedjevÀgen som Àr belÀgen i Bodsvedjan i Boden. Som projektets bestÀllare stÄr Bodens Kommun. Jörgen Nyman har stÄtt som bestÀllarombud under projekttiden. Ombyggnaden innefattar en ny utformning av gatan, schaktningsarbeten, ny överbyggnad samt omplacering av befintlig gatubelysning. SvedjevÀgen, som idag helt saknar nÄgon GC-vÀg (gÄng- och cykelvÀg), Àr överlag i dÄligt skick.
Ungdomars erfarenheter av det ökade flödet om trÀning och hÀlsa i sociala medier och hur de pÄverkas av det
Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.
Saab Qlean : en fyrhjuling för gatan
Examensarbetet har syftat till att ta fram ett koncept för en fyrhjuling för Saab att köra pÄ allmÀn vÀg. Projektet har drivits i samarbete med Caran och Saab Automobile.Arbetet har dessutom varit ett unikt samarbete med tvÄ andra examensarbeten frÄn andra högskolor som behandlat konstruktion och brukar- och marknadsanalys för fyrhjulingen.Konceptet Àr en miljövÀnlig hybridfyrhjuling som gÄr att lÀgga ner i kurvorna..
En levande gata : ett gestaltningsförslag baserat pÄ Jan Gehls teorier om stadsliv
Uppsala Àr ett exempel pÄ en kommun som enligt sin senaste översiktsplan ska efterstrÀva frÀmjandet av stadsliv, nÄgot som jag har tagit fasta pÄ i denna uppsats som behandlar en del av SvartbÀcksgatan, mellan S:t Olofsgatan och Skolgatan, i centrala Uppsala. Detta gatuavsnitts lÀge samt stora utbud av mÄlpunkter ger förutsÀttningar för ett ökat stadsliv, vilket skulle kunna uppnÄs genom att gatan byggdes om. Uppsala kommun planerar ocksÄ en ombyggnad av gatan, vilket gjorde det extra intressant för mig att arbeta med SvartbÀcksgatan. För att fÄ reda pÄ hur stadsrummens form kan pÄverka stadslivet anvÀnde jag mig av den danske arkitekten Jan Gehls forskningsresultat som de presenteras i hans bok Byer for mennesker. Syftet med arbetet var att undersöka hur Jan Gehls teorier om frÀmjandet av stadsliv kan tillÀmpas i en gestaltning.
Sluttningshus
Sluttningshus. 3 kilformade bostadshus pÄ en sluttning i Gröndal. PÄ SannadalsplatÄns i centrala Gröndal finns en plats med fin utsikt mot MÀlaren och Stockholms stad. HÀrifrÄn sluttar marken 22 meter till lekparken nedanför. Mot gatan, pÄ SannadalsplatÄn, Àr byggnaderna som lÀgst för att sedan vÀxa sig som högst dÀr marken Àr som lÀgst.
Underso?kning av metamorfa fo?rha?llanden fo?r skarn-, metapelit- och sulfidbergarter pa? nordo?stra Uto?, Stockholms ska?rga?rd, Sverige
Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.
Attraktiva och sÀkra samspelsytor : en gestaltningsidé för Nygatan i Eskilstuna
Idag handlar en stor del av dagens stadsutveckling om hur vi hanterar och utmanar bilismen. Historiskt sett har bilens framkomlighet haft ett stort inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva stÀder med plats för stadsliv och möten mÄste man effektivisera anvÀndningen av gatan, eftersom nÀr alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats.
NÀr alla trafikslag delar pÄ samma utrymme mÄste bilisterna sÀnka hastigheten för att skapa en trygg, sÀker och attraktiv miljö för fotgÀngare och cyklister. Det Àr i detta sammanhang som det engelska uttrycket ?Shared space? har sitt ursprung.
Barns platser pÄ kartan : En reflekterande essÀ om barns egna platser i staden och platser planerade för barn, med utgÄngspunkt i lekplatsens historia.
Barn finns i vÄra stÀder, i massor, och har funnits dÀr i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgÀngliga för barn Àndrat sig genom historien? Och hur lÀnge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan Àr en representation av verkligheten, den verklighet som den Àr ritad i. Vad som finns med och varför beror pÄ mÄnga saker, vad Àr syftet med kartan, för vem Àr kartan ritad och vem ska titta pÄ den? Med detta i Ätanke nÀr man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har Àndrat sig genom Ären.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jÀmförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingslÀnder.